Visar inlägg med tagg:

13

feb

Tips till Källkritikens dag 2024

Postad av Jenny

Sedan 2017 infaller Källkritikens dag 13 mars. Exakt en månad kvar när detta blogginlägg publiceras. Att kunna skilja fakta från lögn och se hela spannet däremellan är en viktig medie- och informationskunnighet. Inte minst nu när AI slagit igenom på bred front. Källkritiken ställs inför nya utmaningar och då kan Källkritikens dag vara en extra bra dag att uppmärksamma något av det. (Vi har tidigare skrivit om hur du kan uppmärksamma källkritikens dag i skolbiblioteket: Inlägg om Källkritikens dag – Skolbiblioteksbloggen)

Kanske är det också en bra dag att fylla på din egen kunskap? Internetstiftelsen anordnar just på Källkritikens dag 13 mars klockan 14.30-16.30 ett gratis digitalt event med fokus på informationspåverkan och desinformation under namnet: ”Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet”. Eventet kommer också att kunna ses i efterhand.

Du får lära dig mer om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför. Bland annat kommer socialtjänsten att berätta om hur de har hanterat den största desinformationskampanjen mot Sverige hittills. Det kommer även att resoneras kring varför bilden av Sverige är viktig och vilka narrativ och budskap om Sverige som florerat de senaste åren. Även hur rysk propaganda i olika länder ser ut står på agendan.

Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten. Skolbibliotekarier är en given målgrupp!

Du kan läsa mer om programmet och anmäla dig här:

Källkritikens dag 2024 | Internetstiftelsen

 

6

feb

Safer Internet day 6 februari

Postad av Jenny

Idag, 6 februari, är det Safer Internet day. Det är en dag när olika organisationer och andra intressenter går samman under parollen ”Together for a better internet”. Detta i syfte att sätta fokus på frågor om hur internet kan bli tryggare för alla. Särskilt för barn och unga. Det startade som ett EU-projekt 2004 och har nu vuxit till att bli en dag som uppmärksammas i cirka 190 länder över hela världen. I Sverige är det främst Mediemyndigheten, Epcat och Bris som står bakom evenemang under dagen, eller under en hel vecka i samband med dagen:

Sweden – Safer Internet Day

Exempel på material att arbeta med

  • Tre filmer för mellanstadiet – Barns trygghet på nätet

Inför Safer Internet Week lanserar Safer Internet Centre tre filmer för mellanstadiet som diskuterar frågor kring barns och ungas trygghet online. Till varje film finns diskussionsfrågor för att skapa samtal i klassen.

Barns trygghet på nätet – tre filmer för mellanstadiet (ecpat.se)

  • Utbildningsmaterial – ”Dina rättigheter online”

Utbildningsmaterialet ”Dina rättigheter online” handlar om barns rättigheter på nätet och riktar sig till skolbibliotekarier, kuratorer samt barn och unga. Materialets innehåll och design är framtaget i dialog med högstadieelever och riktar sig i första hand till äldre barn och unga.

Dina rättigheter online – Mediemyndigheten

  • Fler evenemang och andra resurser att använda hittar du här: 

Safer Internet Day – Mediemyndigheten

 

 

21

nov

Känner du till Myndigheten för psykologiskt försvar?

Postad av Jenny

Den 1 januari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Det är en myndighet som har som huvuduppdrag att arbeta med samordning och utveckling Sveriges psykologiska försvar mot främmande makt. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Myndighetens huvudkontor ligger i Karlstad men de finns även i Solna.

MPF ska stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därigenom bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja. Att den svenska socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU-lagen är ett exempel på en desinformationskampanj som riktas mot Sverige.

Grundläggande tips och länkar

Ett sätt att stärka medvetenheten bland befolkningen är att vara ute och informera om uppdraget och verksamheten. Fredagen den 17 november fick vi på Medioteket besök av en representant  från MPF. Vi fick bland annat veta mer om hur de arbetar och fick tips på resurser som finns på myndighetens webbplats. Genom att bli mer och mer medveten och genom att lära sig känna igen den vilseledande informationen kan vi öka vår motståndskraft mot att bli påverkad. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare så var försiktig när du delar information och var källkritisk, undvik att dela information du känner dig tveksam inför. En konkret tips är att genomföra den här webbkursen:

Skydd mot informationspåverkan (webbkurs)  – Länk till msb.se

Källkritik är ett centralt begrepp inom psykologiskt försvar och såklart något som ligger nära skolbibliotekens verksamhet. MPF har tagit fram en kampanj med två kända svenska trollkarlar under namnet Bli inte lurad. Kanske kan det vara något även för skolbibliotek? Till kampanjen hör också en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information.

En annan handbok som vi fick tips om under föredraget var denna handbok för kommunikatörer som grundar sig på en forskningsrapport, framtagen av Lunds universitet:

Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer

/Jenny

7

mar

Fokus på Källkritik

Postad av Jenny

Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.

Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.

Lär dig mer

Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:

Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:

/Jenny

19

dec

Fjärde advent och här kommer vårt sista MIK-moment

Postad av Jenny

När fjärde ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bildens sköna sfär

Under adventsveckorna publicerar vi här på skolbiblioteksbloggen ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Här kommer det sista inlägget i serien.
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Filmkunnighet
  • Biokunnighet
  • Visuell kunnighet

Filmkunnighet fanns med i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två andra är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de handlar om bildspråk och multimodala uttryck (ord, ljud och bild i samverkan). Samhällets digitalisering har gjort att det blivit lättare att kommunicera med fler uttryck än det verbalspråkliga. Användare kommunicerar politiska ställningstaganden multimodalt på Tiktok, influencers bygger relationer via lockande bilder på sina konton, på internet generellt pågår en delningskultur där begreppet mem beskriver ett fenomen av bildspråklig subkulturell kommunikation. I dessa miljöer rör sig inte minst våra elever.

Visuell kunnighet kan ses som ett paraplybegrepp till fler kunnigheter. Det handlar om att vi tar till oss kunskap, skapar förståelse för och kommunicerar till stor del visuellt idag. Bilders centrala roll i samhället gör att vi behöver lära oss ett kritiskt förhållningssätt till dessa former av kommunikation. För att vara kritisk till visuell kommunikation behöver våra elever ha ord för att prata om stillbilder och rörliga bilder. Vi behöver till exempel kunna prata om hur bildutsnitt, perspektiv, färgsättning, tempo, klippning, ljud och musik påverkar hur vi tar till oss ett multimodalt budskap. Men det räcker inte att bara prata, elever behöver också få möjlighet att göra egna produktioner inom ramen för skolans arbete.

Filmkunnighet och biokunnighet hänger tätt ihop med visuell kunnighet. I biografens mörker vill vi inte sitta och tänka kritiskt utan vi vill bli översköljda av känslor och få en stark upplevelse. Filmen är ett fantastiskt medium; vi kan ta del av platser vi aldrig har varit på, vi kan få följa äventyr vi aldrig skulle kunna göra själva och så vidare. Men elever behöver också få en vana och förtrogenhet att kunna prata om och analysera filmens språk. Även om eleverna ser mycket film kan vi inte ta för givet att de alla sitter och gör en kritisk analys av sin filmupplevelse. När vi i skolan visar filmer baserade på verkliga händelser blir det extra tydligt att vi behöver diskutera hur verkligheten ofta pressas genom fiktionens formspråk och kan förvränga vår uppfattning av ett skeende eller en händelse. Bildutsnitt, tempo och musik med högt patos är exempel på hur det filmspråkliga ofta kan styra våra känslor i en viss riktning. Här kan begreppet självkritik bli aktuellt; varför känner jag så här? Vad i filmen gör att dessa känslor triggas? Tycker jag så här egentligen eller styr filmskaparen mig i denna riktning? Idag lånar många genrer av varandras formspråk. En dokumentär som visas i klassrummet kan ha inslag av fiktion och iscensättning. En spelfilm kan ha ett dokumentärt uttryck. Dessa aspekter behöver vi lyfta för diskussion med eleverna.

I slutändan handlar veckans kunnigheter om att skapa en vana att uppmärksamma bildspråket och få in mer skapande aktiviteter i elevuppgifterna. Det kan handla om att i vardagen få in en diskussion om bilden på bokomslaget till boken som lånas ut, att inte låta en illustration i skolboken få synas helt okommenterat till lite större praktiska uppgifter eller analyser. Att förstå hur kommunikation i alla dess former i ett samhälle fungerar är en grundläggande demokratisk fråga.

Tips på vidare läsning och fördjupning

/Elisabet

12

dec

Tredje advent och ännu ett MIK-moment

Postad av Jenny

När tredje ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
medierikets sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

 

Veckans kunnigheter

Mediakunnighet

Sociala medierkunnighet

Integritetskunnighet

Medborgarkunnighet

Social- och emotionellkunnighet

TV-kunnighet

Reklamkunnighet

Bland dessa kunnigheter är det sociala medierkunnighet, medborgarkunnighet, social- och emotionellkunnighet samt integritetskunnighet som är tillagda i den nya cirkelöversikten. Det är också dessa fyra kunnigheter som kommer att lyftas fram i detta inlägg.

 

Vad betyder kunnigheterna för skolan?

Ett gemensamt fokus för dessa kunnigheter kan vara att man tittar på innehåll, alltså på det som jag som individ och medborgare producerar och delar. Men även hur vi interagerar med varandra på nätet, alltså det som ofta kallas nätetik. Detta hänger i sin tur tydligt ihop med skolans arbete med värdegrund.

Att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning är ju inget nytt under solen, inte heller att ”det innebär bland annat att barn och elever ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt.” (Skolverket) I dag befinner sig i princip alla barn och unga på nätet och det de gör allra mest är att umgås på olika digitala plattformar så som Roblox och Youtube (Svenskarna och internet, 2022) Så med andra ord måste vi koppla ihop värdegrundsarbetet med MIK-arbetet för att kunna möta eleverna i deras vardag. Även i Lgr22 finns det tydliga skrivningar som vi kan luta oss mot, till exempel i kursplanen för samhällskunskap där det står att eleverna ska förstå hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter (Kursplan för Samhällskunskap i årskurs 4-6).

Till syvende och sista landar vi, liksom tidigare inlägg, med dessa kunnigheter även i demokrati, att eleverna ska kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Denna gång med fokus på att kunna lyssna på andra, att känna empati och medmänsklighet. Likaså genom att kunna formulera sina egna tankar och åsikter, på digitala plattformar så väl som i övriga sammanhang.

 

Tips på vidare läsning/fördjupning

På internetstiftelsens sida digitalalektioner.se hittar du en mängd olika lektionsupplägg, bland annat kopplat till just värdegrundsarbetet.

Digitala lektioner – värdegrund

Skolverket har en sida där du kan läsa om hur du som skolbibliotekspersonal kan vara en resurs i skolans arbete med värdegrund, till exempel genom samarbete med elevhälsan kring nätetik.

Skolverket – Skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Statens medieråd samordnar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. I deras kunskapsbank kan du söka efter material från, i dagsläget, fyra aktörer. Dessa är Digiteket/Kungliga biblioteket​, Internetstiftelsen, Statens medieråd​ och Sveriges Utbildningsradio (UR). Här kan du till exempel välja att söka på material kopplat till olika ämnesområden så som sociala medier.

Statens medieråd – MIK Sveriges kunskapsbank

 

/Magdalena

5

dec

Andra advent och dags för ytterligare ett MIK-moment

Postad av Jenny

När andra ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
teknikens stora sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Datorkunnighet
  • Internetkunnighet
  • Digital kunnighet
  • Spelkunnighet
  • Datakunnighet
  • AI-kunnighet
  • Nätverkskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011. Datakunnighet, AI-kunnighet och nätverkskunnighet tillkom dock i och med Unescos uppdatering av MIK-ramverk 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Den gemensamma nämnaren i dessa kunnigheter är teknik. MIK alltid haft många kunnigheter i sin ekologi, men kärnan har varit informationskunnighet och mediekunnighet. I det nya ramverket utökas dessa kärnområden till att även omfatta digital kunnighet. Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, och det är något som man behöver för att kunna vara en delaktig medborgare.

Skolan ska skapa en förståelse hos eleverna för digitaliseringens påverkan, både på individ och samhällelig nivå. Det kan till exempel ske genom att vi talar om hur algoritmer fungerar för att styra våra informationsflöden och vilken effekt det kan ha på våra liv. Det kan också handla om hur vi kan påverka till förändring för oss själva eller för samhället i stort.

Eleverna behöver också kunskap i hur man använder digital teknik samt förmågan att urskilja vilken teknik som är lämplig för vilken uppgift. De ska också utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Här kan naturligtvis källkritiken ta upp stort utrymme, men glöm inte viktiga aspekter så som nätvett och integritet. Ett ansvarsfullt förhållningssätt innebär bland annat att vi kan använda tekniken på ett säkert sätt.

Denna veckas kunnigheter handlar i grunden om att förstå sin samtid och att kunna ta del i det demokratiska samtalet. Det tekniska är nog så viktigt, men det är även förståelsen för de möjligheter och de risker som är förenade med användning av nätet, människors samspel online och nya kulturella uttryck.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Skolverket har fler bra moduler rörande digital kompetens, däribland:

Kritisk användning av nätet (Skolverket)

Säker användning av nätet (Skolverket)

Digiteket har denna kurs som bygger på forskning av Jutta Haiders och Olof Sundin:

Algoritmer – så påverkar de din vardag (Digiteket)

/Sebastian

28

nov

Första advent och dags för ett MIK-moment

Postad av Jenny

När första ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bibliotekens sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Bibliotekskunnighet
  • Informationskunnighet
  • Yttrande- och Informationsfrihetskunnighet
  • Nyhetskunnighet
  • Kritisk kunnighet
  • Trycksakskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två sista är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de står för det som vi brukar se som traditionell bibliotekariekunskap. Områden som informationssökning och källhantering är sånt som bibliotek av olika slag sysslat länge med. Inte minst skolbiblioteken. Att träna eleverna i bibliotekskunnighet och att lära ut hur ett bibliotek fungerar och är uppbyggt har länge varit en central del av skolbibliotekens vardag. Den kunskapen är också något eleverna har nytta av när de besöker nya bibliotek och något som de behöver för att känna att bibliotek är en plats för dem.

Allt som rör MIK är faktiskt inte digitalt, även om man lätt kan tro det. Att lära sig förstå hur en tryckt bok är uppbyggd och hur man söker i ett register och alfabetisk ordning är också exempel på viktiga delar av grundläggande MIK. Liksom att kunna känna och formulera sina egna informationsbehov.

Den kritiska kunnigheten kopplar vi kanske i första hand till källkritik och de klassiska frågorna som vem påstår något och varför? Hur ser källan ut? Är den trovärdig? osv. Ämneskunskaper är också något som är nära kopplat till vår förmåga att vara källkritiska. Det är lättare att bedöma källors trovärdighet när vi kan något om ämnet.

På senare år har dock källkritiken kompletterats med frågor som handlar om sökkritik – hur påverkar till exempel olika algoritmer de träffar vi får när vi söker på google? Även begreppet källtillit har blivit centralt för att belysa hur källkritik kan dras till sin spets så att allt kan kritiseras, även vedertagna sanningar och då riskerar vi att hamna i ett tillstånd där vi inte litar på någon eller något. Nyligen har också begreppet självkritik börjat användas av flera forskare i samband med den kritiska kunnigheten. Säkert något vi kommer att få höra mer om framöver.

I slutändan handlar veckans kunnigheter mycket om demokrati. Att som medborgare kunna hitta och få tillgång till nyheter och relevant samhällrelaterad information är grundläggande i en demokrati. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är exempel på värderingar och attityder som främjas av Medie- och Informationskunnighet.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Vill du läsa mer om Unescos uppdaterade ramverk kring MIK finns denna kurs hos Digiteket:

Tänk kritiskt, klicka klokt – lär känna Unescos uppdaterade MIK-ramverk (Digiteket)

Skolverket skriver att ”det är skillnad mellan att söka kortfattade fakta på fritiden och att söka information inför ett större skolarbete. Elever behöver få handledning i informationssökning för att kunna söka på ett mer kvalificerat sätt och för att hitta relevant material”:

Handleda elever i informationssökning (Skolverket)

Guide för källkritik för lärare (Skolverket)

Källkritikbyrån har på sin webb bland annat användbara guider, men också egna granskningar av misstänkt falska virala fenomen:

Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se)

/Jenny

11

okt

Svenskarna och internet 2022

Postad av Jenny

Svenskarna och internet är Sveriges största individundersökning om internetanvändning och har genomförts sedan år 2000. Sedan 2010 har den genomförts i Internetstiftelsens regi. Undersökningen baseras på totalt 2400 telefonintervjuer med personer i olika generationer över 18 år. För barn 9-18 år har uppgifter hämtats från webbenkäter som skickats till barnen efter föräldrarnas godkännande. Idag presenterades årets undersökning och här kommer ett urval med fokus på i huvudsak barn och ungas internetanvändning.

I rapportens sammanfattningen kan vi läsa:

I princip alla barn använder internet. De tycker att de lär sig nya saker där, och blir bättre på engelska. Barn umgås också med varandra till stor del på andra sociala medieplattformar än de vuxna. Näst efter Youtube är Roblox den mest använda plattformen bland barn på lågstadiet. Nästan alla som använder Roblox är födda på 10-talet.

Men barn är också mer utsatta på nätet – andelen barn i åldern 12–19 år som utsatts för näthat har fördubblats från 9 procent förra året till 17 procent. Flickor utsätts oftare än pojkar för kränkningar på nätet. Dubbelt så många flickor har drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet och tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande bilder från personer de inte känner.

Fler nedslag om barn och unga

  • Molnlagring är något som känns otryggt för alla åldrar. Det är svårt att förstå var saker egentligen sparas.
  • Yngre skyddar sin identitet på nätet i högre grad än äldre.
  • Användandet av Roblox har ökat och är nu större än Snapchat och TikTok för lågstadiet. På mellanstadiet börjar TikTok ta över och på  högstadiet dominerar Snapchat. Gymnasieungdomar liknar vuxna i sin användning. Kan det kanske vara så att varje åldersgrupp vill hitta sitt eget medium och att detta sedan följer med allt eftersom barnen blir äldre, att man fastnar vid en tjänst?
  • Spelplattformar används mer som sociala medier för barn och unga. Man umgås via spel. Sjunker något på gymnasiet men för allla över 8 år anger över 70 % att det är mycket vanligt att de umgås med kompisar via spelplattformar. Allra vanligast bland pojkar men ökar också bland flickor.
  • Det är vanligt att titta på andra som spelar samtidigt som man till exempel har ett youtubeklipp igång.
  • Snapchat används främst för att snappa med personer man känner i verkliga livet medan TikTok främst används för att titta på videor från personer man inte känner. Intressant att fundera vidare över dessa skillnader och vad det kan innebära…
  • Det finns stora skillnader mellan vilka influencers som flickor respektive pojkar följer. Bland flickorna dominerar Therese Lindgren och Bianca Ingrosso medan hos pojkarna är Ijustwantobecool och Mr Beast populärast.
  • Det är skillnad i andelen barn som anger att de utsatts för näthat eller negativa konsekvenser och andelen föräldrar som anger att deras barn blivit utsatta. Föräldrarna vet inte alltid om vad som hänt och det kan bero på att barnen är rädda för att berätta för inte riskera att bli förbjudna att använda ett visst medium.
  • Över 80 % av barnen anger att de lär sig nya saker på nätet, till exempel engelska.

Den som är intresserad av att läsa mer om svenskarna och internet kan ta del av hela rapporten här:

Svenskarna och internet 2022 | Svenskarna och internet

/Jenny

31

mar

Artificiell intelligens var temat på Månadens MIK

Postad av Jenny

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier