Skolbiblioteksbloggen var nyfiken på hur Lisa Ljungberg, lärarbibliotekarie på Abrahamsbergsskolan jobbar med högläsning i de äldre åldrarna och ville därför veta mera.

Hur arbetar du med högläsning med de äldre eleverna på Abrahamsbergsskolan?

Varje termin har jag ”Bokcirkel” som ett alternativ för eleverna på högstadiet under ”Elevens val”. Vilka som väljer detta har varit väldigt varierande, ibland har det varit väldigt litteraturintresserade och lässugna elever, vilket ger fantastiska boksamtal, men ibland, som under de senaste terminerna, har jag haft flera grupper med elever som varit ganska osugna på att läsa. Då har högläsningen verkligen varit räddningen. Och en njutning har det visat sig!

Hur lägger du upp högläsningen, läser du allt eller får alla läsa?

När vi har högläsning är det jag som läser. Jag brukar fråga om någon annan vill läsa, men de väljer alltid att jag ska läsa. Och att tvinga på dem att läsa högt inför hela gruppen vill jag inte.

Eleverna har varsitt exemplar av boken vi läser, och följer med i texten om de vill (vilket de flesta gör). Sedan läser de tyst själva också, till varje gång ska de ha läst något kapitel, och sista stunden på lektionen får de tid att läsa tyst.

Hur har reaktionerna från eleverna varit?

Positiv! De har tyckt att det har varit väldigt mysigt med högläsning, och har önskat mycket högläsning på lektionerna. När de har fått skriva utvärderingar har många skrivit att de tycker det har varit lugnande avbrott i den stressiga skoldagen.

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att läsa högt tillsammans?

Den stora fördelen tycker jag är att man slipper hamna i den här situationen att man ska ha ett boksamtal och så har inte eleverna läst. Då blir det svårrott… När man har läst för dem vet man säkert att de har tagit del av boken och man kan utgå ifrån det när man diskuterar. Det blir ju också ett effektivt sätt för mig att lura i de som inte alls är boksugna en bok, efter en termin har de ju faktiskt tagit del av ett par romaner oavsett om de vill eller inte, hehe. Precis som med de yngre eleverna så är det ju också så att de har en förmåga att ta till sig lite mer avancerad litteratur när de lyssnar och inte själva behöver stå för avkodningen. Även om de flesta har ett bra läsflyt i den åldern så tycker jag att man märker den skillnaden fortfarande.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att det i ungdomsböcker kan komma en del scener som är lite jobbiga att läsa högt haha. Ibland funkar det ändå, men är det explicita sexscener kan det ju bli lite genant för både eleverna och mig som läser, så då kanske jag planerar det så att de läser just det kapitlet tyst. Sedan tränar de ju inte det egna läsflytet på samma sätt vid högläsning, men litteraturupplevelsen blir densamma.

Har du några bra boktips för de som vill börja läsa högt för sina äldre elever?

Nyckeln, precis som vid val av pedagogiskt upplägg, tycker jag handlar om att välja rätt bok för rätt grupp. Jag väljer alltid ut 5-6 böcker som jag tycker skulle passa gruppen och sedan får de rösta fram vilken vi ska läsa. Att de känner att det är deras val är ju också positivt för motivationen. Mina senaste grupper har uppskattat t.ex. Det andra inte ser av Christoffer Holst och Dubbelgångare av Jenny Valentine. Just nu läser vi skräcksamlingen Höstväsen.

När jag har haft mer läsvana elever har vi läst t.ex. Melina Marchettas Jellicoe road, The hate u give av Angie Thomas, Jag, En av David Levithan, Ingenting och allting av Nicola Yoon och flera av John Greens böcker med stor behållning.

Tack Lisa och lycka till med högläsningen!

PS. Du hittar The hate u give, Jellicoe road, Dubbelgångare och böcker av John Green i Cirkulationsbiblioteket. Du söker böcker och gör din beställning via Cirkbloggen. Vill du läsa mer om högläsning och äldre elever? Här hittar du en artikel av professor Anna Nordenstam och universitetslektor Olle Widhe.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent