Visar inlägg med tagg:

Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?

Här kan du läsa mer om läget i USA:

Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet

Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)

Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:

Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening 

Vilka böcker kan det då handla om och vad är det som upprör?

Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:

Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb 

Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!

/Jenny

Att böcker kan drabba oss känslomässigt och därigenom få stor betydelse i människors liv är nog något vi alla som jobbar med och i bibliotek kan skriva under på. Världsbokdagen 23 april är en dag som passar särskilt bra att lyfta boken och vad den kan ha för betydelse när den verkligen berör oss. (I år infaller dagen på en söndag men det går ju finfint att göra något både veckan före och vecken efter också.) ChatGPT radar upp dessa fyra punkter för att beskriva hur bra litteratur kan påverka människor:

  1. Emotionellt: Bra böcker kan väcka starka känslor hos läsaren, såsom glädje, sorg, ilska eller spänning. Läsare kan identifiera sig med karaktärerna i boken och känna empati för deras upplevelser.
  2. Kognitivt: Läsning kan också utmana vårt tänkande och vårt sätt att se världen på. Bra böcker kan ge nya perspektiv och förändra vår syn på olika ämnen och situationer.
  3. Kulturellt: Genom att läsa böcker från olika kulturer och tidsperioder kan läsare få en större förståelse för olika sätt att leva och tänka på. Litteratur kan hjälpa oss att förstå vår egen kultur och historia bättre.
  4. Personligt: Läsning kan också vara en form av självutveckling. Bra böcker kan inspirera läsaren att reflektera över sitt eget liv och sina egna val.

Att drabbas av litteraturen

”Att drabbas av litteraturen” var temat på ett fullsatt pedagogiskt café som vi på Medioteket anordnade i slutet av mars. Kvällens huvudtalare lyfte fram budskapet att det är den känslomässiga inlevelsen som skapar läsintresse och som skiljer skönlitteratur från annan text. Starka läsupplevelser är en förutsättning för att eleverna ska hitta sin läsaridentitet och samtal om det lästa är centralt för att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv. Här kan du läsa en artikel på temat:

”Samtalet om läsningen är centralt” – Pedagog Stockholm

Till det pedagogiska caféet tog Cirkulationsbibliotekets personal fram en tipslista på böcker som berör. Listan innehåller böcker som passar från förskoleklass till gymnasiet. Några av dem finns också som e-bok.

Drabbande böcker – Cirkbloggen

/Jenny

Ps Vill du ha tips på vad du kan hitta på i skolbiblioteket på världsbokdagen? Spana in våra inlägg från tidigare år, här finns massor av tips:

Sökning ”Världsbokdagen” på Skolbiblioteksbloggen

 

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

22

nov

17 skäl för barnboken

Det finns saker som är så bra att de förtjänar att upprepas och påminnas om flera gånger. Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av dem! 17 skäl för barnboken är namnet på den samling goda argument för barnlitteratur som Barnboksakademin första gången sammanställde 1996 och som sedan har reviderats 2004 och 2017. Materialet finns i olika former – som affischer att sätta upp i till exempel skolbiblioteket, som bildspel att visa stor skärm, som pixibok mm. Det finns också en lärarhandledning och översättningar till olika språk. Illustrationerna är gjorde av kända svenska barnboksskapare och allt finns att hitta och läsa om på Svenska Barnboksakademins webb.

17 skäl för barnboken (Svenska Barnboksakademin)

Här är 17 skäl för barnboken i sin helhet

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Visst är barnböcker helt fantastiska?

/Jennny

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Förlagsdag

Btj brukar två gånger om året samla förlag som berättar om sin kommande utgivning. I år, precis som i höstas, blev presentationerna digitala och gick under namnet FörlagsDigidagarna. Idag var det dags för utgivningen för barn och unga och cirka 900 personer över hela Sverige följde förmiddagens direktsändning. Här kommer några personliga reflektioner. Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier.

Den här gången fick författarna ta större plats och det positiva med det är att det nästan alltid gör en lässugen att höra en författare berätta om sin bok och kunna fördjupa sig lite mer i karaktärer och miljöer. En författare som gjorde mig extra lässugen var Johan Rundberg som skrivit Nattkorpen,  första delen i en triologi av historiska deckare för barn. Den utspelar sig på 1880-talet och finns redan utgiven – läsex beställdes asap.

De flesta böcker som togs upp riktade sig till ålderspannet 0-12 år och en spaning är att det verkar ges ut väldigt lite ungdomsböcker, åtminstone var det få som fick ta plats under presentationerna. Janne, min vän av Peter Pohl är dock en. Intressant att veta är att den i måndags blev utsedd till årets Stockholm läser bok och att den nu även kommer i en lättläst version för första gången. Jag ser fram emot att läsa om den och se om jag tycker att den fortfarande håller…

Min förhoppning innan dagen var att jag skulle få höra om en utökad utgivning av böcker som tar upp klimatkrisen. Denna förhoppning uppfylldes dessvärre inte. Är det kanske för svårt att skriva om? Ett undantag var boken En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty för unga som kommer i mars. Den har fått uppmärksamhet i andra länder och ska bli intressant att läsa.

Som bonus till livesändningen finns också en mängd extramaterial att fördjupa sig i. Detta ska vi ta oss an under de kommande veckorna och den som är intresserad av att veta mer om vilka böcker vi på Cirkulationsbiblioteket tycker är vårens allra bästa (och jobbar inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad) är varmt välkommen att anmäla sig till vårens presentationer av nya böcker. Det kommer att genomföras en för årskurs F-6 och en för årskurs 7-9 + gymnasiet. Digitalt förstås 🙂 Läs mer på utbildningsplattformen:

Våren nya böcker

/Jenny

7

sep

Onsdag 2 september höll Btj sin traditionella förlagsdag för barn- och ungdomsböcker, i år digitalt som så mycket annat i dessa tider. Nu med namnet Förlagsdigidagarna. Många olika förlag presenterade sina höstutgivningar och det digitala formatet gjorde att förlagen fick komprimera och prioritera lite hårdare än vanligt vilket kändes som något positivt. Det är svårt att göra några säkra uttalanden om trender men här kommer några personliga reflektioner om vad dagen erbjöd. Så här såg det ut när vi på Medioteket tittade:

Förlagsdigidag

Lättläst fick större plats än jag upplevt tidigare är. Flera förlag satsar enbart på lättlästa böcker. Bland annat kommer Maj Bylocks lättlästa klassiker att komma i nya upplagor. Säkert finns många slitna exemplar på skolbiblioteketen som behöver bytas ut?  Klimat och miljö känns också som att det är ett tema på uppgång (kanske är det dock mest ett önsketänkande då jag saknar riktigt bra skönlitterära böcker på det ämnet). Pandemier i en dystopisk framtid eller i en historisk kontext är en annan trend jag tyckte mig skönja. Enligt Btj kommer vi att få se en extra stor utgivning av facklitteratur i höst, även om det inte direkt märktes i själva förlagspresentationerna.

Det gör det alltid extra intressant att lyssna på författare som pratar om sina böcker. Några som gjorde mig extra sugen på att läsa deras böcker var:

  • Frida Nilsson som efter tre år äntligen släpper en ny bok, Lindormars land. Hon beskriver att det tar längre tid att skriva nu på grund av höga krav och liknar processen att skapa en berättelse vid att mejsla fram en skulptur ur ett stenblock.
  • Minoo Shams som debuterar med boken Maryam och mormorsmålet. Första delen i en serie för lågstadiet om att förstå hur det är att inte kunna ett språk. Boken finns redan utgiven.
  • Peimaneh Mollazehi som debuterar med den alldeles nyss släppta boken Den riktiga solen som handlar om en pojkes resa till Baluchistanett hemland som han aldrig tidigare besökt.

Att det sedan kommer nya böcker av Almapristagarna Bart Moeyaert och Meg Rosoff känns mycket spännande.  Likaså ser jag mycket fram emot att David Almond och Beatrice Alemagna ska komma ut med en gemensam bok, Annie – flickan från havet. Att få höra att Lasse-Maja funnits i 18 år gjorde dock att jag kände mig lite gammal…

Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier (det gjordes även en med fokus på vuxenlitteratur).

Jobbar du på en skola i Stockholms stad och vill få koll på höstens bästa böcker enligt Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier? Kolla in dessa evenemang 

/Jenny Karlsson

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier