Visar inlägg med tagg:

7

mar

Fokus på Källkritik

Postad av Jenny

Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.

Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.

Lär dig mer

Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:

Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:

/Jenny

19

dec

Fjärde advent och här kommer vårt sista MIK-moment

Postad av Jenny

När fjärde ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bildens sköna sfär

Under adventsveckorna publicerar vi här på skolbiblioteksbloggen ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Här kommer det sista inlägget i serien.
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Filmkunnighet
  • Biokunnighet
  • Visuell kunnighet

Filmkunnighet fanns med i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två andra är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de handlar om bildspråk och multimodala uttryck (ord, ljud och bild i samverkan). Samhällets digitalisering har gjort att det blivit lättare att kommunicera med fler uttryck än det verbalspråkliga. Användare kommunicerar politiska ställningstaganden multimodalt på Tiktok, influencers bygger relationer via lockande bilder på sina konton, på internet generellt pågår en delningskultur där begreppet mem beskriver ett fenomen av bildspråklig subkulturell kommunikation. I dessa miljöer rör sig inte minst våra elever.

Visuell kunnighet kan ses som ett paraplybegrepp till fler kunnigheter. Det handlar om att vi tar till oss kunskap, skapar förståelse för och kommunicerar till stor del visuellt idag. Bilders centrala roll i samhället gör att vi behöver lära oss ett kritiskt förhållningssätt till dessa former av kommunikation. För att vara kritisk till visuell kommunikation behöver våra elever ha ord för att prata om stillbilder och rörliga bilder. Vi behöver till exempel kunna prata om hur bildutsnitt, perspektiv, färgsättning, tempo, klippning, ljud och musik påverkar hur vi tar till oss ett multimodalt budskap. Men det räcker inte att bara prata, elever behöver också få möjlighet att göra egna produktioner inom ramen för skolans arbete.

Filmkunnighet och biokunnighet hänger tätt ihop med visuell kunnighet. I biografens mörker vill vi inte sitta och tänka kritiskt utan vi vill bli översköljda av känslor och få en stark upplevelse. Filmen är ett fantastiskt medium; vi kan ta del av platser vi aldrig har varit på, vi kan få följa äventyr vi aldrig skulle kunna göra själva och så vidare. Men elever behöver också få en vana och förtrogenhet att kunna prata om och analysera filmens språk. Även om eleverna ser mycket film kan vi inte ta för givet att de alla sitter och gör en kritisk analys av sin filmupplevelse. När vi i skolan visar filmer baserade på verkliga händelser blir det extra tydligt att vi behöver diskutera hur verkligheten ofta pressas genom fiktionens formspråk och kan förvränga vår uppfattning av ett skeende eller en händelse. Bildutsnitt, tempo och musik med högt patos är exempel på hur det filmspråkliga ofta kan styra våra känslor i en viss riktning. Här kan begreppet självkritik bli aktuellt; varför känner jag så här? Vad i filmen gör att dessa känslor triggas? Tycker jag så här egentligen eller styr filmskaparen mig i denna riktning? Idag lånar många genrer av varandras formspråk. En dokumentär som visas i klassrummet kan ha inslag av fiktion och iscensättning. En spelfilm kan ha ett dokumentärt uttryck. Dessa aspekter behöver vi lyfta för diskussion med eleverna.

I slutändan handlar veckans kunnigheter om att skapa en vana att uppmärksamma bildspråket och få in mer skapande aktiviteter i elevuppgifterna. Det kan handla om att i vardagen få in en diskussion om bilden på bokomslaget till boken som lånas ut, att inte låta en illustration i skolboken få synas helt okommenterat till lite större praktiska uppgifter eller analyser. Att förstå hur kommunikation i alla dess former i ett samhälle fungerar är en grundläggande demokratisk fråga.

Tips på vidare läsning och fördjupning

/Elisabet

12

dec

Tredje advent och ännu ett MIK-moment

Postad av Jenny

När tredje ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
medierikets sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

 

Veckans kunnigheter

Mediakunnighet

Sociala medierkunnighet

Integritetskunnighet

Medborgarkunnighet

Social- och emotionellkunnighet

TV-kunnighet

Reklamkunnighet

Bland dessa kunnigheter är det sociala medierkunnighet, medborgarkunnighet, social- och emotionellkunnighet samt integritetskunnighet som är tillagda i den nya cirkelöversikten. Det är också dessa fyra kunnigheter som kommer att lyftas fram i detta inlägg.

 

Vad betyder kunnigheterna för skolan?

Ett gemensamt fokus för dessa kunnigheter kan vara att man tittar på innehåll, alltså på det som jag som individ och medborgare producerar och delar. Men även hur vi interagerar med varandra på nätet, alltså det som ofta kallas nätetik. Detta hänger i sin tur tydligt ihop med skolans arbete med värdegrund.

Att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning är ju inget nytt under solen, inte heller att ”det innebär bland annat att barn och elever ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt.” (Skolverket) I dag befinner sig i princip alla barn och unga på nätet och det de gör allra mest är att umgås på olika digitala plattformar så som Roblox och Youtube (Svenskarna och internet, 2022) Så med andra ord måste vi koppla ihop värdegrundsarbetet med MIK-arbetet för att kunna möta eleverna i deras vardag. Även i Lgr22 finns det tydliga skrivningar som vi kan luta oss mot, till exempel i kursplanen för samhällskunskap där det står att eleverna ska förstå hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter (Kursplan för Samhällskunskap i årskurs 4-6).

Till syvende och sista landar vi, liksom tidigare inlägg, med dessa kunnigheter även i demokrati, att eleverna ska kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Denna gång med fokus på att kunna lyssna på andra, att känna empati och medmänsklighet. Likaså genom att kunna formulera sina egna tankar och åsikter, på digitala plattformar så väl som i övriga sammanhang.

 

Tips på vidare läsning/fördjupning

På internetstiftelsens sida digitalalektioner.se hittar du en mängd olika lektionsupplägg, bland annat kopplat till just värdegrundsarbetet.

Digitala lektioner – värdegrund

Skolverket har en sida där du kan läsa om hur du som skolbibliotekspersonal kan vara en resurs i skolans arbete med värdegrund, till exempel genom samarbete med elevhälsan kring nätetik.

Skolverket – Skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Statens medieråd samordnar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. I deras kunskapsbank kan du söka efter material från, i dagsläget, fyra aktörer. Dessa är Digiteket/Kungliga biblioteket​, Internetstiftelsen, Statens medieråd​ och Sveriges Utbildningsradio (UR). Här kan du till exempel välja att söka på material kopplat till olika ämnesområden så som sociala medier.

Statens medieråd – MIK Sveriges kunskapsbank

 

/Magdalena

5

dec

Andra advent och dags för ytterligare ett MIK-moment

Postad av Jenny

När andra ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
teknikens stora sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Datorkunnighet
  • Internetkunnighet
  • Digital kunnighet
  • Spelkunnighet
  • Datakunnighet
  • AI-kunnighet
  • Nätverkskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011. Datakunnighet, AI-kunnighet och nätverkskunnighet tillkom dock i och med Unescos uppdatering av MIK-ramverk 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Den gemensamma nämnaren i dessa kunnigheter är teknik. MIK alltid haft många kunnigheter i sin ekologi, men kärnan har varit informationskunnighet och mediekunnighet. I det nya ramverket utökas dessa kärnområden till att även omfatta digital kunnighet. Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, och det är något som man behöver för att kunna vara en delaktig medborgare.

Skolan ska skapa en förståelse hos eleverna för digitaliseringens påverkan, både på individ och samhällelig nivå. Det kan till exempel ske genom att vi talar om hur algoritmer fungerar för att styra våra informationsflöden och vilken effekt det kan ha på våra liv. Det kan också handla om hur vi kan påverka till förändring för oss själva eller för samhället i stort.

Eleverna behöver också kunskap i hur man använder digital teknik samt förmågan att urskilja vilken teknik som är lämplig för vilken uppgift. De ska också utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Här kan naturligtvis källkritiken ta upp stort utrymme, men glöm inte viktiga aspekter så som nätvett och integritet. Ett ansvarsfullt förhållningssätt innebär bland annat att vi kan använda tekniken på ett säkert sätt.

Denna veckas kunnigheter handlar i grunden om att förstå sin samtid och att kunna ta del i det demokratiska samtalet. Det tekniska är nog så viktigt, men det är även förståelsen för de möjligheter och de risker som är förenade med användning av nätet, människors samspel online och nya kulturella uttryck.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Skolverket har fler bra moduler rörande digital kompetens, däribland:

Kritisk användning av nätet (Skolverket)

Säker användning av nätet (Skolverket)

Digiteket har denna kurs som bygger på forskning av Jutta Haiders och Olof Sundin:

Algoritmer – så påverkar de din vardag (Digiteket)

/Sebastian

28

nov

Första advent och dags för ett MIK-moment

Postad av Jenny

När första ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bibliotekens sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Bibliotekskunnighet
  • Informationskunnighet
  • Yttrande- och Informationsfrihetskunnighet
  • Nyhetskunnighet
  • Kritisk kunnighet
  • Trycksakskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två sista är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de står för det som vi brukar se som traditionell bibliotekariekunskap. Områden som informationssökning och källhantering är sånt som bibliotek av olika slag sysslat länge med. Inte minst skolbiblioteken. Att träna eleverna i bibliotekskunnighet och att lära ut hur ett bibliotek fungerar och är uppbyggt har länge varit en central del av skolbibliotekens vardag. Den kunskapen är också något eleverna har nytta av när de besöker nya bibliotek och något som de behöver för att känna att bibliotek är en plats för dem.

Allt som rör MIK är faktiskt inte digitalt, även om man lätt kan tro det. Att lära sig förstå hur en tryckt bok är uppbyggd och hur man söker i ett register och alfabetisk ordning är också exempel på viktiga delar av grundläggande MIK. Liksom att kunna känna och formulera sina egna informationsbehov.

Den kritiska kunnigheten kopplar vi kanske i första hand till källkritik och de klassiska frågorna som vem påstår något och varför? Hur ser källan ut? Är den trovärdig? osv. Ämneskunskaper är också något som är nära kopplat till vår förmåga att vara källkritiska. Det är lättare att bedöma källors trovärdighet när vi kan något om ämnet.

På senare år har dock källkritiken kompletterats med frågor som handlar om sökkritik – hur påverkar till exempel olika algoritmer de träffar vi får när vi söker på google? Även begreppet källtillit har blivit centralt för att belysa hur källkritik kan dras till sin spets så att allt kan kritiseras, även vedertagna sanningar och då riskerar vi att hamna i ett tillstånd där vi inte litar på någon eller något. Nyligen har också begreppet självkritik börjat användas av flera forskare i samband med den kritiska kunnigheten. Säkert något vi kommer att få höra mer om framöver.

I slutändan handlar veckans kunnigheter mycket om demokrati. Att som medborgare kunna hitta och få tillgång till nyheter och relevant samhällrelaterad information är grundläggande i en demokrati. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är exempel på värderingar och attityder som främjas av Medie- och Informationskunnighet.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Vill du läsa mer om Unescos uppdaterade ramverk kring MIK finns denna kurs hos Digiteket:

Tänk kritiskt, klicka klokt – lär känna Unescos uppdaterade MIK-ramverk (Digiteket)

Skolverket skriver att ”det är skillnad mellan att söka kortfattade fakta på fritiden och att söka information inför ett större skolarbete. Elever behöver få handledning i informationssökning för att kunna söka på ett mer kvalificerat sätt och för att hitta relevant material”:

Handleda elever i informationssökning (Skolverket)

Guide för källkritik för lärare (Skolverket)

Källkritikbyrån har på sin webb bland annat användbara guider, men också egna granskningar av misstänkt falska virala fenomen:

Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se)

/Jenny

11

okt

Svenskarna och internet 2022

Postad av Jenny

Svenskarna och internet är Sveriges största individundersökning om internetanvändning och har genomförts sedan år 2000. Sedan 2010 har den genomförts i Internetstiftelsens regi. Undersökningen baseras på totalt 2400 telefonintervjuer med personer i olika generationer över 18 år. För barn 9-18 år har uppgifter hämtats från webbenkäter som skickats till barnen efter föräldrarnas godkännande. Idag presenterades årets undersökning och här kommer ett urval med fokus på i huvudsak barn och ungas internetanvändning.

I rapportens sammanfattningen kan vi läsa:

I princip alla barn använder internet. De tycker att de lär sig nya saker där, och blir bättre på engelska. Barn umgås också med varandra till stor del på andra sociala medieplattformar än de vuxna. Näst efter Youtube är Roblox den mest använda plattformen bland barn på lågstadiet. Nästan alla som använder Roblox är födda på 10-talet.

Men barn är också mer utsatta på nätet – andelen barn i åldern 12–19 år som utsatts för näthat har fördubblats från 9 procent förra året till 17 procent. Flickor utsätts oftare än pojkar för kränkningar på nätet. Dubbelt så många flickor har drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet och tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande bilder från personer de inte känner.

Fler nedslag om barn och unga

  • Molnlagring är något som känns otryggt för alla åldrar. Det är svårt att förstå var saker egentligen sparas.
  • Yngre skyddar sin identitet på nätet i högre grad än äldre.
  • Användandet av Roblox har ökat och är nu större än Snapchat och TikTok för lågstadiet. På mellanstadiet börjar TikTok ta över och på  högstadiet dominerar Snapchat. Gymnasieungdomar liknar vuxna i sin användning. Kan det kanske vara så att varje åldersgrupp vill hitta sitt eget medium och att detta sedan följer med allt eftersom barnen blir äldre, att man fastnar vid en tjänst?
  • Spelplattformar används mer som sociala medier för barn och unga. Man umgås via spel. Sjunker något på gymnasiet men för allla över 8 år anger över 70 % att det är mycket vanligt att de umgås med kompisar via spelplattformar. Allra vanligast bland pojkar men ökar också bland flickor.
  • Det är vanligt att titta på andra som spelar samtidigt som man till exempel har ett youtubeklipp igång.
  • Snapchat används främst för att snappa med personer man känner i verkliga livet medan TikTok främst används för att titta på videor från personer man inte känner. Intressant att fundera vidare över dessa skillnader och vad det kan innebära…
  • Det finns stora skillnader mellan vilka influencers som flickor respektive pojkar följer. Bland flickorna dominerar Therese Lindgren och Bianca Ingrosso medan hos pojkarna är Ijustwantobecool och Mr Beast populärast.
  • Det är skillnad i andelen barn som anger att de utsatts för näthat eller negativa konsekvenser och andelen föräldrar som anger att deras barn blivit utsatta. Föräldrarna vet inte alltid om vad som hänt och det kan bero på att barnen är rädda för att berätta för inte riskera att bli förbjudna att använda ett visst medium.
  • Över 80 % av barnen anger att de lär sig nya saker på nätet, till exempel engelska.

Den som är intresserad av att läsa mer om svenskarna och internet kan ta del av hela rapporten här:

Svenskarna och internet 2022 | Svenskarna och internet

/Jenny

31

mar

Artificiell intelligens var temat på Månadens MIK

Postad av Jenny

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

4

mar

När omvärlden skrämmer och förvillar – några tips och råd om skolbibliotekets roll

Postad av Jenny

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

4

feb

Unescos ramverk om MIK är uppdaterat

Postad av Jenny

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

8

dec

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll!

Postad av Jenny

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier