Aktuellt

2022

mars

Artificiell intelligens, eller AI, har funnits i populärkulturen under lång tid, bland annat genom Isaac Asimovs, Philip K. Dicks och Arthur C. Clarkes berättelser. Dystopiska framtidsscenarier där människa och maskin är i polemik med varandra är ett vanligt tema, men hur ser egentligen verklighetens AI ut? Det var temat för ett tillfälle av föreläsningsserien Månadens MIK och här kommer några nedslag därifrån.

Begreppet AI står för maskiners förmåga att utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. Med så kallad deep-learning kan maskinerna också göra egna slutsatser. Du använder antagligen AI varje dag. Visste du det? Vår vardag är nämligen full av AI. Det är AI som ger oss tips på nästa serie att se på strömningstjänsten och som ger oss anpassade träffar i sökmotorn. Det är också AI som kan hjälpa läkare att ställa diagnoser, skicka ut drönare att vattna sädesfält och matcha dig till rätt jobb på arbetsförmedlingen. Stockholms stad har till och med en egen AI-plan. AI-planen beskriver ett antal områden och aktiviteter kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt och hållbart sätt kunna använda den nya tekniken inom AI och du hittar den här (om du är inloggad i Stockholms stad):

Stadens arbete med AI – Stockholms stads intranät

Falska bilder och filmklipp

Allteftersom AI utvecklas så blir det svårare och svårare (omöjligt?) för det mänskliga ögat att skilja falska bilder från äkta. En bildgenerator som med hjälp av AI genererar bilder på personer som inte existerar är intressant att titta närmare på även med elever. ”This person does not exist” är en sådan sida, en slumpmässig ansiktsgenerator. Något man sedan kan träna sig på genom att gissa vilken bild som som är äkta och vilken som inte är det via sidan ”Which face is real”. På sidan finns också tips på hur du kan känna igen en bild av en falsk person.

ThisPersonDoesNotExist – Random AI Genererade Bilder av Falska Personer 

Which Face Is Real?

Även falska videoklipp, så kallade deep-fakes, blir mer och mer svåra att skilja från verkliga. Något som kan användas i propagandasyfte och få konsekvenser för vår demokrati i förlängningen. På den här sidan finns exempel på några från Storbritannien med bland annat premiärministern som är kusligt verkliga:

Deepfakes – Future Advocacy

Mer att läsa och lära

Är du intresserad av att lära dig med om AI så kommer här några tips. Kursen Elements of AI är en gratis onlinekurs som också finns på svenska. Den som genomgått hela kursen kan också få högskolepoäng för den:

Elements of AI-kurs om grunderna i artificiell intelligens

Det finns maskiner som kan besegra människor i till exempel schack, men kommer AI att kunna utvecklas så att maskiner kan skriva poesi som en människa? Mycket tveksamt enligt detta blogginlägg (på engelska):

The Machines Are Coming, and They Write Really Bad Poetry (lithub.com)

Nedan hittar du som avslutning en bild med böcker att fördjupa dig i. Trevlig läsning!

februari

MIK (medie- och informationskunnighet) som begrepp har sitt ursprung i en läroplan- och undervisningsmodell formulerad av Unesco. Nyligen uppdaterades det stora ramverket som definierar MIK. En fredag eftermiddag i januari var detta temat på föreläsningsserien Månadens MIK.  Vi fick en genomgång av vad som är nytt, men också en bakgrund till ramverket och vilka kopplingar som finns till läroplanerna. Hela ramverket från Unesco är en skrift på engelska på ca 400 sidor och vill du läsa hela så klicka på den här länken:

Think critically, click wisely (unesco.org)

För den som inte vill eller orkar ta sig igenom hela skriften kommer här några korta nedslag från föreläsningen som alternativ. Unesco lanserade sitt ramverk första gången 2011 och sedan dess har dokumentet legat till grund för mycket av det MIK-arbete som bedrivs i Sverige och resten av världen. 2021 var det dags för en uppdatering. Ramverket innehåller totalt 14 moduler och varje modul består av enheter. Varje enhet består i sin tur av centrala teman, lärandemål, pedagogiska perspektiv samt aktiviteter, uppgifter och rekommendationer.

Vad är då nytt?

Den så kallade MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

  • Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)
  • Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka t ex nyheter
  • AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan
  • Större fokus på integritet
  • Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram
  • Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information
  • Digital kunnighet får ta betydligt större plats

I den kommande läroplanen, Lgr 22, som börjar gälla till hösten finns cirka 120 innehållspunkter (centralt innehåll) som på något sätt berör MIK.

Hur blir man bättre på MIK?

På slutet av föreläsningen fick vi med oss några tips kring hur vi kan bli bättre på MIK. Ett centralt ord är då omvärldsbevakning. Följ med i vad som händer i nyheter och medier. Delta också själv i de aktuella digitala arenorna som twitter, facebook och TikTok. Och sist men inte minst – utnyttja de resurser som redan finns. Uppfinn inte hjulet på nytt! Denna samlingssida är till exempel en guldgruva. Både när det gäller att hitta lektionstips och aktiviteter att göra med elever, men också för egen fördjupning:

MIK – Sveriges kunskpasbank (statensmedierad.se)

Som avslutning vill jag tipsa om en artikel från Digiteket som den person som höll föreläsningen skrivit (som innehållet ovan refererar till). Som vi skrivit förut här på skolbiblioteksbloggen får vi dessvärre inte publicera personuppgifter på grund av domen Schrems II, vilket oftast känns ganska stolpigt och omständigt. Men klickar du på länken kan du själv se namnet på föreläsaren 🙂

MIK 2.0 Unescos ramverk uppdaterat! (digiteket.se)

/Jenny

 

2021

december

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

september

Undersökningen Ungar & medier sammanställer barns och ungas medievanor och attityder kring medier. Det är Sveriges största statistiska undersökning i ämnet och undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2005. Ansvariga är Statens Medieråd och de tillfrågade är mellan 9-18 år gamla. Årets upplaga innehåller även frågor som specifikt handlar om hur coronapandemin påverkat medieanvändningen. Klicka på länken om du vill läsa mer och ladda ner rapporten:

Ungar & medier 2021 (statensmedierad.se)

Vi kan av undersökningen bland annat se att:

  • Från 11 års ålder är den dagliga mobilanvändningen i princip hundraprocentig. Tiden som barn och unga använder mobilen en vanlig dag har ökat från föregående undersökning, både bland pojkar och flickor.
  • Användningen av sociala medier har ökat markant, särskilt i åldersgruppen 9-12 år där 7 av 10 anger att de använder sociala medier. Snapchat är det sociala medium som flest använder dagligen i alla åldersgrupper, tätt följt av Instagram och Tiktok.
  • Den dagliga läsningen minskar i de flesta åldrar och uppfattningen att för lite tid ägnas åt läsning ökar. Jämfört med 2018 är det bara bland 9- och 10-åringarna som den dagliga läsningen ökar. I alla andra åldrar minskar läsningen. Minskningen är större i de äldre åldrarna.
  • Det finns ett stort förtroende för etablerade etermedier och myndigheter när det gäller nyhetsförmedling. Förtroendet är lägre för sociala medier när det gäller nyhetsförmedling men ändå används sociala medier i högre grad än etablerade nyhetsmedier för detta syfte.

/Jenny

mars

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

2020

november

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

20201123_104646 (2)

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine” 🙂

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/  och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den.  Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera.  Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
 Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas.  Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist.  Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

oktober

Sista eftermiddagen i september fick pedagoger och skolbibliotekarier i staden möjlighet att lyssna på föreläsning ”Därför behöver du fatta e-sport: om samhörighet och näthat inom digitala spel” med Jesper Englin, utbildare på Female Legends, en e-sportcommunity för tjejer och icke binära.
Föreningen driver just nu ett projekt som heter Framtidens e-sport som syftar till att öka tryggheten inom e-sport och få vuxna att förstå vad e-sport är.

Jesper inledde föreläsningen med att fråga om vi åhörare hört någon säga följande om fotboll; ”Ja, hon springer omkring på en plan med en boll. Ja, jag har inte så bra koll på det där”.

Kommentarer liknande denna får e-sportare höra det hela tiden, säger Jesper. Andra vanliga kommentarer är att det tar tid från skolarbetet, eller att det är osocialt och stillasittande.

E-sport

Foto: Jesper Englin

Men vad är e-sport och vad kan en spelare få ut av det?
Enkelt uttryckt kan man beskriva e-sport som elektroniskt tangentbordsspel som är anpassat för att titta på med kommentatorer, säger Jesper. E-sporten har främst uppstått på gräsrotsnivå med spelande ungdomar i grupp. Det har sedan spridit sig och idag finns det hundra tusentals spelare i Sverige och runt 400 000 tittar dagligen på e-sport i Sverige. Runt 380 miljoner i världen.

Jesper som har arbetat länge med e-sport ser ständigt vad spelande betyder för unga. Förutom gemenskapen med andra, har de möjlighet att bli och känna sig duktiga på något. Han framhåller också att spelande ger många färdigheter och hänvisar till viss forskning.

En liten studie från Karlstad universitet (2014), visar att datorspelande ungdomar i åk 9 skriver bättre engelska än andra jämförbara personer.

I annan forskning om hjärnan och actionspel från 2011, hävdar man att just de snabba actionspelen, de som föräldrar ofta anser vara mest skadlig och meningslösa, tränar upp hjärnan på ett positivt sätt. Dessa spel ökar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift. 

Mer jämställd e-sport
Enligt Friends nätrapport 2017 utsätts nästan var femte tjej för sexuella trakasserier och minst 30 procent av spelare utsatts för språkliga kränkningar varje vecka. En siffra Jesper Englin tror är alldeles för låg.

För tjejer är det inte lätt att komma in i spelvärlden. Ett hat riktas ofta mot deras kön och inte mot deras förmåga att spela, berättar Jesper. Men med en egen plattform som Female Legends finns en möjlighet till samhörighet med andra. Här kan de lära sig spela i lugn och ro, bli coachade och peppa varandra. Läs mer om Female Legends och projektet här. 

Var är alla vuxna?
E-sporten är uppbyggd på entusiasm men det kan lätt bli en fritidsgård utan vuxna där det händer saker, säger Jesper. Om vuxna visar sig intresserade och engagerade för barns- och ungas spelande får de säkert ta del av såväl det positiva som det negativa. Utnyttja den gräddfilen uppmanar Jesper, och avslutar pedagogiskt med hur vi kan bli en e-sportexpert. Med andra ord, en bra och närvarande vuxen.

  • Din åsikt om e-sport är inte relevant
  • Var närvarande i miljön och placera dator på en central plats i hemmet/skolan
  • Skaffa dig kunskap om spelet och var flexibel med tider. En fotbollsmatch avbryts inte för att det ska ätas middag
  • Avmystifiera spelandet – se det som ett intresse bland andra
  • Värdera intresset högre – behandla olika sportutövande jämlikt
  • Våga vara vilse – fråga barnet, eleven om hjälp
  • Spela! – börja spela något enkelt, till exempel Overcooked som är ett socialt spel

Avslutningsvis fick vi även ett lästips, skriften E-sportförälder som kan laddas hem gratis.

Du som arbetar inom Utbildningsförvaltningen kan se den digitala föreläsningen här.

/Lotta Metcalfe

2018

november

Bild från förlaget

För den som vill fördjupa sig kring MIK-frågor och demokrati kan jag rekommendera boken ”Internet är trasigt” av journalisterna Karin Pettersson och Martin Gelin. Här finns mycket tänkvärt att reflektera över oavsett om du funderat över dessa frågor tidigare eller inte. Boken är nominerad till Augustpriset och har fått stor uppmärksamhet de senaste veckorna, mest ros vad jag har sett men även en del kritik.

Sammanfattningsvis menar författarna att stora företag med bas i Silicon Valley, som Google och Facebook, har en monopolliknande makt över internet. En makt som de hittills inte tagit ansvar för. Det har på flera håll i världen visat sig att de plattformar dessa företag tillhandahåller på olika sätt har försämrat demokratin och banat väg för antidemokratiska krafter. Man menar att det inte är de extrema rörelserna som är extra bra på sociala medier (såsom det ofta diskuterats) utan att det är de sociala medierna som är extra bra på extremism. Detta eftersom det är de starka reaktionerna som skapar mest engagemang i form av delningar och likes.  Youtube, Twitter och Facebook är optimerade för att lyfta fram innehåll som väcker starka känslor, vilket nästan alltid är det mest extrema och kontroversiella.

Under ett panelsamtal på Hornstulls bibliotek 29 oktober berättade författarna att de under researcharbetet upptäckte att problemet är långt värre än de först trodde när de började arbeta med boken. De många positiva sidorna med internet har hittills dominerat diskussionen och är något de flesta känner till. Men nu är det dags att prata även om det negativa menar Gelin och Pettersson, som med sin bok strävar efter att fler människor ska delta i debatten. Deras slutkläm är att vi måste hitta lösningar tillsammans och inte låta Facebook eller andra företag bestämma.

/Jenny Karlsson

mars

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

2017

november

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier