Foto: John Hägglund

Dagens gästbloggare är Peter Frövik på Kungsholmens grundskola. Kungsholmens grundskola är en F-9-skola med cirka 1200 elever.

Trots att många av oss tänker på skolbibliotek som en demokratisk rättighet där också elevdemokrati är ett av målen, används ordet elevdemokrati ganska sparsamt i dokument om skolbibliotek. Ett syfte med att ha målformuleringar kring elevdemokrati är att förbereda eleverna så att de kan delta det demokratiska samhället.  I stadens skolbiblioteksplan nämns den demokratiska aspekten inte explicit, men det nämns indirekt i stycket om Bibliotekariers/skolbibliotekspersonals ansvar ”… utvecklar och följer upp verksamheten i dialog med rektor, elever och pedagogisk personal i enlighet med uppställda mål.”

För att utveckla verksamheten är det viktigt att både ha mål klara för sig, samt att då och då kontrollera hur det går. Jag tycker vi på skolan har bra och tydliga mål formulerade. Frågan är då hur en kan mäta, utvärdera och sedan förändra verksamheten.

När jag började på Kungsholmens grundskola för två år sedan gick jag ut med en enkät till eleverna i årskurserna 2, 5 och 8 för att få en referenspunkt på hur det såg ut med deras läsning just då. Enkäten innehöll frågor om hur mycket eleven tycker om att läsa, hur ofta, var, om det är lätt att hitta böcker, vad som påverkar bokval, vem som ger bra boktips och lite allt möjligt.

Eftersom några frågor var lite otydligt formulerade bjöd jag in elevrådsrepresentanterna i respektive årskurs till intervjuer med förhoppningen att de kunde hjälpa mig tolka svaren. Det blev givande samtal där jag fick värdefull information om hur jag skulle gå vidare. Svaren gällde enkla saker som att  göra en tydligare skylt när biblioteket är öppet. Eleverna hade många åsikter om klassuppsättningarna och hur den gemensamma läsboken väljs, det vill säga boken som klassen läser gemensamt i svenska. Eleverna ville ha större inflytande över valt av boken. Förändringen blev att jag köpte in 5-6 exemplar av utvalda böcker och bokpratade om inför en ny läsperiod. Eleverna fick sedan välja mellan titlarna istället för att lärare presenterade en bok för hela klassen. Läraren fick läsa fler böcker och förändra sitt arbetssätt lite men eleverna kände större läslust och i slutändan valde flera elever att läsa titlar som andra i klassen läst och tipsat om.

Utöver det har jag också försökt hitta andra former för elever och personal att påverka skolbiblioteket.

När vi under förra läsåret skapade små biblioteksfilialer, läsrum, på alla avdelningar F-3 tog jag fram ett grundbestånd av nya böcker till dem. Varje rum fick en ansvarig pedagog, en superläsare, och utifrån grundbeståndet fick superläsaren ta bort och önska nya titlar. När rummen öppnade var allt tiptop ordnat och eleverna fick via fritidsråden själva formulera vilka regler som skulle gälla i rummen. Det blev faktiskt regler som påminde ganska mycket om de som gäller i skolbiblioteket. De elever som vill får också följa med till skolbiblioteket för att byta ut den del av läsrummens bestånd som lånas där.

Skolbiblioteket har tagits upp på elevrådet då och då. Det fick mig att ställa frågan till elevrådet om det istället borde finnas ett eget biblioteksråd. Svaren spretade lite och vi har idag inget biblioteksråd. Vi får se hur det blir i framtiden.

Vad vi däremot har är möjligheten för den som går i årskurs 4, 5 och 6 att bli biblioteksassistent. Det är ett resultat av att elever önskade få ta större del i och ansvar för biblioteket.

Som biblioteksassistent får en lära sig hur böckerna ska stå och varför. Hur en söker och finner och hur en hjälper andra elever att hitta böcker. Assistenterna har också visat sig vara en fantastiskt värdefull grupp att bolla idéer med. Det har hittills gällt alltifrån små saker som huruvida sagor och samlingar ska stå tillsammans, om vi kan döpa om knubben på hyllsignum Q, till större saker som hur vi ska möblera och tillgängliggöra böcker. Biblioteksassistenterna hjälper idag till att bemanna biblioteket på sina raster och sin fritid.

Sedan finns också en helt annan aspekt av elevdemokrati än att kunna påverka vad som finns att läsa och hur skolbiblioteket fungerar. I stadens skolbiblioteksplan står det: ”Att kunna läsa, förstå och göra sin röst hörd är en rättighet för alla barn och ungdomar. För att kunna omvandla information till kunskap och bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle behöver barn och unga vägledning i att källkritiskt söka, välja och värdera information.” Det vill säga att kunna förstå olika slags texter, identifiera felaktigheter, hitta trovärdig information och själva uttrycka välgrundade åsikter. Att samarbeta med lärare och annan pedagogisk personal för att ge elever ord och verktyg att förstå, identifiera och att kunna formulera fakta och åsikter är också att arbeta för elevdemokrati. Då kommer vi kanske också in på elevinflytande i undervisningen och det är minst lika spännande som någon deckare eller rysare. Men mer om det en annan gång!

/Peter Frövik

Lärarbibliotekarie/IKT-pedagog