Visar inlägg med tagg:

Emma Berge Kleber, adjunkt vid Högskolan i Borås har tillsammans med lektor Amira Sofie Sandin på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm skrivit boken Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt.

Du hittar den här:

Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt (diva-portal.org)

Boken är en sammanställning av forskning, uppsatser på magister- och masternivå, följeforskning och andra studier som är forskningsmässigt genomförda. Även en del internationella studier finns med, i synnerhet från Norden. Boken är på dryga 250 sidor så man förstår att det har pågått en hel del forskning som berör barn och unga i en bibliotekskontext.

Skolan och skolbiblioteken då? Kunskapsöversikten fokuserar främst på folkbibliotek. Men en stor del ägnas åt läsning och läsfrämjande arbete och där finns det ju mycket som är gemensamt för både folk- och skolbibliotek. Så jag tror att den kan vara användbar för att få en överblick och för att hjälpa till att fundera än djupare på hur vi utvecklar verksamheten.

/Jenny

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Eva Enarson

Foto: Eva Enarson

Vi har intervjuat Pamela Schultz Nybacka med anledning av hennes nya rapport Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning, som är en del av Nationell biblioteksstrategi. Pamela Schultz Nybacka är doktor i företagsekonomi, ansvarig för förlagskunskapen vid Stockholms Universitet samt lektor vid Södertörns högskola. Hon utvecklar även den nya bibliotekarieutbildningen som öppnar på Södertörns högskola i höst och är en av initiativtagarna till Romanceakademin som startade 2018.

Hur upplever du mottagandet av Värdet av skolbibliotek?

Intresserat och seriöst! Har fått en del mejl som bekräftar min historieskrivning och lägesbeskrivning kring skolbiblioteken. Jag har också träffat tjänstemän på både kultur- och utbildningsdepartementen, som behöver samarbeta mer på området. De fick en del matnyttigt att tänka på och utveckla. En företrädare från ett av mina fall var spontant jätteglad över rapporten och tycker att jag har satt fingret på de väsentliga problemen och att rapporten därför är direkt användbar i diskussionen med sina överordnade.

Vem ska läsa rapporten, tycker du?

Skolbibliotekarier, lärare, skolledning, politiker, studenter, m.fl. – alla kan hitta någon del som kan bidra till deras kunskap och perspektiv. Det är också en text att arbeta med och diskutera lite mer djupgående tillsammans.

Hur skulle du vilja att rapporten används ute i landet?

En särskilt användbar del i rapporten är ”likvärdighetsmodellen”, som benar ut fyra idealtyper av skolbibliotek beroende på olika villkor när det gäller organisering och ledning. Det kan vara värdefullt att stämma av modellen mot de egna förutsättningarna att driva skolbibliotek för att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som en har att hantera. Dessutom ger jag en rekommendation kring vilken modell som är mest välfungerande och hållbar. Jag ser gärna att varje huvudman, skolledning och skolbibliotek funderar på hur de kan anamma denna modell.

Du påstår att ”de goda exemplens tid är förbi”. Kan du berätta lite mer?

När jag säger att de goda exemplens tid är förbi så påstår jag att det inte räcker att titta på goda exempel. I nuläget finns det mycket kunskap om hur ett utmärkt skolbibliotek fungerar på en skola, men desto mindre kunskap om vägen dit. Det räcker tyvärr inte med att visa upp ett bra exempel och tro att andra kan göra likadant. Visst behövs förebilder ibland, men vi får inte överskatta viljan att härma andra. Särskilt om förutsättningarna är så olika.

Dessutom riskerar goda exempel att gömma dåliga exempel. Jag talade nyligen med en bibliotekarie på ett prisbelönat skolbibliotek, som var bygdens stolthet och hon hade alldeles utmärkta villkor. Men i samma by fanns en annan skolbibliotekarie som fick slita på tre olika skolor och de skolbiblioteken var naturligtvis inte alls lika bra. Detta är ju förödande för likvärdigheten på en och samma ort. Så länge vi bara talar om de goda exemplen, så kommer inte likvärdigheten att bli bättre.

Nu är det därför hög tid för en bred och genomgripande satsning. Att utveckla skolan i rätt riktning handlar om en djupgående kulturförändring, som tar tid och energi. Det behövs krafttag för att höja lägstanivån bland skolbiblioteken!

På sidan 190 skriver du vad skolbibliotek har gett utryck för vad man INTE tycker att skolbibliotek ska vara eller göra (inte låna ut läromedel, vara vikarie, osv). Tror du att många skolbibliotekarier känner igen sig i detta?

Ja, många skolbibliotekarier arbetar ensamma och det kan vara svårt att göra prioriteringar eller diskutera gränserna för sitt uppdrag med sin chef. Listan är ett stöd för att åtminstone väcka frågor kring vad som är nödvändigt och inte. Listan kommer att förändras i takt med att professionen utvecklas. Just nu är det många organisatoriska och administrativa frågor som upptar listan. Gissningsvis kommer det att ske en utveckling på områdena kring pedagogik och elevernas resultatutveckling och måluppfyllelse i takt med att skolbibliotekens uppdrag fördjupas.

Vad ska då ett skolbibliotek vara och göra för att nå upp till styrdokumentet och bidra till elevernas kunskapsutveckling?

Skolbiblioteket ska vara en aktiv del i skolutvecklingen för elevernas resultatutveckling, måluppfyllelse och välmåga. De allra flesta skolor behöver jobba hårt med sin kvalitet och kulturförändring och skolbiblioteken kan vara en konstruktiv kraft i detta arbete. Skolbiblioteken kan bidra till elevernas språkutveckling, läsande och skrivande, digitala kompetens och dessutom stärka deras socio-emotionella välbefinnande. Skolbiblioteken kan bidra med stärkta skolresultat på både kort och lång sikt genom ett livsperspektiv på elevernas lärande och bildning. En del skolbibliotek samordnar också kulturaktiviteter på sina skolor och det tycker jag är alldeles utmärkt. Det finns forskning som visar att elever som tar del av kultur även utanför skolarbetet får bättre betyg och blir mer benägna att söka sig till högre studier.

Du skriver att begreppet ”pedagogisk resurs”(s 198) kan vara problematisk. Vad föreslår du istället och varför?

”Pedagogisk resurs” är det begrepp som har använts under decennier för att ge skolbiblioteken legitimitet i skolvärlden. Men begreppet cementerar bilden av skolbiblioteket som en ganska passiv stödfunktion – något som bara ligger där och väntar på att användas. Det är inte så som framsynta och erfarna skolbibliotekarier arbetar idag. Skolbiblioteken är i stället en ”pedagogisk verksamhet” i sig och den verkar i samspel med undervisningen i övrigt. Med ordet verksamhet betonas också att det behövs mer än ett rum och ett mediebestånd för att vara ett skolbibliotek – det behövs en kompetent bibliotekarie som håller i gång verksamheten.

Om vi kallar skolbiblioteket för ”pedagogisk resurs” och det inte används ordentligt så blir det ju direkt ”resursslöseri” och skolbiblioteket riskerar då att krympa eller läggas ner. Skolbiblioteken behöver därför skrivas in i skolans pedagogiska kärnverksamhet. I stället för att betrakta satsningar på skolbibliotek som en kostnad bör de betraktas som pedagogiska investeringar.

Du riktar också kritik mot att begrepp som ”bristande likvärdighet” används för att beskriva situationen där 2 av 3 skolelever i Sverige saknar ett bemannat skolbibliotek. Du förslår istället begreppet ”samvärdighet”. Varför är det begreppet bättre?

Uttrycket ”bristande likvärdighet” får det att låta som att det generellt finns tillgång till skolbibliotek i landet, men att det brister lite här och var. I själva verket är läget mycket värre än så. Likvärdigheten kan brista inom skolor där det finns skolbibliotek men att det finns en särordning mellan olika klasser och ämnen. Man behöver arbeta mycket mer systematiskt och genomgripande för att skapa likvärdighet bland eleverna. På ett nationellt plan finns ingen likvärdig tillgång överhuvudtaget. Det är skandal att skol- och bibliotekslagarna inte efterlevs!

Begreppet ”samvärdighet” tillkom för att ge ytterligare en värdedimension till likvärdigheten. Det är alltså fråga om en likvärdighet som skapas genom aktivt samarbete på skolan. Det finns forskning som visar att lärarnas samarbeten kring undervisningen är en faktor i framgångsrik resultatutveckling bland eleverna. Jag tänker mig till exempel att skolbiblioteken kan mobilisera både lärare och elever i samarbeten för att nå ännu längre med verksamheten.

Vilken är den största utmaningen respektive möjligheten för skolbibliotekssverige, tycker du?

Den största utmaningen är att elevernas bristande tillgång till skolbibliotek utgör normen i skolvärlden idag. Det som hindrar en snabb och kraftfull satsning är att skolbiblioteken faller mellan utbildningspolitik och kulturpolitik. Det är till exempel symptomatiskt att statsminister Löfvén i regeringsförklaringen nämner skolbiblioteken i samband med kulturpolitik och läsning, men inte alls när det handlar om skolpolitik och elevernas utbildning. Vi behöver koppla samman dessa områden och deras betydelse för kunskap, lärande och relationer för att skapa en god grund för vårt demokratiska samhälle.

Den största möjligheten för skolbiblioteken ligger i att bidra konkret till skolans utveckling för elevernas bästa. Hela skolväsendet präglas tyvärr av splittring och särordning idag. Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarierna kan hjälpa till att bygga en samarbetskultur och en arbetsmiljö som är mer hållbar. För att kunna göra detta behöver skolbibliotekarierna också sina egna professionella nätverk att samverka och utvecklas inom. Här finns en jättepotential att göra arbetet givande och attraktivt samtidigt som vi stärker professionen.

Om du sätter fingret i luften… Vad tror du om framtiden för skolbiblioteken i Sverige?

Det är hoppfullt att Nationella biblioteksstrategin har lyft upp skolbiblioteken som sitt främsta förslag.

Jag tror också att det är helt avgörande hur vi ser på skolbiblioteken. Om vi går in i en lågkonjunktur och med olika slags hot mot demokratin, så är det inte längre läge att tala om skolbiblioteken som en ”pedagogisk resurs”. Då kommer talet om nedskärningarna som ett brev på posten, om vi inte ser upp! Men om vi i stället betraktar skolbiblioteken som en integrerad pedagogisk kärnverksamhet som är avgörande för skolans framtida utveckling, så kan vi i stället satsa ordentligt och skapa en fantastisk infrastruktur från grunden. Det är denna fruktbara riktning som jag ser och som kommer att ha betydelse för vår demokrati under många år framöver.

Tack för intervjun, Pamela!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Anna Åberg

Foto: Anna Åberg

Idag på eftermiddagen överlämnade Erik Fichtelius Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Du hittar strategin här.

Erik Fichtelius har också skrivit en debattartikel som du kan läsa här eller på Mediearkivet (tryck två gånger på ”logga in”).

Kort bakgrund:

2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Regeringsuppdraget innebar att KB skulle föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet.

I uppdraget ingick bland annat att belysa:

  • bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar,
  • bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning,
  • bibliotekens roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik.

KB skulle även, tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Vidare ingick att fortsätta verksamheten med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.

Uppdraget löpte över tre år och till samordnare utsågs Erik Fichtelius.

(Källa: Kungliga biblioteket)

Jag har ännu inte läst strategin men ser naturligtvis fram emot att göra det. Tills dess  nöjer jag mig med att konstatera att ”skolbibliotek*” nämns 41 gånger och att följande skrivs som förslag på reform:

”STÄRKTA SKOLBIBLIOTEK

Inrätta ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor för att ge kompetensutveckling till alla personalgrupper som i sitt yrke har kontakt med skolbiblioteksområdet. Stärk medieförsörjningen och tillgång till e-medier för skolbiblioteken genom de gemensamma nationella digitala bibliotekstjänsterna. Summa 50 mkr” (Källa: Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi )

Vill du veta mer om Nationella biblioteksstrategin? Läs mer här.

Har du läst strategin? Vad är dina tankar och reflektioner? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Foto: Jenny Karlsson

Fotot: Jenny Karlsson

Onsdag 6 februari hölls en öppen föreläsning på Kungliga biblioteket av Pamela Schultz Nybacka, forskare vid Södertörns Högskola. Hon har haft i uppdrag från Nationella biblioteksstrategin att genomföra en fördjupad forskningsstudie kring skolbibliotek och nu är studien klar. Hela föreläsningen filmades  och finns att titta på här.

Här kan du också läsa rapporten i sin helhet. Den publicerades idag i samband med att Nationella biblioteksstrategin offentliggjordes.

Inledningsvis beskrev Schultz Nybacka nuläge och problembild, vilket inte var så upplyftande att lyssna till. 2/3 av landets elever saknar fortfarande tillgång till bemannade skolbibliotek och det brister i likvärdigheten, även mellan skolor som har samma huvudman. Allra sämst ställt är det för de yngre eleverna i utsatta områden (kommentar från skolinspektionens representant på plats i publiken). Skolbibliotekarierna står ofta ensamma med sin kompetens på skolorna och ansvaret är splittrat. Lärare och skolledning har ofta låg kunskap om skolbibliotek.

Hur kan vi då komma vidare i utvecklingen? Schultz Nybacka menar att det inte räcker med att visa upp goda exempel för att åstadkomma förändring. Samarbete är grundläggande och samarbetet behöver riktning. Vi måste också precisera vad vi menar med samarbete. Likvärdighet behövs och där måste vi ta hänsyn till lokala förutsättningar för rättvis jämförelse. Alla skolbibliotek ser inte likadana ut med tanke på lokal, elevantal etc. Intressanta modeller från elevhälsans organisation vad gäller både samverkan och likvärdighet lyftes och är lite för svåra för mig att förklara här men rekommenderas att lyssna särskilt på. Skolbibliotek måste vara en del av undervisningen och ingen parallell verksamhet!

Avslutningsvis gav Schultz Nybacka några rekommendationer för hon anser vara minimum för ett skolbibliotek, till exempel:

-Bemanning på minst 20 h/vecka

-Max 2 skolenheter per person

-Lägst anslag 100 kr/elev i mediebudget

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent

22

maj

Att bli en så’n som läser

Vi var några ur Skolbiblioteksgruppen som i veckan lyssnade på Catarina Schmidt och en föreläsning som Regionbiblioteket anordnade. Catarina är fil.dr. i pedagogik med inriktning mot svenskämnets didaktik. I föreläsningen presenterade hon villkor och möjligheter för barns menings- och identitetsskapande och hur detta hänger ihop med att bli en sån som läser.

Undersökningen visade att identitetsskapande genom texter förutsätter och erbjuder möjligheter för barnen att känna igen sig i och förändra texter. Utveckling
av ett sådant identitetsskapande har likheter med kritiskt textutforskande. Det är då det egna kan jämföras med och relateras till ett större sammanhang och övervägas och reflekteras över. Att utforska texter kan idag sägas vara viktigare än någonsin för att begripliggöra sin tillvaro, göra hållbara val och för att, enkelt uttryckt, inte bli lurad.

Catarina talade också en hel del om hur vi väljer de texter som barnen får möta i skolan, att det när det gäller böcker är oerhört viktigt att visa hur vi tillmäter boken vikt och varför. Hur kan valet av texter organiseras, hur undviker vi att den obligatoriska bokläsningen blir tråkig? Det måste bli lite mer liv i luckan, menade Catarina, bibliotek och skola måste samarbeta (skolbibliotekarier är nyckelpersoner!) och vi måste hitta sätt att väcka förundran inför berättelsens magi.

Här är en länk till avhandlingen. Den är läsvärd!

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf

/Ingalill

10

apr

Nytt om digital kompetens i skolan

Imorse kunde vi höra Ann-Marie Roos Retourné från skolbiblioteket på Björkhagens skola i Kulturnytt prata digital kompetens i skolan och vilka utmaningar vi och eleverna står inför.

Inslaget gjordes med anledning av att Svensk biblioteksförening idag släpper en ny rapport Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Där ges perspektiv på MIK utifrån forskning inom Biblioteks- och informationsvetenskap vilket är mycket intressant för oss i skolbiblioteken.

I inledningen skriver redaktörerna Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal:
Bibliotekarier på skolbibliotek har numera som en av sina viktigaste uppgifter att bedriva undervisning för MIK och träna elever så att de kan utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför på ett både kompetent och reflexivt sätt.

Rapporten finns att beställa eller ladda ner som PDF

14

okt

En ny forskningsantologi Skolbibliotekets roller i förändrade landskap presenterar aktuell forskning med relevans för svenska skolbibliotek. Boken tar upp både forskning om skolbibliotek och andra relevanta ämnen med koppling till skolbibliotek som läsning, litteracitet och informationskompetens. Den ger också en översikt över ”skolbibliotekslandskapet” och vilka olika intressenter som påverkar diskussionen om skolbiblioteken samt diskuterar hur vi kan använda forskningen i vår praktiska verksamhet. 

Mycket intressant läsning för alla med intresse för skolbiblioteket

Redaktörer är Louise Limberg och Anna Hampson Lundh, båda verksamma vid Högskolan i Borås.
Ladda hem den gratis som PDF från KB här
Boken är också utgiven på BTJ förlag.

/Emma

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier