Aktuellt

2021

november

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om ekspism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

Den 14 oktober fanns det möjlighet att under en heldag förkovra sig i skolbiblioteksvärlden tillsammans med ett gäng fantastiska och kunniga människor inom området. Årets tema på Skolbibdagen var ”Framtidens skolbibliotek”.

Som ni förstår var det ett gediget program där tre teman stod i centrum:

  • Strukturer för skolbibliotek
  • Att äga ett språk
  • Medie- och informationskunnighet (MIK)

Programmet i sin helhet hittar du här.

Vi fick bland annat lyssna till en rektor som ofta lyfter vikten av ett skolbibliotek och poängterar vikten av att en skolbibliotekarie behöver finnas där eleverna finns. Det vill säga i klassrummen såväl som i skolbibliotekslokalen. Vi fick lyssna på utvecklingsledare och läsfrämjare som pratade kring hur vi som skolbibliotekarier kan möta de nya förutsättningarna. Vi fick lyssna på en representant från Internetstiftelsen som pratade om de utmaningar MIK-arbetet kan stå inför i samband med nya digitala tjänster så som Tik tok.

Skolbibliotekariens arbete i praktiken

Alla samtalen som jag beskrivit ovan och mycket annat under dagen var väldigt intressant att få ta del av. Men det som verkligen fick mina hjärnceller att vakna till liv var när vi fick lyssna på skolbibliotekarier och deras arbete.  Otroligt inspirerande!

En skolbibliotekarie från Rosengårdsskolan i Malmö berättade om hur skolbiblioteket verkligen är en del av skolan och hur eleverna känner att det är deras. Hela skolan arbetar med vad de kallas ”Rosengårdsmodellen” där målet är att öka tryggheten och studieron för eleverna. Självklart är även skolans skolbibliotek en del av detta viktiga arbete.

På Rosengårdsskolans hemsida har skolbiblioteket en sida, där kan du få en uppfattning om lite av deras arbete. Här hittar du den.

Om du vill läsa mer om Rosengårdsmodellen hittar du den här.

Även skolbibliotekarien från Ringsbergskolan i Växjö var väldigt inspirerande att lyssna på. I det här samtalet var långsiktiga samarbeten med lärare i fokus och då särskilt kring MIK.  Han berättade om bland annat om ett samarbete med en musiklärare kring bilderboken ”Tågresan” av Hannah Arnesen där eleverna skulle försöka besvara frågan ”Hur låter en bild?” Ett annat intressant samarbete genomfördes tillsammans med hemkunskapsläraren där utgångspunkten var i Cajsa Wargs recept. Eleverna fick börja med att försöka tyda vilken typ av text detta var vilket inte helt lätt med ett gammalt språk 🙂

I ett avsnitt av Lärlabbet på URplay berättar Ringbergskolans skolbibliotekarie och två pedagoger hur de samarbetar kring MIK. Avsnittet hittar du här.

Reflektionsfrågor till rektorer

Förutom alla samtal, reflektioner och diskussioner fick man som deltagare tillgång till extramaterial.

BTJ har tillexempel tagit fram reflektionsfrågor till rektorer och skolchefer, två av dessa lyder:

  • Hur säkerställer och planerar rektor för att skolbibliotekarien ges och tar en aktiv roll i skolans
    pedagogiska verksamhet?
  • Vilket tidsuppdrag är rimligt för skolbibliotekarien, med hänsyn taget till uppdragets innehåll,
    antalet elever och elevernas socioekonomiska förutsättningar?

 

Skolbibdagen planeras bli ett återkommande event, så håll utkik framöver!