En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

• Tydliga
• Utmanande
• Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

• Långsam
• Utmanande
• Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent