Under läsåret har Medioteket samordnat en poesitävling för högstadiet under namnet ”Tid för poesi”. Totalt tävlade 96 bidrag från 9 skolor. På världspoesidagen 21 mars korades tre vinnare under en festlig prisutdelning på ungdomsbiblioteket PUNKT. Stort grattis!
Är du nyfiken på att få veta mer om tävlingen och att läsa vinnardikterna? Läs mer på Pedagog Stockholm:
Vinnare med tid för poesi | Pedagog Stockholm
Digital läsning blir allt vanligare, så även i skolan, och ungdomars läsvanor utmanas idag av en mångfald av läsmedier. Digitala medier är oundvikligt sammanflätade med ungdomars läs- och informationspraktiker, och genom det får de tillgång till kulturer och sammanhang som annars skulle vara otillgängliga för dem. Forskning har visat att valet av medium varierar beroende på situation, och genom att integrera olika läsformer kan skolor skapa en mer inkluderande läsmiljö som främjar både läsförståelse och digital kompetens.
Läsning har alltid anpassats efter rådande förhållanden och samhällsnormer. Att läsa på skärm är oundvikligt i dagens samhälle och är i många sammanhang det primära mediet för läsning. När nya teknologier introduceras förändras läs- och skrivkunnigheten, och nya färdigheter krävs av läsaren. Även om papper har varit det främsta läsmediet under lång tid har tekniska framsteg möjliggjort både elektroniska källor och skärmar för läsning.
E-boken är etablerad internationellt, men tryckta böcker dominerar fortfarande bokmarknaden i Sverige. Forskning visar på en komplexitet i gymnasieungdomars läsvanor. De ägnar sig åt olika läspraktiker som skiljer sig åt beroende på kontext och motivation. Å ena sidan finns det en uppskattning för e-böckernas bekvämlighet, funktionalitet och tillgänglighet. Å andra sidan finns en tillgivenhet till den tryckta bokens fysiska form och den upplevelse den förmedlar. Denna dubbelhet i elevernas läsvanor och preferenser visar på betydelsen av att närma sig digitaliseringen i skolan med en nyanserad förståelse.
Läsning i skolan uppfattas annorlunda än läsning på fritiden, vilket kan bero på skolans krav på olika lässtrategier. Vana läsare föredrar ofta tryckta böcker och värdesätter sensomotoriska och emotionella kvaliteter, medan de som inte läser så mycket eller som inte gillar att läsa är mer positiva till digital läsning. Många elever stöder dock användningen av e-böcker i skolan, trots att de själva fortfarande föredrar tryckta böcker. Att integrera e-böcker i undervisningen innebär inte bara en teknologisk förändring utan även ett kulturellt och pedagogiskt skifte. Skolorna står inför utmaningen att balansera mellan att bevara de traditionella läsformerna och samtidigt anamma de nya digitala möjligheterna så att eleverna utvecklar strategier för att effektivt hantera båda formaten.
Sammanfattningsvis föredrar många fortfarande tryckta böcker på grund av sensomotoriska upplevelser och kontextuella faktorer spelar en viktig roll. Att lära sig navigera mellan digitala och traditionella format är en viktig färdighet för dagens elever och ett område skolan kan behöva fokusera mer på för att möta de krav och förväntningar digitaliseringen fört med sig. Genom att förstå hur elever interagerar med olika textmedium och hur deras preferenser formas av kontext och erfarenheter kan skolor skapa mer inkluderande läsmiljöer som uppmuntrar till läsning och främjar läsförståelse i en tid där digitala och traditionella medier samexisterar och kompletterar varandra.
I Stockholm erbjuder vi digitala böcker för högstadiet och gymnasiet via Biblio. Samtliga böcker som finns i det digitala boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.
Du som arbetar på en kommunal skola i Stockholms stad kan läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet på Cirkulationsbibliotekets sharepoint: E-böcker för högstadiet och gymnasiet, länk till Sharepoint.
Detta blogginlägg baseras på masteruppsatsen Embracing the Digital Shift: An Empirical Analysis of Attitudes towards E-books among Pupils in Swedish Upper Secondary School (2023) av Sebastian Stålnacke, länk till DiVA. Tips på vidare läsning:
Inför Internationella högläsningsdagen (World Read Aloud Day) 7 februari 2024 vill vi passa på att lyfta högläsning som en viktig aktivitet i skolbiblioteket. Eller inte bara i skolbiblioteket förresten, utan i hela samhället.
I en nyligen publicerad forskningsrapport, Att läsfrämja för öronen, lyfter man högläsningen som en viktig aspekt. En av slutsatserna i rapporten är att högläsningen fungerar som ett verktyg för bibliotekarier att göra litteraturen tillgänglig. Särskilt gäller detta de personer som på grund av kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar inte kan ta till sig tryckta texter. Högläsningen blir också en möjlighet för deltagarna att ingå i en slags ”berättelsegemenskap” och dela en gemensam läsupplevelse. Men hur blir man en bra högläsare? De intervjuade bibliotekarierna lyfter fram dessa punkter som viktiga för högläsningskompetens:
Här kan du läsa hela rapporten:
Att läsfrämja för öronen (diva-portal.org)
World Read Aloud Day — LitWorld®
Fira högläsningen 1 februari – Skolbiblioteksbloggen (blogginlägg från förra året)
”Berättande bilder – talande böcker” är namnet på en satsning på lässtimulans och stärkt samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem i ett antal grundskolor i Stockholms stad. Det är vi på Medioteket som håller i satsningen och den genomfördes för första gången hösten 2019. Detta blogginlägg handlar främst om den andra omgången av satsningen som genomfördes läsåret 2022–2023. (Du kan läsa mer om satsningens första omgång här: Berättande bilder-talande böcker – Skolbiblioteksbloggen)
Omgång två av satsningen ”Berättande bilder – talande böcker” involverade totalt 16 grundskolor. Syftet var att stimulera elevernas läsintresse, främja samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem samt sprida lässtimulerande metoder för att arbeta med bilderböcker. Satsningen var en del i implementeringen av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2024.
I början av satsningen fick de deltagande skolorna varsitt bokpaket med sju särskilt utvalda bilderböcker. I arbetet med dessa bilderböcker utforskandes olika estetiska uttrycksformer, digitalt skapande samt olika former av textsamtal och berättande. Även lekens betydelse för språkutveckling fick en framträdande roll. Under läsårets gång bidrog Medioteket bland annat med inspiration och kompetensutveckling och deltagarna hade möjlighet att diskutera och dela erfarenheter genom ett gemensamt Team.
Resultaten vid läsårets slut visar att deltagarna tillsammans använt sig av många olika arbetsmetoder och uttrycksformer i arbetet med
bilderböckerna, så som bild, drama och boksamtal. Deltagarna upplever att arbetet med bilderböckerna bidrog till läs- och språkutveckling samt stimulerade elevernas fantasi och diskussioner om känslor och tankar. Den stora utmaningen var att hitta tid till gemensam planering mellan skolbibliotek och fritidshem. Samarbetet ökade dock på flertalet skolor och skolledningens stöd har haft stor betydelse för möjligheten att öka samarbetet. Flera av deltagarna uttrycker att de planerar att fortsätta samverka kring läsning och läsfrämjande även efter satsningens slut.
Vill du läsa mer om satsningen kan du göra det i detta sammanfattande PM:
Berättande bilder – talande böcker PM 2023 (pdf 716 kb)
Här ser du vilka bilderböcker som ingick i satsningen:
15
sep
Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).
Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?
Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence” som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.
Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)
Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.
I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:
Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se
Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:
E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm
/Jenny
I en tid då det larmas om barn och ungas försämrade läsförmåga har vi inte råd att vara utan skolbibliotek. Ett bemannat skolbiblioteket innehåller inte enbart ett varierat och brett utbud av skönlitteratur och faktaböcker utan där finns också en skolbibliotekarie som kan förmedla dessa, väcka läslust och stimulera läsningen både under skoltid och för läsning på fritiden. Detta sker förstås i samarbete med lärare och annan pedagogisk personal. Skolbibliotekarier kan med sin kunskap om medie- och informationskunnighet även stötta och stärka undervisningen i källkritik, informationssökning och i mycket annat som ingår i detta breda område.
Alla elever har rätt till ett välfungerande och pedagogiskt integrerat skolbibliotek på sin skola. Så är långt ifrån fallet på Sveriges alla skolor.
Läs vad Nationella skolbiblioteksgruppen har bloggat om men även skickat ut till riksdagens utbildningsutskott i samband med skolstarten.
Är det här rimligt? Länk till Nationella Skolbiblioteksgruppens blogg
/Maria
Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?
Här kan du läsa mer om läget i USA:
Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet
Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)
Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:
Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening
Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:
Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb
Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!
/Jenny
Att böcker kan drabba oss känslomässigt och därigenom få stor betydelse i människors liv är nog något vi alla som jobbar med och i bibliotek kan skriva under på. Världsbokdagen 23 april är en dag som passar särskilt bra att lyfta boken och vad den kan ha för betydelse när den verkligen berör oss. (I år infaller dagen på en söndag men det går ju finfint att göra något både veckan före och vecken efter också.) ChatGPT radar upp dessa fyra punkter för att beskriva hur bra litteratur kan påverka människor:
”Att drabbas av litteraturen” var temat på ett fullsatt pedagogiskt café som vi på Medioteket anordnade i slutet av mars. Kvällens huvudtalare lyfte fram budskapet att det är den känslomässiga inlevelsen som skapar läsintresse och som skiljer skönlitteratur från annan text. Starka läsupplevelser är en förutsättning för att eleverna ska hitta sin läsaridentitet och samtal om det lästa är centralt för att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv. Här kan du läsa en artikel på temat:
”Samtalet om läsningen är centralt” – Pedagog Stockholm
Till det pedagogiska caféet tog Cirkulationsbibliotekets personal fram en tipslista på böcker som berör. Listan innehåller böcker som passar från förskoleklass till gymnasiet. Några av dem finns också som e-bok.
Drabbande böcker – Cirkbloggen
/Jenny
Ps Vill du ha tips på vad du kan hitta på i skolbiblioteket på världsbokdagen? Spana in våra inlägg från tidigare år, här finns massor av tips:
Sökning ”Världsbokdagen” på Skolbiblioteksbloggen
7
mar
Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.
Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.
Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:
Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:
/Jenny
Fredag 24 februari 2023 publicerade Kulturrådet en ny rapport med fokus på barns och ungas läsning. Det är en kartläggning som bygger myndighetsrapportering, statistik, dialogmöten och forskning. Rapporten har tagits fram med särskilt stöd av Läsrådet.
Rapport: Nuläge om barns och ungas läsning (kulturradet.se)
Det i rapporten som av skolbiblioteksvärlden hittills har fått mest uppmärksamhet är det särskilda yttrandet på s.41 där tre medlemmar i Läsrådet reserverar sig mot innehållet under rubriken ”Läsrådets rekommendationer”. Reservationen gäller främst frånvaron av en rekommendation kring tillgång till bemannade skolbibliotek i alla skolor enligt utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” . Ovanligt, intressant och uppiggande att se en sådan reservation i skrift tänker jag! I senaste Biblioteksbladet står det lite mer om denna reservation:
Intern kritik i Läsrådet: rekommendationer om skolbibliotek saknas (Biblioteksbladet)
Skolbibliotek är dock synliga på flera andra ställen i rapporten. Bland annat på s.11 och s.20 där man menar att tillgången till skolbibliotek ökar chanserna att utveckla ett intresse för text och läsning. Och att skolbibliotekens roll också bör synliggöras i högre utsträckning i skolans systematiska kvalitetsarbete. Men en uppdelning mellan skola och bibliotek är ofta förekommande och det är ibland väldigt otydligt om man med ”bibliotek” menar både folk – och skolbibliotek eller enbart det första (eller är det jag som läser slarvigt)? Generellt känns det som om rapporten delar upp läsande på fritiden och läsande i skolan och i den uppdelningen blir skolbibliotekens roll otydlig. Tänk om skolbiblioteken istället kunde ha lyfts upp som en brygga mellan det som regeringen 2020 uttryckte som ”nödvändig kunskap” och ”glädje och njutning”. Vi behöver ju båda delarna för att få en läsande befolkning!
I förordet står det: Barns och ungas läsning är en ödesfråga för hela samhället. Det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga och välmående, delaktighet i samhällslivet och upplevelsen av att kunna påverka. Larmrapporter om sjunkande läsförmåga och läsmotivation är inget nytt, men det krävs ett omtag. Ungas läsning är viktigt för hela samhället nu – och på sikt!
Rapporten pekar på tre särskilda områden som behöver prioriteras:
De grupper av barn och unga som är särskilt viktiga att prioritera är barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Det råder brist på likvärdighet vad gäller läsande och läsfrämjande åtgärder i landet. Det är främst socioekonomiska faktorer, uppväxtförhållande och föräldrarnas utbildningsnivå som avgör vem som blir läsare. Skolan lyckas inte kompensera fullt ut för orättvisorna. Elevers intresse för att läsa sjunker också i takt med att de blir äldre. I årskurs 6 är elever mindre intresserade av att läsa än i årskurs 4 och i högstadiets årskurser har intresset sjunkit ännu mer. Rapporten betonar även att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer kan samverka och om vilka metoder som faktiskt är framgångsrika.
Läsrådets rekommendationer handlar i huvudsak om dessa tre områden:
/Jenny
Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.
Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.
Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer