Aktuellt

2022

mars

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

februari

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

2021

december

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

november

Den 14 oktober fanns det möjlighet att under en heldag förkovra sig i skolbiblioteksvärlden tillsammans med ett gäng fantastiska och kunniga människor inom området. Årets tema på Skolbibdagen var ”Framtidens skolbibliotek”.

Som ni förstår var det ett gediget program där tre teman stod i centrum:

  • Strukturer för skolbibliotek
  • Att äga ett språk
  • Medie- och informationskunnighet (MIK)

Programmet i sin helhet hittar du här.

Vi fick bland annat lyssna till en rektor som ofta lyfter vikten av ett skolbibliotek och poängterar vikten av att en skolbibliotekarie behöver finnas där eleverna finns. Det vill säga i klassrummen såväl som i skolbibliotekslokalen. Vi fick lyssna på utvecklingsledare och läsfrämjare som pratade kring hur vi som skolbibliotekarier kan möta de nya förutsättningarna. Vi fick lyssna på en representant från Internetstiftelsen som pratade om de utmaningar MIK-arbetet kan stå inför i samband med nya digitala tjänster så som Tik tok.

Skolbibliotekariens arbete i praktiken

Alla samtalen som jag beskrivit ovan och mycket annat under dagen var väldigt intressant att få ta del av. Men det som verkligen fick mina hjärnceller att vakna till liv var när vi fick lyssna på skolbibliotekarier och deras arbete.  Otroligt inspirerande!

En skolbibliotekarie från Rosengårdsskolan i Malmö berättade om hur skolbiblioteket verkligen är en del av skolan och hur eleverna känner att det är deras. Hela skolan arbetar med vad de kallas ”Rosengårdsmodellen” där målet är att öka tryggheten och studieron för eleverna. Självklart är även skolans skolbibliotek en del av detta viktiga arbete.

På Rosengårdsskolans hemsida har skolbiblioteket en sida, där kan du få en uppfattning om lite av deras arbete. Här hittar du den.

Om du vill läsa mer om Rosengårdsmodellen hittar du den här.

Även skolbibliotekarien från Ringsbergskolan i Växjö var väldigt inspirerande att lyssna på. I det här samtalet var långsiktiga samarbeten med lärare i fokus och då särskilt kring MIK.  Han berättade om bland annat om ett samarbete med en musiklärare kring bilderboken ”Tågresan” av Hannah Arnesen där eleverna skulle försöka besvara frågan ”Hur låter en bild?” Ett annat intressant samarbete genomfördes tillsammans med hemkunskapsläraren där utgångspunkten var i Cajsa Wargs recept. Eleverna fick börja med att försöka tyda vilken typ av text detta var vilket inte helt lätt med ett gammalt språk 🙂

I ett avsnitt av Lärlabbet på URplay berättar Ringbergskolans skolbibliotekarie och två pedagoger hur de samarbetar kring MIK. Avsnittet hittar du här.

Reflektionsfrågor till rektorer

Förutom alla samtal, reflektioner och diskussioner fick man som deltagare tillgång till extramaterial.

BTJ har tillexempel tagit fram reflektionsfrågor till rektorer och skolchefer, två av dessa lyder:

  • Hur säkerställer och planerar rektor för att skolbibliotekarien ges och tar en aktiv roll i skolans
    pedagogiska verksamhet?
  • Vilket tidsuppdrag är rimligt för skolbibliotekarien, med hänsyn taget till uppdragets innehåll,
    antalet elever och elevernas socioekonomiska förutsättningar?

 

Skolbibdagen planeras bli ett återkommande event, så håll utkik framöver!

 

augusti

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

mars

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

februari

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

2020

december

Så är vi framme vid sista luckan och vi hoppas att alla ni som följt oss känner er laddade med bra strategier som gör er till vassare och googlare. Skulle ni bli osäkra finns självklart hela kalendern kvar här även i vår.

För den som nu otåligt väntar på tomten och undrar när vi får besök hittar vi svaret hos Google.

Vi önskar er alla en God Jul & ett Gott Nytt År! 

24

I 22 luckor har vi nu presenterat tips på användbara funktioner du kan använda för att göra effektivare googlesökningar. Nu går vi på julledighet och ägnar de två sista luckorna åt roligheter. Kanske något som att roa sig med istället för Kalle Anka i år? Eller efter…

Google har en massa knasigheter inbyggda.För att vara säker på att det fungerar, använd en annan webbläsare än Internet Explorer. När vi testar fungerar vår första sökning i Chrome och Firefox. Tyvärr fungerar det inte heller på mobila enheter.

Testa att skriva in do a barrel roll i sökrutan. Vad händer?
Och vad händer om du skriver in den viktigaste frågan ”The answer to life, the universe and everything”?

Dessa inbyggda skämt brukar kallas för easter eggs, kanske är de ett resultat av uttråkade eller skämtlystna programmerare. Om du är nyfiken på fler, gör en sökning. Många har dock bara fungerat under kortare tidsperioder så listor blir snabbt inaktuella. hur ska du formulera din sökning för att hitta en aktuell sammanställning? Vilket påskägg blir din favorit?

Vi ses i sista luckan imorgon!

/Magdalena

Google Nyheter eller Google News som den internationella versionen heter är en nyhetstjänst som samlar in rubriker från nyhetsartiklar från ett flertal länder på många olika språk. Detta är alltså ingen nyhetssida som publicerar egna artiklar utan tanken är att ge en överblick över flera nyhetskällor på ett ställe och göra det enklare att begränsa sökningar till endast nyhetskällor. OBS, Google hittar inget material innanför betalväggar.

Du kan söka bland nyheterna i enkel sökning genom att klicka på Nyheter under sökfältet.

22 1

Precis som med vanliga sökningar och bildsökningar finns det sökverktyg också till dessa sökningar, till exempel kan man sortera efter datum istället för det förinställda relevans. Vanlig enkel sökning letar efter artiklar från de senaste 30 dagarna, med verktyg > senaste kan du välja en annan tidsperiod.

22 2

Avancerad nyhetssökning

Vill du göra en specialiserad sökning kan du använda operatorer precis som i webbsökningen. Vill du ha lite hjälp på traven finns också en avancerad nyhetssökning om du startar från http://news.google.se/ och trycker på pilen till höger i sökfältet.

22 3

Äldre scannade tidningar

I Google finns också en del äldre scannat material som kan sökas antingen på http://news.google.com/newspapers eller direkt i webbsökningen med site:google.com/newspapers  och din sökfråga. Varför inte titta närmre på tidningen ”La Champagne” från 3 februari 1887?

22 4

22 41

Bonus: Personlig nyhetssida

Du kan också skapa en personlig nyhetssida i Google nyheter, då måste du vara inloggad i ditt Google-konto.

22 5

/Magdalena

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier