Visar inlägg med tagg:

3

apr

Internationella romadagen 8 april

Postad av Jenny

Den 8 april 1971 genomfördes den första internationella romska kongressen i London. Då blev romer erkända som en internationell minoritetsgrupp av FN. Till minne av detta firas Internationella romadagen 8 april varje år. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och de är en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk. Romerna är splittrade världen över och att fira den den romska nationaldagen är en av de gemensamma symboler som man enas kring.

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter och i och med det en av skolbibliotekens prioriterade målgrupper. I Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2025 står det bland annat att: ”Bibliotekens verksamhet stärker språkutveckling i svenska och ägnar särskild uppmärksamhet åt flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken”.

Förutom romer är Sveriges nationella minoriteter judar, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Ett sätt att uppmärksamma romerna och språket romani chib är att skylta med böcker i skolbiblioteket. Mångspråksbiblioteket har en del titlar att låna in (om du arbetar på en skola i Stockholms stad):

Sökning  ”språk romai” (mangspraksbiblioteket.stockholm.se)

Cirkulationsbiblioteket har också några titlar om romer, som skolor kan låna in i gruppuppsättningar av. Här är några av dem:

Fler boktips kan du hitta hos Stockholms stadsbibliotek:
Romsk kulturmånad: barnböcker (Stockholms Stadsbibliotek)

3

jan

Talböcker – dåtid och framtid

Postad av Jenny

Ett nytt år har just startat och då passar det extra bra att reflektera över tid som passerat och tid som ska komma. Skolbiblioteksbloggen har funnits sedan 2012 och det är intressant att gå bakåt och läsa gamla inlägg. För 10 år sedan, i januari 2014, uppmärksammade vi till exempel att Legimus äntligen lanserat slutversionen av appen. En app som förändrade (och förhoppningsvis förenklade) arbetet med talböcker i grunden.

Nästa år, i juni 2025, kommer ett tillgänglighetsdirektiv som kommer att innebära nya förändringar för arbetet med talböcker, även om mycket fortfarande är lite oklart. Direktivet innebär att alla e-böcker ska vara tillgänglighetsanpassade. Bland annat kommer det att betyda:

  • att i e-böcker som innehåller både text och ljud ska text och ljud vara synkroniserat
  • att en e-bok som bara innehåller text ska kunna läsas med stöd av hjälpmedel såsom skärmläsare eller punktskriftsdisplay
  • att det ska gå att navigera i bokens innehåll och layout, så att läsaren till exempel kan komma åt innehållsförteckningen, byta kapitel eller söka upp ett särskilt avsnitt i boken
  • att det ska finnas möjlighet till alternativ återgivning av innehållet, exempelvis bildbeskrivningar.

MTM skriver på sin webb att direktivet kommer att påverka biblioteken som ju förmedlar e-böcker och tillgänglig litteratur. Troligen kommer inte Legimus längre att vara den enda tjänsten eller distributionskanalen för tillgänglig litteratur.

Du kan läsa mer om detta hos MTM:

Tillgänglighetsdirektivet påverkar svenska bibliotek (mtm.se)

Det ska bli intressant att se hur detta utvecklar sig under året tänker jag. God fortsättning!

/Jenny

Hörlurar som sitter fast runt en fysiskt bok.

21

mar

Rocka sockorna och anpassad läsning

Postad av Jenny

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

26

sep

Dyslexiveckan – Allas rätt till läsning

Postad av Jenny

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

19

okt

Visuellt stöd på skolbiblioteket

Postad av Jenny

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

17

sep

Vikten av att läsa böcker från olika delar av världen

Postad av Jenny

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

1

mar

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

Postad av Jenny

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

21

feb

Idag är ingen vanlig dag för idag är det modersmålsdagen

Postad av Jenny

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco

Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

På Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

5

okt

Det kommer mera

Postad av Jenny

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

7

sep

Inlästa läromedel för alla!

Postad av Jenny

Nu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343

/Anja Sahlstedt

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier