Aktuellt

15

mar

Perspektiv på delaktighet i skolbiblioteket

Delaktighet är ett centralt begrepp i skolan och inte minst i skolbiblioteksverksamheten. Men begreppet går att tolka på många olika sätt och är kanske mer komplext än man först tänker sig. På Pedagog Stockholm finns en sida som tar upp flera aspekter av delaktighet i förhållande till just skolbibliotek.

Elevers delaktighet i skolbiblioteksverksamheten (pedagog.stockholm)

I Stockholm stads skolbiblioteksplan lyfts delaktighet/inflytande i bland annat dessa två meningar:

Barn och unga behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

Barn och unga upplever biblioteken som trygga och har inflytande över bibliotekens innehåll. Kultur för, med och av barn och unga ges utrymme.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har gett ut en skrift som heter Delaktighet – ett arbetssätt i skolan som ger ytterligare perspektiv på delaktighet och därför vill jag lyfta den särskilt här på skolbiblioteksbloggen. Modellen som beskrivs i skriften bygger på ett kontextuellt sätt att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö. Lärmiljön för elever med funktionsnedsättning är i fokus, men modellen är relevant för alla elever. Modellen är heller inte begränsat till att bara gälla skolan utan fungerar lika bra att applicera på andra verksamheter.

Sex aspekter av delaktighet

För att täcka in delaktighetens komplexitet har begreppet delats upp i sex olika aspekter. Alla aspekter hänger samman och påverkar varandra och alla sex är viktiga. Jag tror att de är en bra grund att utgå ifrån för att reflektera kring delaktigheten för alla elever i skolbiblioteket. Nedan kan du läsa lite kort om vad varje aspekt innebär samt, i kursiv text, ett försök att relatera dem till en skolbibliotekskontext.

1. Tillhörighet

Tillhörighet handlar om rätten att få ingå i ett sammanhang. För skolbibliotekets del kan det handla om att alla ska känna sig välkomna och känna att skolbibliotekslokalen är en plats för dem. Kanske få sätta sitt tumavtryck på en tavla som sitter uppe eller på annat sätt få möjlighet att lämna spår i rummet? Eller att få syn på att skolbiblioteket har böcker på just MITT språk. 

2. Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar här om tre olika delar: fysisk tillgänglighet, tillgängligt meningssammanhang – att förstå meningen med det som sägs, det som händer och syftet med en aktivitet samt tillgängligt sociokommunikativt samspel – att språk, koder och regler behöver vara förståeliga för alla. Här behöver man tänka på att skolbiblioteket ska vara både fysiskt och kognitivt tillgängligt för alla elever. Vi har förut skrivit om vikten av kognitiv tillgänglighet här på skolbiblioteksbloggen: 

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

3. Samhandling

Med begreppet samhandling menas att man gör något tillsammans. Samhandling betyder inte att de som deltar i en aktivitet gör samma sak, man kan bidra på olika sätt och i olika stor omfattning. Ur ett skolbiblioteksperspektiv blir det viktigt att under aktiviteter i skolbiblioteket säkerställa att alla elever kan delta på något sätt så att ingen känner sig utestängd även om hen inte kan göra exakt samma sak som andra.

4. Erkännande

Erkännande handlar om hur omgivningen ser på individens närvaro i aktiviteten. Ses eleven av de andra som någon som tillför något? Här kan vi till exempel undvika att någon känner sig utanför och bortvald genom att som vuxen alltid vara den som delar in eleverna i grupper och inte låta dem själva välja.

5. Engagemang

Med engagemang fokuserar man på en egenupplevd aspekt av delaktighet. Engagemang går inte att avkräva någon annan. Det är avgörande hur elevens engagemang möts av andra för att det ska leva vidare och inte dö ut. Skolbiblioteket kan uppmuntra engagemang och bekräfta det genom att försöka få tag på exempelvis böcker om truckar om det är just det som väcker engagemanget.

6. Autonomi

Autonomi handlar om den enskildes möjlighet att bestämma över sitt handlande och ha inflytande över vad man gör, hur man gör det och tillsammans med vilka (allt inom skolans ramar av regler och krav). Här kan vi i skolbiblioteket verka för att det finns något att ha enskilt bestämmande om, till exempel att det finns anpassad litteratur att låna i skolbiblioteket så att alla kan hitta något som passar dem. 

Genom att vända och vrida på begreppet delaktighet och reflektera över vår egen verksamhet kan vi förhoppningsvis komma lite längre i vårt arbete att göra alla elever delaktiga i skolbiblioteksverksamheten och förhoppningsvis i förlängningen även i ett demokratiskt samhälle. Eller som Torgny Lindgren uttrycker det i detta citat som avslutar SPSMs skrift:

I delaktighet uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktighet finns vi inte till.

/Jenny

 

0 kommentarer

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier