Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Bild

2021

september

Varför ska vi läsa böcker från olika delar av världen?

Det finns många olika skäl till att ge barn tillgång till berättelser med ursprung i olika delar av världen. Här tar vi upp några av dem.

Böcker kan fungera både som speglar och som fönster för oss människor och berättelserna berör oss mer när vi kan identifiera oss med personer och miljöer i dem och se oss själva speglas i dem. Vi behöver alla få bli representerade i böckerna, men i västvärlden har exempelvis majoriteten av de böcker som ges ut vita barn i huvudrollen…

Men böcker fungerar också som fönster mot världen – av berättelser lär vi oss empati och att förstå andra. Att läsa om andra människor i andra delar av världen vidgar våra vyer och öppnar upp för förståelse för andra som inte lever likadant som oss själva. By building empathy with diverse books, we can weaken the idea of “otherness,” and increase our compassion, som det står i detta intressanta blogginlägg:
Why Should We #ReadTheWorld? (wordpress.com)

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie sätter ord på faran med bara en enda berättelse i detta TED-talk. Väl värt att titta och lyssna på i 17 minuter (på engelska):

Hur kan du hitta böckerna?

Ibland kan det vara knepigt att hitta böcker från olika delar av världen. Utgivningen i Sverige är inte så stor. Här får du några tips på sidor som kan vara bra att känns till om du vill få tips på titlar:

  • Cirkulationsbiblioteket har på sin blogg skapat en sida med böcker uppdelade geografiskt. Klicka på en världsdel och få en lista på Cirkulationsbibliotekets böcker som antingen utspelar sig i den världsdelen eller är skapade av någon därifrån. De flesta titlar är särskilt inköpta till tävlingen En bok i världen.

Läs dig runt jorden (cirkbloggen.se)

  • Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) publicerar varje är en lista över alla som är nominerade till priset från olika länder världen över. Listan är lång och innehåller totalt 250 personer och organisationer. Det är en riktig guldgruva för att få koll på författare och illustratörer från olika länder! ALMA tar också fram läsnycklar till pristagarnas böcker.

Nominering (alma.se)

  • Världslitteratur.se samlar information om författare och verk från Afrika, Asien och Latinamerika som finns översatta till svenska. Portalen drivs av Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. En särskild sida finns för barn- och ungdomslitteratur.

Barn & ung | Världslitteratur.se (varldslitteratur.se)

/Jenny

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

maj

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

april

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

januari

Förlagsdag

Btj brukar två gånger om året samla förlag som berättar om sin kommande utgivning. I år, precis som i höstas, blev presentationerna digitala och gick under namnet FörlagsDigidagarna. Idag var det dags för utgivningen för barn och unga och cirka 900 personer över hela Sverige följde förmiddagens direktsändning. Här kommer några personliga reflektioner. Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier.

Den här gången fick författarna ta större plats och det positiva med det är att det nästan alltid gör en lässugen att höra en författare berätta om sin bok och kunna fördjupa sig lite mer i karaktärer och miljöer. En författare som gjorde mig extra lässugen var Johan Rundberg som skrivit Nattkorpen,  första delen i en triologi av historiska deckare för barn. Den utspelar sig på 1880-talet och finns redan utgiven – läsex beställdes asap.

De flesta böcker som togs upp riktade sig till ålderspannet 0-12 år och en spaning är att det verkar ges ut väldigt lite ungdomsböcker, åtminstone var det få som fick ta plats under presentationerna. Janne, min vän av Peter Pohl är dock en. Intressant att veta är att den i måndags blev utsedd till årets Stockholm läser bok och att den nu även kommer i en lättläst version för första gången. Jag ser fram emot att läsa om den och se om jag tycker att den fortfarande håller…

Min förhoppning innan dagen var att jag skulle få höra om en utökad utgivning av böcker som tar upp klimatkrisen. Denna förhoppning uppfylldes dessvärre inte. Är det kanske för svårt att skriva om? Ett undantag var boken En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty för unga som kommer i mars. Den har fått uppmärksamhet i andra länder och ska bli intressant att läsa.

Som bonus till livesändningen finns också en mängd extramaterial att fördjupa sig i. Detta ska vi ta oss an under de kommande veckorna och den som är intresserad av att veta mer om vilka böcker vi på Cirkulationsbiblioteket tycker är vårens allra bästa (och jobbar inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad) är varmt välkommen att anmäla sig till vårens presentationer av nya böcker. Det kommer att genomföras en för årskurs F-6 och en för årskurs 7-9 + gymnasiet. Digitalt förstås 🙂 Läs mer på utbildningsplattformen:

Våren nya böcker

/Jenny

2020

september

Onsdag 2 september höll Btj sin traditionella förlagsdag för barn- och ungdomsböcker, i år digitalt som så mycket annat i dessa tider. Nu med namnet Förlagsdigidagarna. Många olika förlag presenterade sina höstutgivningar och det digitala formatet gjorde att förlagen fick komprimera och prioritera lite hårdare än vanligt vilket kändes som något positivt. Det är svårt att göra några säkra uttalanden om trender men här kommer några personliga reflektioner om vad dagen erbjöd. Så här såg det ut när vi på Medioteket tittade:

Förlagsdigidag

Lättläst fick större plats än jag upplevt tidigare är. Flera förlag satsar enbart på lättlästa böcker. Bland annat kommer Maj Bylocks lättlästa klassiker att komma i nya upplagor. Säkert finns många slitna exemplar på skolbiblioteketen som behöver bytas ut?  Klimat och miljö känns också som att det är ett tema på uppgång (kanske är det dock mest ett önsketänkande då jag saknar riktigt bra skönlitterära böcker på det ämnet). Pandemier i en dystopisk framtid eller i en historisk kontext är en annan trend jag tyckte mig skönja. Enligt Btj kommer vi att få se en extra stor utgivning av facklitteratur i höst, även om det inte direkt märktes i själva förlagspresentationerna.

Det gör det alltid extra intressant att lyssna på författare som pratar om sina böcker. Några som gjorde mig extra sugen på att läsa deras böcker var:

  • Frida Nilsson som efter tre år äntligen släpper en ny bok, Lindormars land. Hon beskriver att det tar längre tid att skriva nu på grund av höga krav och liknar processen att skapa en berättelse vid att mejsla fram en skulptur ur ett stenblock.
  • Minoo Shams som debuterar med boken Maryam och mormorsmålet. Första delen i en serie för lågstadiet om att förstå hur det är att inte kunna ett språk. Boken finns redan utgiven.
  • Peimaneh Mollazehi som debuterar med den alldeles nyss släppta boken Den riktiga solen som handlar om en pojkes resa till Baluchistanett hemland som han aldrig tidigare besökt.

Att det sedan kommer nya böcker av Almapristagarna Bart Moeyaert och Meg Rosoff känns mycket spännande.  Likaså ser jag mycket fram emot att David Almond och Beatrice Alemagna ska komma ut med en gemensam bok, Annie – flickan från havet. Att få höra att Lasse-Maja funnits i 18 år gjorde dock att jag kände mig lite gammal…

Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier (det gjordes även en med fokus på vuxenlitteratur).

Jobbar du på en skola i Stockholms stad och vill få koll på höstens bästa böcker enligt Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier? Kolla in dessa evenemang 

/Jenny Karlsson

2018

augusti

bokjuryn2018På Lillholmsskolan har våra treor och fyror arbetat med Bokjuryn sedan Nevenka Roksandic, övergripande specialpedagog på skolan, introducerade projektet 2001.

Bokjuryn startade 1996 av Kulturrådet och lades ned 2016.

Traditionen att arbeta med Bokjuryn har varit starkt förankrad hos elever och lärare som sett fram emot att jobba med den och därför beslöt vi oss för att fortsätta, även när projektet lades ner.

Vi brukar beställa barnbokskatalogen under hösten och tillsammans med lärare och elever välja ut ett antal titlar i olika genrer som kommit ut under året, till exempel nu senast 2017. Det brukar bli cirka 90 exemplar.

Vi gör sedan iordning tre lådor med olika titlar som får cirkulera mellan klasserna under december- april. När lådorna kommer till klasser kommer även jag ut till klasserna och gör en bokpresentation av de flesta böckerna. Jag gör också en ”affisch” att sätta upp i klassrummet med bild och kort beskrivning (hämtat från barnbokskatalogen) av alla böcker i lådan. Eleverna läser sedan så många böcker de hinner och skriver bokrecensioner om dessa. Nytt för i år är att vi även har arbetat på elevens val med bokjuryböckerna, genom att eleverna fick arbeta i appen Imovie där de har gjort boktrailers. Det har varit mycket populärt och eftertraktat och, när tekniken fungerat, ett bra sätt att dokumentera och tipsa varandra om böcker.

Till Världsbokdagen 23 april (eller annan dag i anslutning till Världsbokdagen) bjuds årskurs 3 in för en bokjuryfinal där eleverna från årskurs 4 presenterar sina favoriter och sin tio i topp-lista. Denna lista sätter vi upp på olika ställen på skolan. I år visades även många boktrailers också upp, vilket gjorde att fler vågade redovisa sin bok.

Alla medverkande elever i årskurs 4 får ett diplom av skolbiblioteket. Efter bokjurypresentationen finns böckerna för utlåning i skolbiblioteket.

Böckerna brukar snabbt bli utlånade. Eleverna i fyran tillverkar också ett spiralhäfte med alla sina bokpresentationer som vi har väl synligt i skolbiblioteket. Dessa är till stor hjälp för både elever och oss i skolbiblioteket.

Både vi i skolbiblioteket och lärarna tycker att bokjuryarbetet fungerar bra för att stimulera läsning och att väcka lust att läsa nya böcker och genrer. Eleverna tränar också muntlig och skriftlig presentation som ingår i ämnet svenska. Detta år ingick också digitalt kunskapande i arbetsmomentet då vi har arbetat med appen Imovie.

Vi ser redan fram emot att arbeta med nästa års Bokjury!

/My Froster, Lillholmsskolans bibliotek

2017

december

tomteEn tomte från Buena Vista
ansåg barnens önskningar trista
”Nu gör jag revolt”,
han utropade stolt
”de får klappar ifrån denna lista!”

Här presenteras årets lista med Julklappsböcker med ett urval av årets bästa böcker som passar barn och unga mellan 6 och 16 år, sammanställd av bibliotekarierna Clarisa och Ingalill på Medioteket. God julläsning på er allihop!

Julklappsbocker 2017

/Anja Sahlstedt

maj

sommarbokDen boklästid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva bokhög,
då läslusten den gror.
Med blid och livlig värma
till lässug som blev kväst,
sig BOKTIPSLISTAN närma,
och allt blir åter läst.

Mediotekets bibliotekarier Clarisa och Ingalill har satt ihop sommarens hetaste lista. Sprid den bland stora och små. Ljuvlig läsning önskas er alla!
Sommarboktips 2017

/Anja Sahlstedt

april

bokprov5Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) årliga bokprovning är nu i full gång och i vanlig ordning hade Medioteket ordnat en separat provning för Stockholms stads skolbiblioteksanställda. Hela syftet med Bokprovningen är att se hela bredden i utgivningen och det görs alltså inga bedömningar av böckernas kvalitet. Genom att delta i Bokprovningen får man sig till livs ett axplock av föregående års utgivning och om det gått att utröna några särskilda teman som varit särskilt framträdande.

Lillemor Torstensson, informationsansvarig på Sbi, berättade bland annat om det tydligaste av de teman som man tyckt sig kunna urskilja i förra årets bokflod; en vilja till inkludering. I dessa böcker återfinns ofta ett berättarjag som befinner sig utanför samhällets normer, men som genom historiens gång utvidgar (och kanske utmanar) läsarens syn på vad som är rådande norm eller inte. George, Brorsan är kung och Skarven är några av dessa.

Ett flertal böcker handlar om barn och unga som flyr från krig. För de yngre barnen har berättelserna mer karaktär av att beskriva flykten som ett äventyr mer än något skräckfyllt, som Åka buss, Flykten och Pudlar och Pommes. För de äldre läsarna har dock böcker med detta tema mer tendens att ta in det problematiska i vad det innebär att fly och att komma till ett nytt land., ex Du och jag mot världen.
En annan framträdande riktning från förra året är intresset för religion och mytologi, dock i stort sett uteslutande kristendom och nordisk mytologi. Som exempel på detta fick vi se Den inofficiella Bibeln för minecrafters: berättelser från Bibeln: block för block och Hjältarnas seriebibel.
Ett ständigt återkommande tema i barn- och ungdomsböcker är skräck, så också under 2016 års bokutgivning där bokprovarna kunnat se en ökning av berättelser som skrämmer. Fortfarande är spöken något som gillas, gärna mot bakgrund av främmande hus och skolmiljöer. Zombier, vampyrer och varulvar går igen (!) i böcker som Skräcksäcken och Miras hemlighet. Att folktro och väsen verkar vara något som man gillar att skrämmas av har man sett både i innehåll och omslagens formgivning där skog och natur står för det som är skrämmande och mystiskt, exempel på detta är Blodvittring och Hemsökta.

Ett annat tema som fortsätter att hålla i sig är dagboksromanen – enligt Lillemor har kort sagt varje förlag en egen ”dagbok-för-alla-mina-fans-inspirerad” utgivning. Nikkis dagbok har utkommit med ännu en del, Berättelser om … och likaså den omåttligt populära serien om Greg, Satsa allt. Om berättarjaget är en pojke förekommer nästan alltid en förklaring om att det inte är dagbok som de skriver, utan en loggbok eller liknande. Man håller alltså kvar det stereotypa tänket att dagboksskrivande är något som bara flickor sysslar med.bokprov3
Detta gäller även för hur illustrationerna har gjorts i böckerna och som omslag. De barn som avbildas är ofta likadana, smala, gängliga och i samma längd, vilket till stor del tros bero på att förlagen använder bildbyråer som är mer benägna att visa på vedertagna normer. Däremot har man glädjande nog sett en förändring när det gäller representationen – det är att det inte längre bara är ljushyade barn eller fotbollsspelande pojkar som framställs i böckerna, som exempelvis Ge inte upp, Amina!

Efter att ha presenterats för denna skatt av böcker fick vi gå runt och botanisera bland samtliga utgivna barn- och ungdomsböcker under 2016. Sammanlagt 2414 stycken. Man vill bara börja knapra direkt!

Läs mer om Bokprovningen på Sbi:s hemsida: http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/

/Anja Sahlstedt