Aktuellt

19

dec

Fjärde advent och här kommer vårt sista MIK-moment

När fjärde ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bildens sköna sfär

Under adventsveckorna publicerar vi här på skolbiblioteksbloggen ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Här kommer det sista inlägget i serien.
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Filmkunnighet
  • Biokunnighet
  • Visuell kunnighet

Filmkunnighet fanns med i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två andra är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de handlar om bildspråk och multimodala uttryck (ord, ljud och bild i samverkan). Samhällets digitalisering har gjort att det blivit lättare att kommunicera med fler uttryck än det verbalspråkliga. Användare kommunicerar politiska ställningstaganden multimodalt på Tiktok, influencers bygger relationer via lockande bilder på sina konton, på internet generellt pågår en delningskultur där begreppet mem beskriver ett fenomen av bildspråklig subkulturell kommunikation. I dessa miljöer rör sig inte minst våra elever.

Visuell kunnighet kan ses som ett paraplybegrepp till fler kunnigheter. Det handlar om att vi tar till oss kunskap, skapar förståelse för och kommunicerar till stor del visuellt idag. Bilders centrala roll i samhället gör att vi behöver lära oss ett kritiskt förhållningssätt till dessa former av kommunikation. För att vara kritisk till visuell kommunikation behöver våra elever ha ord för att prata om stillbilder och rörliga bilder. Vi behöver till exempel kunna prata om hur bildutsnitt, perspektiv, färgsättning, tempo, klippning, ljud och musik påverkar hur vi tar till oss ett multimodalt budskap. Men det räcker inte att bara prata, elever behöver också få möjlighet att göra egna produktioner inom ramen för skolans arbete.

Filmkunnighet och biokunnighet hänger tätt ihop med visuell kunnighet. I biografens mörker vill vi inte sitta och tänka kritiskt utan vi vill bli översköljda av känslor och få en stark upplevelse. Filmen är ett fantastiskt medium; vi kan ta del av platser vi aldrig har varit på, vi kan få följa äventyr vi aldrig skulle kunna göra själva och så vidare. Men elever behöver också få en vana och förtrogenhet att kunna prata om och analysera filmens språk. Även om eleverna ser mycket film kan vi inte ta för givet att de alla sitter och gör en kritisk analys av sin filmupplevelse. När vi i skolan visar filmer baserade på verkliga händelser blir det extra tydligt att vi behöver diskutera hur verkligheten ofta pressas genom fiktionens formspråk och kan förvränga vår uppfattning av ett skeende eller en händelse. Bildutsnitt, tempo och musik med högt patos är exempel på hur det filmspråkliga ofta kan styra våra känslor i en viss riktning. Här kan begreppet självkritik bli aktuellt; varför känner jag så här? Vad i filmen gör att dessa känslor triggas? Tycker jag så här egentligen eller styr filmskaparen mig i denna riktning? Idag lånar många genrer av varandras formspråk. En dokumentär som visas i klassrummet kan ha inslag av fiktion och iscensättning. En spelfilm kan ha ett dokumentärt uttryck. Dessa aspekter behöver vi lyfta för diskussion med eleverna.

I slutändan handlar veckans kunnigheter om att skapa en vana att uppmärksamma bildspråket och få in mer skapande aktiviteter i elevuppgifterna. Det kan handla om att i vardagen få in en diskussion om bilden på bokomslaget till boken som lånas ut, att inte låta en illustration i skolboken få synas helt okommenterat till lite större praktiska uppgifter eller analyser. Att förstå hur kommunikation i alla dess former i ett samhälle fungerar är en grundläggande demokratisk fråga.

Tips på vidare läsning och fördjupning

/Elisabet

0 kommentarer

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier