Visar inlägg med tagg:

Inför Internationella högläsningsdagen (World Read Aloud Day) 7 februari 2024 vill vi passa på att lyfta högläsning som en viktig aktivitet i skolbiblioteket. Eller inte bara i skolbiblioteket förresten, utan i hela samhället.

I en nyligen publicerad forskningsrapport, Att läsfrämja för öronen, lyfter man högläsningen som en viktig aspekt. En av slutsatserna i rapporten är att högläsningen fungerar som ett verktyg för bibliotekarier att göra litteraturen tillgänglig. Särskilt gäller detta de personer som på grund av kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar inte kan ta till sig tryckta texter. Högläsningen blir också en möjlighet för deltagarna att ingå i en slags  ”berättelsegemenskap” och dela en gemensam läsupplevelse. Men hur blir man en bra högläsare? De intervjuade bibliotekarierna lyfter fram dessa punkter som viktiga för högläsningskompetens:

  • Ha närvaro i stunden
  • Var flexibel och anpassningsbar efter deltagarnas behov
  • Ha kontakt med deltagarna, tex ögonkontakt
  • Läs med inlevelse och flyt, och staka dig inte för mycket
  • tänk på att det kräver övning, talang och intresse för att bli en duktig högläsare

Här kan du läsa hela rapporten:

Att läsfrämja för öronen (diva-portal.org)

Tips på vidare läsning om högläsning:

Du som högläser – Läsa äger

World Read Aloud Day — LitWorld®

Fira högläsningen 1 februari – Skolbiblioteksbloggen (blogginlägg från förra året)

Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?

Lennart Hellsing

Säkert har du något minne från din barndom när någon läste högt för dig och troligen är det ett positivt minne. Eller? Högläsning är viktigt (och roligt!) ur flera aspekter och den 1 februari firas internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, på flera ställen i världen. Kanske också på din skola?

Man kan se högläsningen som den del av en lång mänsklig tradition av muntligt berättande. Något som fyller ett grundläggande behov av berättelser och som skapar känslor av meningsfullhet. Högläsning främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. Det skapar en vi-känsla och ger möjlighet att uppleva något tillsammans. I boken ”Den meningsfulla högläsningen” uttrycker författaren det såhär: ”Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftligt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket” (s.6).

Viktigt att tänka på vid högläsning

I en artikel i tidningen Ämnesläraren får vi fem tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i en grupp. Håller du med?

  1. Ligg lågt med den så kallade dialogiska berättelsen och hacka inte upp högläsningen. Spara frågor och diskussioner tills du läst klart. På så sätt lämnar du utrymme för den estetiska berättelsen, det vill säga att eleverna får möjlighet att skapa egna, inre upplevelser, fantasier och känslor. 
  2. Välj att läsa högt ur en bok som du själv verkligen gillar. Om du är engagerad i texten är det lättare att eleverna rycks med.
  3. Lita på din röst och det lästa ordet. Låt inte eleverna ha texten framför sig. De läser sannolikt olika snabbt och kan därför tappa fokus på din högläsning.
  4. Satsa på ren upplevelseläsning en gång i veckan då eleverna slipper prestation och uppgifter. Låt det bli som en sorts ritual.
  5. Var inte rädd att välja lite otäcka berättelser. Våga ta ut svängarna genom att inte vara alltför gullig. Det kan stärka förståelsen för sig själv och andra att i en trygg klassrumsmiljö närma sig frågor som kan vara skrämmande och svår­begripliga.

Tips på vad du kan göra i skolbiblioteket

  • Satsa på någon form av ”hela skolan läser”. Till exempel kan det gå till så att alla elever läser samtidigt i alla klasser, eller att alla blir höglästa för under samma lektion. Kanske kan de äldre eleverna läsa för de yngre?
  • Under pandemin blev digital högläsning aktuellt på flera bibliotek och kanske kan du streama en högläsningsstund från skolbiblioteket via teams eller annan plattform för att nå fler på samma gång?
  • Rösta fram bästa högläsningsboken på respektive stadium alternativt årskurs eller skola.
  • Ordna en högläsningsstafett i biblioteket där fler personer under dagen turas om att högläsa ur samma bok. Ungefär som SVTs satsning under trettonhelgen: Gösta Berlings saga – live | SVT Play
  • Lite inspiration från andra Europeiska länder kring att uppmärksamma högläsning kan du hitta via denna länk: Europe Reads – EURead

Tips på böcker att läsa högt

Stockholms stadsbibliotek har gjort flera filmer och boktipslistor med mera för olika åldrar kopplat till högläsning:

Läs högt – Stockholms Stadsbibliotek

Har du några bra högläsningstips? Skriv gärna en kommentar :). En bok som jag gillade extra mycket att läsa högt under min tid som lärare var Roald Dahls Häxorna. Inte minst för raderna ”Eller också kan det vara så att – ja, nu kommer du att haja till – din underbara skolfröken, som just nu läser dessa ord för dig kanske är en häxa. Titta noga på henne. Hon ler kanske åt det vansinniga i den tanken. Men låt dig inte luras! Det kan mycket väl vara ett led i hennes planer”…

/Jenny

Lisa

Skolbiblioteksbloggen var nyfiken på hur Lisa Ljungberg, lärarbibliotekarie på Abrahamsbergsskolan jobbar med högläsning i de äldre åldrarna och ville därför veta mera.

Hur arbetar du med högläsning med de äldre eleverna på Abrahamsbergsskolan?

Varje termin har jag ”Bokcirkel” som ett alternativ för eleverna på högstadiet under ”Elevens val”. Vilka som väljer detta har varit väldigt varierande, ibland har det varit väldigt litteraturintresserade och lässugna elever, vilket ger fantastiska boksamtal, men ibland, som under de senaste terminerna, har jag haft flera grupper med elever som varit ganska osugna på att läsa. Då har högläsningen verkligen varit räddningen. Och en njutning har det visat sig!

Hur lägger du upp högläsningen, läser du allt eller får alla läsa?

När vi har högläsning är det jag som läser. Jag brukar fråga om någon annan vill läsa, men de väljer alltid att jag ska läsa. Och att tvinga på dem att läsa högt inför hela gruppen vill jag inte.

Eleverna har varsitt exemplar av boken vi läser, och följer med i texten om de vill (vilket de flesta gör). Sedan läser de tyst själva också, till varje gång ska de ha läst något kapitel, och sista stunden på lektionen får de tid att läsa tyst.

Hur har reaktionerna från eleverna varit?

Positiv! De har tyckt att det har varit väldigt mysigt med högläsning, och har önskat mycket högläsning på lektionerna. När de har fått skriva utvärderingar har många skrivit att de tycker det har varit lugnande avbrott i den stressiga skoldagen.

läsande elever

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att läsa högt tillsammans?

Den stora fördelen tycker jag är att man slipper hamna i den här situationen att man ska ha ett boksamtal och så har inte eleverna läst. Då blir det svårrott… När man har läst för dem vet man säkert att de har tagit del av boken och man kan utgå ifrån det när man diskuterar. Det blir ju också ett effektivt sätt för mig att lura i de som inte alls är boksugna en bok, efter en termin har de ju faktiskt tagit del av ett par romaner oavsett om de vill eller inte, hehe. Precis som med de yngre eleverna så är det ju också så att de har en förmåga att ta till sig lite mer avancerad litteratur när de lyssnar och inte själva behöver stå för avkodningen. Även om de flesta har ett bra läsflyt i den åldern så tycker jag att man märker den skillnaden fortfarande.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att det i ungdomsböcker kan komma en del scener som är lite jobbiga att läsa högt haha. Ibland funkar det ändå, men är det explicita sexscener kan det ju bli lite genant för både eleverna och mig som läser, så då kanske jag planerar det så att de läser just det kapitlet tyst. Sedan tränar de ju inte det egna läsflytet på samma sätt vid högläsning, men litteraturupplevelsen blir densamma.

Har du några bra boktips för de som vill börja läsa högt för sina äldre elever?

Nyckeln, precis som vid val av pedagogiskt upplägg, tycker jag handlar om att välja rätt bok för rätt grupp. Jag väljer alltid ut 5-6 böcker som jag tycker skulle passa gruppen och sedan får de rösta fram vilken vi ska läsa. Att de känner att det är deras val är ju också positivt för motivationen. Mina senaste grupper har uppskattat t.ex. Det andra inte ser av Christoffer Holst och Dubbelgångare av Jenny Valentine. Just nu läser vi skräcksamlingen Höstväsen.

När jag har haft mer läsvana elever har vi läst t.ex. Melina Marchettas Jellicoe road, The hate u give av Angie Thomas, Jag, En av David Levithan, Ingenting och allting av Nicola Yoon och flera av John Greens böcker med stor behållning.

boktips

Tack Lisa och lycka till med högläsningen!

PS. Du hittar The hate u give, Jellicoe road, Dubbelgångare och böcker av John Green i Cirkulationsbiblioteket. Du söker böcker och gör din beställning via Cirkbloggen. Vill du läsa mer om högläsning och äldre elever? Här hittar du en artikel av professor Anna Nordenstam och universitetslektor Olle Widhe.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Annika Lundström

Foto: Annika Lundström

Under mina 4 år på Eriksdalsskolan har jag nästan varje fredag eftermiddag haft bokklubb för åk 4-6 på fritidstid. Och vilka bokklubbar det har varit! Låt mig få berätta och förhoppningsvis inspirera dig!

Under åren har det sett lite olika ut. Jag har alltid läst högt för eleverna när vi ses. Ibland har de fått låna med sig boken hem och fått läsa några kapitel själva till nästa gång vi ses. På senare tid har jag dock valt att bara läsa högt och inte skicka med någon bok hem.

Bokklubben ska vara en skön kravfri stund då eleverna kan vila och lyssna (och fika såklart!) på en historia. Många elever har läxor som tynger och då är det inte optimalt att få en bok medskickad hem som man ska läsa i varje vecka också. Jag märkte att vissa elever inte hann läsa mellan gångerna och de missade mycket i böckerna då. Nu får de hela boken läst för sig och missar inget. Jag har valt böcker som är lite kortare så jag hinner läsa en hel bok på cirka 5-6 träffar.

Bland favoriterna finns ”Mordön” av Camilla Lagerqvist, ”Vandraren utan ansikte” av Andreas Palmear och nu senast ”Linje 15 till Rannebergen” av Lena Arro. Den sistnämnda så läskig att jag nästan inte vågade läsa vidare, men påhejad av eleverna gjorde jag såklart det. Den boken glömmer vi aldrig!

Det är en salig blandning av elever som anmäler sig till bokklubbarna. En del storläsare såklart men också elever som annars inte läser så mycket. Visst, några kommer för fikat men om de lyssnar på en hel bok under våra träffar så gör det ju ingenting! För de allra flesta sitter faktiskt som ljus och lyssnar andaktsfullt när jag med så stor inlevelse jag förmår tar mig an boksida efter boksida. ’

Som om ni inte redan har en bokklubb på fritidstid se till att anordna det! Några av mina bästa stunder som skolbibliotekarie har jag haft på dessa fredag eftermiddagar tillsammans med eleverna. Obs! Glöm inte att be eleverna döpa sin bokklubb. Urskoj! Ett urval av bokklubbar som vi haft: ”Mupparna på Mordön”, ”Telefontornet utan ansikte” och ”Isdrottningarna”. 🙂

/Annika Lundström

Skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

2

nov

Minns ni känslan  när man satt tätt intill i soffan eller sängen och hörde någon läsa Mio min Mio, Trollkarlens hatt eller Häxan och lejonet högt. Hur man kunde drunkna i orden och se det hela hända inne i sin fantasi. Det magiska och förtrollande i själva berättelsen… Just det unnar man alla barn att få uppleva – och nu är högläsningen i fokus igen!

sommar stora skogen

Raben &Sjögrens satsar stort på högläsningsböcker i höst,  på höstens Bokmässa i Göteborg presenterade de några av författarna och titlarna: ”Världen på vinden” av Lotta Olsson och Benjamin Chaud samt ”Göran och draken” av Ulf Stark och Anna Höglund ( nyutgivning), och så förstås ”Sommar i stora skogen” – den underbara fortsättningen på förra julens adventsläsningsbok Jul i stora skogen  av Ulf Stark och Eva Eriksson. Det var ett roligt och inspirerande seminarium!

Det pratas om högläsningens betydelse på radio och i tidningar och det kommer både forskning och nya böcker.

I många av montrarna på bokmässan fanns författare som presenterade högläsningsböcker för olika åldrar och flera av seminarierna handlade om högläsningens betydelse för språkutvecklingen.

Stockholms stadsbibliotek satsar på att ge varje åk 4-klass i staden en högläsningsbok i present: Mickael Morpugos ”Den fantastiska historien om katten som försvann” med lärarhandledning till. (Kolla att din skola utnyttjar erbjudandet!)

I tävlingen En bok i världsklass som drar igång nu får alla som anmäler sig varsitt ex av böckerna ” Den meningsfulla högläsningen” av Ann-Marie Körling och ”Läslust i hemmet” av Carina Fasth.

Så nu ska det väl läsas och läsas högt igen, till glädje för både små och stora barn och inte minst lärare och bibliotekarier då de om några år får elever med stort ordförråd och ett sug efter att själv kunna läsa och få del av alla dessa underbara berättelser!

Och alla ni engagerade skolbibliotekarier – lyft fram era högläsningsböcker i höst och visa att ni är med på tåget och har massor att bidra med!

/Kia

Läs också gärna Toura Hägnestens läsvärda blogginlägg på temat högläsning.

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier