Visar inlägg med tagg:

21

feb

Idag är ingen vanlig dag för idag är det modersmålsdagen

Postad av Jenny

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco

Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

På Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

17

okt

Barn-och ungdomskatalogen 18/19 – Nu är den här!

Postad av Jenny

barn och ungdomskatalog 18 19

bildkälla: Kulturrådet

Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:

  • Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok)
  • Regn av Anders Holmer (bilderbok)
  • Emres handbok i konsten att bli ihop -och slippa av Siri Spont och Jonna Björnstjerna (Hcf)
  • Frallan är bäst av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (Hcf)
  • Ninas sommarlov av Emi Gunér och Loka Kanarp (Hcf)
  • Isdrottningen av Mårten Melin (Hcg)
  • Comedy Queen av Jenny Jägerfeldt (Hcg)
  • Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström (uHc)
  • Moxie av Jennifer Mathieu (uHce)
  • Till alla killar jag gillat av Jenny Han (uHce)
  • Kärlek, hat och andra filer av Samira Ahmed (uHce)
  • Vi ser, vi känner, vi kämpar av Maja Wetterqvist med flera (uHc(s))
  • Sömnernas sömn av Elin Säfström (uHc)

Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!

Här kan du beställa kataloger till ditt skolbibliotek.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

5

okt

Det kommer mera

Postad av Jenny

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

10

nov

Världen hälsar på under Internationella Bibliotekets barnboksvecka

Postad av Jenny

barnboksv3forfInternationella Biblioteket (IB) arrangerar årligen en barnboksvecka med författare från hela världen. Syftet med denna vecka är ”att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande, att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna och att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.”
I flera fall arrangeras författarbesöken genom ett samarbete mellan modersmålsenheter och skolbibliotek, i vissa fall är även folkbibliotek med i samarbetet. I Mölndal har skolbibliotekarien Margareta Guldér bokat den thailändska författaren inom det projekt som sker i samverkan mellan skolbibliotek, Modersmålsenhet och folkbibliotek och som pågått i flera år. Även i Borås och Eskilstuna arrangeras författarbesöken i samarbete mellan modersmålsenhet och skolbibliotek. IB samarbetar även mycket med externa aktörer när det gäller Barnboksveckan, t. ex med Svenska institutet och Polska institutet.IBs-barnboksvecka---svart-text
I Stockholm inleds årets barnboksvecka måndagen den 13 november 2017 kl 18.00 med ett öppet seminarium med IB:s författargäster Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand. Bokförsäljning och mingel börjar klockan 17.30 och lokalen är Rotundan, Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen 73, Stockholm. Läs mer på IB:s barnboksvecka 2017

/Anja Sahlstedt

 

 

 

 

7

sep

Inlästa läromedel för alla!

Postad av Jenny

Nu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343

/Anja Sahlstedt

28

aug

Mångspråkande litteratur ger flerspråkande elever

Postad av Jenny

mångspråkstorI bibliotekslagen står det att material på andra språk än svenska bör finnas i ett skolbibliotek. Men det kan vara svårt att som ofta enda anställda i ett skolbibliotek både ha tid och kunskap om hur och var och vilka böcker man ska köpa in. Det är då man som skolbiblioteksanställd i Stockholms stad kan vända sig till Mångspråksbiblioteket på Medioteket.
– Målet med Mångspråksbiblioteket är att vi ska kunna vara med i arbetet med att höja statusen för flerspråkighet, eftersom det har bevisad påverkan på elevers identitet och självkänsla, berättar Ingalill Åkesson-Hedqvist som är huvudansvarig för Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes av Medioteket 2013. Syftet då var att att få ut mångspråksböcker till ett antal skolor i Stockholms stad. Intresseanmälningar skickades ut och ett  10-tal skolor valde att delta.  De fick sig sedan tilldelade ett 50-tal böcker som lånades ut genom skolbiblioteken och det hela resulterade i rapporten Mångspråk i skolbiblioteket (se länk längre ner på sidan).

Ingalill hade huvudsakligen rollen som inköpare av böcker på andra språk under projektet, något som hon sedan har fortsatt med. Det som hade startat som ett mindre projekt fick nämligen en fortsättning. Eftersom det under projektet var svårt med leveranserna av de beställda böckerna så fortsatte de att droppa in även efter att projektet var avslutat; Kvar blev ett litet minibestånd. Ur det beståndet föddes idén till att skapa ett större depåbibliotek med mångspråksböcker.

Sedan 2015 har mångspråksbiblioteket fortsatt att växa och är nu uppe i ca 8000 exemplar. Det finns böcker på ca 54 språk, även om det är väldigt olika hur mycket det gått att få tag i på respektive språk.
– Eftersom vi måste köpa från de svenska leverantörer som är upphandlade i staden så kan det vara svårt att få tag på böcker på mindre språk. Jag brukar söka böcker i andra kanaler och sedan ber jag våra leverantörer att köpa in dem, berättar Ingalill.

En riktigt detektivarbete med andra ord! Hittills har mångspråksböckerna nått ca hälften av skolorna i staden och en tredjedel av skolorna lånar regelbundet. Det är skolbibliotekarien som lånar in böckerna till skolbiblioteket för att sedan låna ut böckerna till skolans elever. Det är tydligt att där det finns ett välfungerande skolbibliotek där får också eleverna tillgång till det fina utbudet hos Mångspråksbiblioteket.

– Jag fortsätter att jobba med info om böckerna och att hitta rätt material för läslust och utveckling. I framtiden vill jag så klart nå alla skolor och höja medvetenheten om vad som finns att låna. Inom verksamheten vill jag också jobba för att underlätta för skolbibliotek att använda mångspråksböckerna och att finna former för samarbete med modersmålslärare och andra pedagoger på skolan, säger Ingalill. I slutändan handlar det om att alla elever ska få lika goda möjligheter till språkutveckling!

/Anja Sahlstedt

Länk till rapporten Mångspråk i skolbiblioteket:
http://skolbiblioteksverktyg.wikispaces.com/file/view/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf/520619864/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf

7

apr

Många språk – en tillgång

Postad av Jenny

sara perssonVi var en stor grupp skolbibliotekarier och lärare som lyssnade på Sara Perssons föreläsning på Medioteket i mars. Sara Persson är lärare i svenska som andra språk, bloggare och läromedelsförfattare. Den här dagen var hon inbjuden för att berätta om vilken roll skolbiblioteket kan ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling, och för att ge tips om olika metoder om hur man kan arbeta med nyanlända och flerspråkiga elever.

Under föreläsningen slog hon hål på flera myter om flerspråkighet som t ex den om att språk bör hållas isär och användas ett i taget, eller att barn lär sig andraspråket automatiskt. Istället fick hon oss att se sara persson4kunnandet av flera språk som en tillgång och att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av nya språk. Sara Persson menade att det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever vi möter och att dra nytta av elevernas modersmål.

Hon menade också att med varierad och anpassad stöttning så kan vi tillsammans med eleverna läsa avancerade texter på svenska, som t ex Barnen från Frostmofjället, Mio min Mio eller Sunnanäng. Med hjälp av expertordlistor, stöd av bilder och genom att både använda modersmålet och svenska klarar Saras elever att förstå och ha utbyte av dessa berättelser, trots att hennes elever inte varit särskilt länge i Sverige. Läsutmaningen utvecklar språket och lusten att läsa. Här i Sara Perssons blogg kan du läsa mer om hur hon praktiskt går till väga för att läsa skönlitteratur med nyanlända elever.sara persson3

Texterna i bilderböcker är ofta komplexa, språkrika och ger mycket att fundera över. Samtal om bilderna i boken gör eleverna delaktiga och bidrar till att eleverna kan delta på sin nivå. De som behöver kan härma och låna ord från kompisar vid samtal under läsningen.

I skolbiblioteket kan vi högläsa och samtala om böcker och ha boksamtal om längre och svårare texter givet att vi som arbetar där också använder oss av stöttning och samtal innan och under läsningen. På liknande sätt kan vi stötta elever också i läsning av faktatexter, tipsa om bra översättningsappar och visa vägen till studiehandledningswikin.

Efter föreläsningen dröjde sig många kvar och diskuterade vidare om språkutveckling och metoder. Kunskaper som ständigt behöver uppdateras och förnyas!

/Maria Ronnås

21

feb

Grattis på modersmålsdagen!

Postad av Jenny

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

12

jan

Rapport från Skolbibliotek 2016

Postad av Jenny

Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

  • Bibliotekskunskap (systematisering)
  • Berättande texter
  • Tolka reflektera och återberätta
  • Informationssökning(analoga och digitala källor)
  • Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

  • Litteraturens upplevda relevans för det egna livetMed läsningen som mål (2)
  • Tillgång till ett större läsmaterial
  • Generöst med tid till läsning
  • Valfrihet i urvalet
  • Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

  • Börja tidigt (och fortsätt)
  • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
  • Öka tillgången till litteratur oavsett medium
  • Främja social läsning
  • Använd förebilder (i synnerhet manliga)
  • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
  • Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
  • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
  • Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier