Genom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium