Aktuellt

2022

november

Höstens nya böcker

Varje termin presenterar Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier ett urval av nyutkomna böcker. Förra veckan var det dags för höstens nya böcker med titlar som passar från förskoleklass till årskurs nio. Om du är intresserad av att veta vilka böcker som blev utvalda hittar du presentationen här, uppdelad i tre filer efter signum:

  1. Höstens nya böcker Hcf, inkl bilderböcker (pdf 4150 kB)
  2. Höstens nya böcker Hcg (pdf 5051 kB)
  3. Höstens nya böcker Ungdom (pdf 3036 kB)

Sexualitet, samtycke och relationer

En av de större förändringarna i de nya läroplansskrivningarna för grundskolan och gymnasiet är att kunskapsområdet ”sexualitet, samtycke och relationer” lyfts fram i flera olika ämnes- och kursplaner. Det omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Namnet visar på betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Skönlitteratur kan vara en bra ingång för att arbeta med dessa frågor. I Cirkulationsbibliotekets bestånd finns flera passande titlar och här kommer en lista med böcker som passar för högstadiet och gymnasiet:

Tipslista ”sexualitet, samtycke och relationer” högstadiet och gymnasiet (pdf 487 kB)

oktober

Ni har säkert alla någon gång blivit uppslukad av en berättelse men önskat få höra mer eller lämnats kvar med många frågor. Tänk då om du hade kunnat få prata med karaktärerna och ställa frågor? Och vet du vad, det kan du få göra – genom den läsfrämjande metoden Sitting drama.

Förra veckan sågs vi, ett antal skolbibliotekarier, lärare och konsulenter på Medioteket för att pröva på Sittning Drama utifrån en novell vi alla läst i förväg. Två av deltagarna levde sig in i och gestaltade de två huvudkaraktärerna i novellen ”Råttornas palats” av Rebecka Åhlund. Resten av deltagarna ställde frågor till huvudpersonerna. Vid detta tillfälle tog vi några minuter i början till att läsa om novellen samt fortsätta fundera ut frågor. När man genomför metoden tillsammans med elever kan man be att de förbereder frågor innan själva tillfället eller att de gör det gemensamt i grupper. Det är dock alltid bra att läsa om texten precis innan så den är färskt i minnet. Efter ett tag bytte våra deltagare plats och det gavs möjlighet till nya tolkningar. Stämningen i rummet var tät och otroligt koncentrerad och vi fick en fin stund tillsammans, en och annan deltagare hade till och med en tår i ögonvrån.

I Sitting Drama blir eleverna en del av berättelsen. Genom att leva sig in i och ikläda sig rollen av några av karaktärerna i den gemensamma text som de läst så blir berättelsen mer levande och intressant.  I och med att eleverna också tolkar texten utifrån sina egna erfarenheter kan tolkningarna bli olika. Det bidrar i sin tur till att eleverna får se berättelsen utifrån flera synvinklar. Har de tur kan de få en riktig aha-upplevelse innan de går ut från klassrummet!

Metoden är lustfylld och rolig samt utrymmesmässigt enkel att få till i klassrummet eller i skolbiblioteket. Det är ett annorlunda sätt att gemensamt bearbeta en berättelse som gör att både den och karaktärerna stannar kvar hos en länge.
Väl värd att prova på!

Vill du läsa mer om metoden kan du göra bland annat göra det det på Lektionsbanken och på Svensklärarföreningen

 

/Maria & Magdalena

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

april

Världsboksdagen firas varje år 23 april. I år infaller själva dagen på en lördag men varför inte fira hela veckan före eller efter? Det är väl boken värd :-).

Vad kan du då hitta på i skolbiblioteket? Många bra idéer är värda att återanvändas och vi har flera gånger tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om vad man kan göra i skolbiblioteket för att uppmärksamma världsboksdagen. De inläggen hittar du här:

Sökning Världsboksdagen på skolbiblioteksbloggen

Men året 2022 är inte likt de andra åren på så sätt att vi på våra skolor tar emot många barn på flykt från kriget i Ukraina. Med anledning av detta vill jag tipsa extra om silent books (även dessa har vi skrivit om flertalet gånger förut i olika sammanhang: Sökning silent books på skolbiblioteksbloggen).

Silent books

Men silent books menas böcker som är helt  bildbaserade och saknar text. Silent books ger stor frihet kring samtal om böckerna, på det språk som passar bäst. När berättelsen blir tolkad utan tillgänglig text aktiveras fantasin. Det finns inget rätt eller fel. Arbetet med silent books öppnar för många möjligheter till språkutveckling. Böckerna skapar ett aktivt förhållningssätt – läsaren inspireras till att själv berätta och ta över författarrösten. De/den som läser blir medskapare.

Ett tips hur du kan inleda just kring silent books är att: Välj en bok, sitt tillsammans, visa varje sida. Du behöver inte säga något. Var öppen för vad deltagarna säger, låt dem säga det som behövs. Låt dig överraskas av den närvaro och koncentration som kan uppstå. När boken är slut, be om ett ord som säger något om boken. Ibland lämnar stunden efter sig en känsla av lugn och ro samtidigt som den är konkret och förankrad i upplevelsen.

IBBY, International Board on Books for Young People, arbetade med och skrev om silent books 2015, i syfte är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan mellan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Bland annat från denna handbok som vi varmt rekommenderar (som tipset ovan är hämtad ifrån):

Handbok silent books, IBBY (länk till dropbox)

/Jenny

mars

Är poesi mest korta rader på en vit boksida, underliga liknelser och i huvudsak något svårt? Svaret är att det visserligen kan vara det, men att det ingalunda måste vara det – poesi kan också få oss att tänka djupt, känna starkt, ompröva våra sanningar och inspirera till eget skrivande. Poesi kan vara ren språkglädje! Detta ville vi förmedla vid en workshop där vi ägnade oss åt poesi i olika former. Vi ville även ge tillfälle att pröva några metoder och arbetssätt som passar att arbeta med i skolan.

Men varför ska vi då arbeta med poesi i skolan?

Jo, för att förutom att känslor och fantasi tränas, så främjas språkutvecklingen av poesins nyskapande språkarbete. Dessutom består vårt litteraturarv till stor del av poesi.

Med utgångspunkt i att poesi kan skapas utifrån på förhand givna ramar fick deltagarna pröva på att skapa egna dikter. För att undvika det motstånd som det kan innebära att sitta med ett helt vitt papper framför sig så kan man pröva på att skapa poesi utifrån ord och meningar som redan finns. ”Black-out poetry” innebär att man har en sida text framför sig och helt enkelt svärtar bort det man inte vill ha kvar. Sedan kan man sätta ihop en dikt av de ord och meningar som finns kvar. Detta brukar vara ett uppskattat arbetssätt bland elever – bara det att man FÅR rita på en sida är spännande. Deltagarna fick även pröva ”Tre-kolumnsdikt”, ”Kylskåpspoesi” och ”Lägg om en dikt”.

Avslutningsvis fick deltagarna dela med sig av egna erfarenheter från att arbeta med poesi i skolan. Vi fick exempel från både frivilligt och ofrivilligt diktskrivande! Vi som höll i workshopen vill gärna fortsätta att främja poesin på olika sätt och vi har några idéer inför framtiden. Om du blir nyfiken och vill veta mer är du välkommen att höra av dig till oss på skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

/Maria, Ingalill och Anja

februari

Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!

Vad är en bilderbok?

Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är.  En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).

Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:

  1. Bilden illustrerar texten och texten kan läsas högt och förstås även utan bilderna.
  2. Bilderna kompletterar texten och både bild och text är nödvändiga för att göra berättelsen begriplig eller intressant.
  3. Bilden motsäger texten och bilderna är absolut nödvändiga för att förstå berättelsen.
  4. Textlösa böcker består enbart av bilder. De kan också kallas silent books eller bildberättelser. Du kan läsa mer om dessa böcker nedan.

Varför använda bilderböcker i undervisningen?

Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.

  • Många bilderböcker passar många åldrar, de är allåldersverk. De kan kittla fantasin och väcka läslust oavsett ålder.
  • Bilderböckerna går snabbare att läsa klart än kapitelböcker och kan hinnas med under en lektion. Bra underlag för boksamtal.
  • Genom att läsa bilderböcker tränar vi på att läsa bilder och se samband mellan bild och text, vi tränar vår visuella litteracitet.
  • Bilderböckerna stärker språkutvecklingen, exempelvis genom att när vi pratar om vad vi ser sätter vi ord på våra tankar.
  • Det finns en stor spännvidd av ämnen och många bilderböcker tar upp svåra värdegrundsfrågor och kan ligga till grund för samtal och vidare arbete.
  • Bilderböckerna kan läsas många gånger och nya saker kan upptäckas även om man läst boken flera gånger.
  • Om vi jämför med andra medier som till exempel film så sjunger bilderböckerna långsamhetens lov eftersom vi själva tempot. Vi kan stanna upp när vi själva vill och titta på en bild så länge vi själva bestämmer oss för att göra det.

Silent books

Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:

Silent books (cirkbloggen.se)

Tips på bra bilderböcker

Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.

Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)

Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)

/Jenny

2021

november

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

Att kunna läsa är en sak, att kunna läsa skönlitteratur en annan.

Citatet ovan inledde en föreläsning om biblioterapi för skolbibliotekspersonal på grundskolan och gymnasiet torsdag 11 november. Biblioterapi, eller litteraturterapi, är en terapiform som utgår ifrån läsning av skönlitterära böcker och samtal kring dessa för att uppnå ökad psykisk hälsa eller personlig utveckling. En startpunkt för  biblioterapin var under första världskriget, när man upptäckte att läsning kunde hjälpa traumatiserade soldater. Man ställde sig frågan ”kan poesi rädda liv?” och fann att svaret var ja. Det biblioterapeutiska arbetssättet har därefter utvecklats i främst USA och Storbritannien, men intresset i Sverige har ökat stort under de senaste åren. I Finland har det funnits en förening för biblioterapi sedan 1981 (Sveriges motsvarighet startade 2021).

Man kan säga att biblioterapi är en läsrörelse som flyttar fokus från vad texten är till vad texten gör med läsaren.

Olika versioner av biblioterapi

Det finns olika versioner, eller inriktningar, av biblioterapi. Gemensamt är att de alla fungerar både hälsofrämjande och läsfrämjande. I grunden ligger en övertygelse om att skönlitteraturen gör något med den som läser, att den angår oss som människor och att den angår våra liv.

  1.  I den transformativa versionen är det känslorna som står i fokus. Att bli riktigt berörd kan sätta igång en förändring och det känslomässiga engagemanget är en nödvändighet. Det räcker inte enbart med en intellektuell analys av en text för att nå det terapeutiska syftet.
  2. En annan inriktning handlar om ekspism. Att kunna fly en tuff verklighet, att fly sig själv, fungerar helande och hjälper till att exempelvis bearbeta utmattningssymptom.
  3. Det finns även existentiell biblioterapi som genom existentiella samtal fokuserar på livsmening och inte på sjukdom eller trauman. Det handlar här om identitetsskapande och mening. Allt som gör ont är inte sjukt utan ganska mycket är bara livet som vi måste hitta sätt att hantera.

Några tips

  • Gör en egen terapeutisk livslinje där du från barndomen fram till idag skriver upp vilka läsupplevelser som påverkat dig starkast. Vilka böcker minns du? Vilka har satt spår?
  • Vill du läsa mer om biblioterapi finns bland annat denna nyutgivna bok att fördjupa sig i: Läs dig själv : om biblioterapi, läsmotivation och livsmening av Nina Ström (fd Frid).

augusti

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

juni

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier