Aktuellt

2021

oktober

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

Förra året lanserade Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) för första gången idén om Skolbibliotekets dag. Valet av dag föll på 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Internationella skolbiblioteksdagen är instiftad av International Association of School Librarianship 1999. Förra året inföll dagen på lovveckan vilket några tyckte var dålig timing. Men så blir det inte i år inte i år :-). Syftet med dagen är främst att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna – i syfte att få flera att vilja arbeta på skolbibliotek.

Men NSG uppmanar också alla yrkesverksamma skolbibliotekarier att den 27/10 dela inspiration kring yrket på sociala medier med hashtaggen #skolbiblioteketsdag21. Förhoppningsvis kan så många som möjligt vara med och bidra. Skolbibliotek gör skillnad alla dagar under året!

Filmen ovan, en affisch och lite annat hittar du på NSGs webbsida: Skolbibliotekets dag (Nationella skolbiblioteksgruppen).

Ett tips inför dagen kan vara att ladda inför läslovet med Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog, exempel på hur du kan göra det hittar du här. Om du inte hunnit beställa katalogen ännu (helt gratis) kan du göra det på Kulturrådets webb:

Bästa boktipsen för barn och unga (kulturradet.se)

/Jenny

september

Vallastadens skolas fokusbibliotek i Linköping är utsett till årets skolbibliotek. Biblioteket har en verksamhet som vänder sig till alla elever oavsett deras förutsättningar. Priset delades ut på Bokmässan förra veckan och där presenterade skolbibliotekarien verksamheten närmare.

Foto: Ida Ross

Biblioteket är en naturlig del av undervisningen

Skolbiblioteket är en pedagogisk resurs och är integrerad i undervisningen på skolan med läsfrämjande, källkritik och informationssökning som viktiga delar. Vad som utmärker biblioteket är undervisningen och samarbetet med rektor, pedagoger och med elever.

Skolbibliotekarien har ett nära samarbete med rektor och tillsammans driver de utvecklingsarbete på skolan. En gemensam handlingsplan tas fram för skolans biblioteksverksamhet där roller och uppdrag i skolbibliotekariens verksamhet är tydliga. Bibliotekarien menar också att det är viktigt att tillhöra ett arbetslag så att skolbiblioteket blir en naturlig del av undervisningen.

Samarbete med grundsärskolan och fritids

Grundsärskolan besöker biblioteket varje vecka och får även ta emot författarbesök. Biblioteket har ett brett och omfattande mediebestånd där olika elevgruppers behov blir tillgodosedda. Undervisningen i grundsärskolan kompletteras av temabokpåsar från skolans bibliotek med litteratur och faktaböcker i ämnen som ingår i särskolans läroplan. Bibliotekarien undervisar dessa elevgrupper i källkritik utifrån bilderböcker med källkritiska frågeställningar. Informationssökning görs tillsammans med eleverna på nätet utifrån bilderböcker med olika innehåll. I samarbetet med fritidshemmet fortsätter både det läsfrämjande och det digitala arbetet och bibliotekarien är med och stöttar. Nationella skolbiblioteksgruppen lyfter särskilt fram Vallastadens skolbiblioteks samarbete med fritidshemmet i sin motivering.

Juryns två hedersomnämnanden gick till Sandsbro skola i Växjö och Lindeskolan i Lindesberg.

Läs mer om utmärkelsen årets skolbibliotek och juryns motivering här: Årets skolbibliotek – Nationella skolbiblioteksgruppen (wordpress.com)

Till sist vill jag påminna om att du som arbetar på skolbibliotek i Stockholms stad kan låna en äppellåda med ett anpassat innehåll av böcker och konkret material tänkta för elever i behov av anpassningar.
Äppellådor – litteratur för anpassad läsning – Pedagog Stockholm.

Vi erbjuder också ett idé- och metodmaterial som en väg att stärka samarbetet mellan skolbiblioteken och fritidshemmen. Du hittar idématerialet som bygger på textlösa böcker här: Silent books – Cirkbloggen.

/Maria

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

maj

fireworks

Fantastiskt roligt att få gratulera både Enbacksskolan och PA Fogelströms gymnasium och även skolbibliotekarierna Cilla Dalén och Lena Moser, som arbetar där, till detta erkännande. Utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass delar fackförbundet DIK ut för nionde året i rad.

Biblioteksverksamheten på dessa skolor får priset för sitt goda samarbete och att biblioteket är så väl integrerat i undervisningen och i skolans kvalitetsarbete. Läs mer om utmärkelsen och om kriterierna för att få priset.

Så här berättar Cilla om varför Enbacksskolan kvalificerat sig för utmärkelsen när jag frågar henne:

” Det har varit enkelt att få igång en bra skolbiblioteksverksamhet här eftersom skolan är så välorganiserad och arbetar tydligt med mål och utvärdering. Språkutveckling och läskunnighet är centralt för hela skolan och där blir ju skolbiblioteket snabbt en viktig del.

Skolbiblioteksverksamheten har väl inte kommit lika långt med MIK-delen, men är på god väg. På Enbacksskolan finns också ett klimat där alla i personalen är trygga i sina roller och vet vad de har ansvar för. Även detta underlättar samarbetet”, menar Cilla.

Lena som arbetar på PA Fogelströms gymnasium förklarar utmärkelsen med att skolledningen har en grundläggande skolidé om att ge eleverna en gedigen högskoleförberedelse. I stället för en aula som bara används då och då fick biblioteket ta plats i den före detta samlingslokalen i det nyrenoverade huset på Stigberget. Hela lärarkollegiet är organiserade i samma arbetslag vilket underlättar samarbete mellan lärare och bibliotek. Så här säger Lena:

”Alla lärare oavsett ämne jobbar med skolans läs- och skrivmallar som har tagits fram av skolans förstelärare i svenska. Eleverna genomför fem vetenskapliga projekt som träning inför gymnasiearbetet och vi har temadagar om bland annat kritiskt tänkande”.

Dessa faktorer har tillsammans med krav på biblioteket att vara en resurs i elevernas kunskapsinhämtning gjort det möjligt att utveckla en bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer om Cillas arbete här: Vad gör de i biblioteket? (stockholm.se)

Mer om skolorna kan du läsa här:

Det är här det börjar. | P A Fogelströms gymnasium (stockholm.se)

Mediateket | Enbacksskolan (stockholm.se)

2020

december

Hållbar skolbiblioteksutveckling

Vi behöver synliggöra den kraft som skolbibliotekets verksamhet kan ha om den ges rätt förutsättningar. Vad menas med en hållbar skolbiblioteksutveckling? Jo en verksamhet som är en självklar del av skolans verksamhet och systematiska kvalitetsarbete. En verksamhet som inte kan väljas bort utan står fast och stadigt utan påverkan av yttre faktorer.

Orden är Maria Schedvins som är författare till den nya boken ”Hållbar skolbiblioteksutveckling”. Hon arbetar som skolbiblioteksutvecklare i Malmö stad. I boken får läsaren verktyg att tänka kring skolbibliotekets organisation, funktion, verksamhet och roll i dagens skola. Innehållet väcker nya tankar och idéer.

I ”Hållbar skolbiblioteksutveckling” diskuteras bland annat skolbibliotekariens kompetens, aktuell forskning om skolbibliotek, utvecklingsarbete, digitalisering i skolan samt hur skolbibliotek bidrar till att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens.

Eftersom skolbibliotekets verksamhet är en del i undervisningen måste den också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. När det sker blir skolbiblioteken och verksamheten där också hållbara i längden. Författaren framhåller också betydelsen av en tydlig arbetsbetsbeskrivning som synliggör vilken funktion den som arbetar i skolbiblioteket förväntas ha för elever, lärare och andra medarbetare. I slutet av varje kapitel finns frågor att diskutera med skolledare och andra kollegor på skolan.

Läs den!

november

Idag är det Barnkonventionens dag. Den 20 november 1989 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, och i många länder världen över firas därför 20 november som den stora barndagen. I år uppmärksammas dagen bland annat genom att välkända landmärken, som till exempel Katarinahissen, lyser blått. UNICEFs globala initiativ “Turning the World Blue” syftar till att belysa de ut­maningar som världen står inför när det handlar om barn och deras framtid.

I Sverige har Barnkonventionen varit lag i nästan ett år och vi har skrivit tidigare om detta och exempel på hur du kan uppmärksamma den i skolbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen:

Barnkonventionen har blivit lag – uppmärksamma den i skolbiblioteket

Ytterligare ett tips är att UR har flera program kopplade till barnkonventionen, bland annat serien ”Med all rätt” med tio korta berättelser (11 min långa) där olika artiklar från barnkonventionen sätts in i sammanhang där barn kan känna igen sig själva eller sina klasskamrater. Passar för F-6 och grundsärskolan.

/Jenny Karlsson

oktober

skolbib-dag-2020-form3På ett möte tillsammans med bibliotekarieutbildningarna i Sverige och den nationella skolbiblioteksgruppen föddes idén om att fira och uppmärksamma Skolbibliotekets dag den 27 oktober. Väl medvetna om att dagen infaller under Läslovet valde vi samma datum som för den internationella skolbiblioteksdagen.

Syftet med dagen är att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, lärarutbildningarna och rektorsutbildningarna.

Vi hoppas att du som arbetar på skolbibliotek vill uppmärksamma dagen på något sätt du själv väljer.  Förslagsvis publicerar du under den 27 oktober ett foto från din verksamhet i valfritt socialt media med en kort text kring hur ditt skolbibliotek bidrar till skolutveckling. Använd hashtaggen #skolbiblioteketsdag20.

Mer information hittar du här och från nationella skolbiblioteksgruppen kan du också ladda ner affischen i olika format.

Vi hoppas på att så många som möjligt vill vara med och bidra! Vi vet att era verksamheter gör skillnad alla dagar under året och hoppas att ni har möjlighet att lyfta något exempel under dagen den 27 oktober.

/Maria Ronnås

september

blogg

Nu är årets skolbibliotek utsett. Priset går i år till Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg. Verksamheten där utmärks av nära samverkan med lärarna, stark koppling till skolledning och av en medveten kvalitetskultur. Bibliotekarierna arbetar framgångsrikt i digitala kanaler nu under Coronapandemin. Läs hela motiveringen på nationella skolbiblioteksgruppens hemsida.

Där hittar du även korta filmer från årets skolbibliotek och även från de två andra skolbibliotek som fått hedersomnämnanden:

Vallastadens skolas bibliotek i Linköping och Åbyskolans bibliotek i Ljungby.

Stort Grattis till alla tre biblioteken.

Priset delas ut på den digitala bokmässan i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” 24 september 11.30.

I år kan alla som vill delta och lyssna på bokmassan.se

/Maria Ronnås

augusti

Lena 

För andra året i rad tilldelades Sjöängskolans DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass tidigare i år. Å Skolbiblioteksbloggen vägnar intervjuades eleven Lena Gabunia som är 9 år.

Vad är det som är så roligt med att läsa?

Det är att det är så mycket äventyr, det är liksom kul och man blir smartare. Beror ju på om det är en bra bok eller en dålig bok. Om det är en bra bok är det som att träffa nya personer, som om man känner dom och får nya kompisar. Fast det bara är en bok, man ”lever med” dom och när boken är slut är man tillbaka i det vanliga igen.

Du sa att man blir smartare av att läsa, vad är det som gör att man blir smartare?

Man lär sig nya ord, svenska, man blir snabbare på att läsa. I en faktabok finns ju massor av man kan lära sig. Men även i en sagobok för man får vara med om så mycket.

Vad är det som är bra med Sjöängsskolans skolbibliotek?

Om man behöver hjälp så hjälper skolbibliotekarien alltid till att hitta en bok i rätt stil. Man får ju inte ha en för svår och inte för lätt, också finns det så många stilar, tex science fiction, manga. Ett bra bibliotek ska ha många olika sorters böcker. Alla måste kunna hitta en bok till sig själv. Och det gör det på vårt bibliotek. Det är också jättebra att det finns klistermärken på alla böcker som visar vad det är för sorts bok, fakta, saga eller så, och att vi fått lära oss vad de betyder. Sådana finns ju även på andra bibliotek.

Saknar du något på Sjöängsskolans skolbibliotek?

…eh  nej… jo kanske att det var ännu större, säger Lena och ler stort.

annamaria2

Annamaria Pennheim, klasslärare årskurs 2, reflekterar här kring skolbiblioteket på Sjöängskolan.

Vad betyder skolbiblioteket för elevernas läsutveckling?

När eleverna börjar sin resa in i läsandets värld är ett bra skolbibliotek en fantastisk tillgång till inspiration och läslust. Biblioteket blir en plats där eleverna kan varva ner och njuta av en bra bok, men också lyssna till högläsning eller tillsammans med kompisar underhållas av spännande fakta och roliga serier.

Vad är det som gör vårt skolbibliotek så bra?

Att just vårt skolbibliotek är så bra skulle jag säga är på grund av vår skolbibliotekaries genuina engagemang i våra elever, samt hennes ständiga strävan att hitta just den där speciella boken för varje enskild elev.

I biblan2

Vi ställde några frågor till rektor Angela Svensson.

Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, andra året i rad! Hur känns det?

Jag känner mig stolt och glad! Utmärkelsen är ett kvalitetsbevis som visar att vårt skolbibliotek håller en hög kvalitet som visar sig hållbar över tid. Det som jag tycker utmärker en verksamhet som är bra är att den fortsätter att utvecklas, att den inte lutar sig tillbaka utan är nyfiken på nya vägar och nya former och arenor för arbetet, vilket jag tycker att vårt skolbibliotek gör.

När vi talades vid ifjol talade du varmt om betydelsen av en lokal arbetsplan och förarbete för skolbibliotekets verksamhet för att integrera skolbiblioteket i undervisningen.  Hur har ni arbetat med det året som varit?

Biblioteksplanen fungerar som en ledstång i arbetet. Där har vi satt ramen för vad vi vill åstadkomma med verksamheten och mot den stämmer vi av när vi utvärderar årets arbete. Planen innehåller grunden för arbetet men sedan tillkommer förstås andra aktiviteter och projekt. Ett exempel är årets bokklubb på eftis, vår fritidsklubb. Otroligt givande för både dessa elever i bokslukaråldern och Heléne Törnfeldt, vår skolbibliotekarie.

Ett exempel på lyckad integration med undervisningen är ett spännande samarbete med SO och svenska i årskurs 9. Det handlade om kopplingen mellan retorik och propaganda under andra världskriget med koppling till hur medierna ser ut idag. Framgångsfaktorn för samarbetet var en tidig kontakt mellan undervisande lärare och skolbibliotekarien där skolbiblioteket bidrog med spetskompetensen inom källkritik och mediakunskap.

Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärare och annan pedagogisk personal?

Ett organisatoriskt knep som vi har, är att skolbibliotekarien tillhör arbetslaget för årskurs 1 varje år. På så sätt jobbar Heléne i samma arbetslag som alla lärare i lågstadiet på några års sikt. På så sätt blir skolbibliotekarien och all personal i lågstadiet mycket naturliga samarbetspartners.

Just detta att medvetandegöra lärarna om skolbiblioteket som resurs i en vidare bemärkelse än bara böcker och läsning är viktigt. När biblioteket kommer in redan i planeringsstadiet kan Heléne komplettera med infallsvinklar utifrån sin kompetens inom medie- och informationskunskap och källkritik.

För att göra detta behöver vi påminna om, uppmärksamma och lyfta skolbiblioteket i olika sammanhang och forum. Att ge utrymme för biblioteket att synas och höras och berätta om sina resurser är viktigt. T.ex. i Teams, vid upptakten av läsåret eller på personalkonferenser.

 Ser du några utmaningar i ert arbete med skolbiblioteket?

Ja, en nära förestående utmaning handlar om dilemmat funktion och person. När Heléne Törnfeldt började på Sjöängsskolan presenterade hon sig för personalen så här: ”Ni tror att skolbiblioteket är ett rum där borta i A-huset, men där tar ni fel. Det är jag som är skolbiblioteket!” Med det menade Heléne det faktum att biblioteket är så mycket mer än att låna böcker och att det handlar om den kompetens som funktionen innefattar. Samtidigt är funktionen förstås kopplad till just den person som har befattningen.

Heléne, vår skolbibliotekarie är föräldraledig under hösten 2020. Vi klurade tillsammans ut en bra plan för hösten så att biblioteket under hennes ledighet kan fortsätta att vara den viktiga plats som den är för många våra elever genom att klokt bemanna biblioteket under hösten med en persona som väl kommer att kunna ersätta delar av uppdraget. Så boklån och den oas i skolan som biblioteket är kommer att kunna löpa på som vanligt under hösten. Helénes spetskompetens kan dock inte ersättas men det goda i det hela är att verksamheten är så pass väl etablerad att den snabbt är på plats igen när hon är tillbaka.

Skolbiblioteksbloggen fick tag på skolbibliotekarien Heléne Andersson Törnfeldt och hon säger såhär om att få utmärkelsen på nytt.

Det är fantastiskt kul att få stämpeln Skolbibliotek i världsklass i år igen. Det betyder att det arbete jag och många andra bibliotekarier lägger på bland annat läsutveckling och informationskunnighet uppmärksammas på fler håll än på den egna skolan, och förhoppningsvis inspirerar det andra.

Tack till alla på Sjöängskolan som har tänkt och reflekterat kring Skolbibliotek och lycka till med det framtida arbetet!

Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent