Totalt 196 länder har skrivit under och för­bundit sig att följa barnkonventionen (dock inte USA).  I Sverige har den varit lag i drygt fyra månader, men ratificeringen gjordes 1990. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

1. Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad
2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet
3. Alla barn har rätt till liv och utveckling
4. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras

Hela barnkonventionen kan du hitta till exempel här hos Unicef (det går att välja mellan en kort och en lång version).

Strax innan coronarestriktionerna hade jag möjlighet att lyssna på en föreläsning av Johanna Wester med namnet Barnets rättigheter – bibliotekets möjligheter.

Även om jag nog generellt tycker att jag har ganska bra koll på barnkonventionen så fick föreläsningen mig verkligen att reflektera över innehållet. Vad skulle kunna bli bättre? Hur står det till exempel egentligen till med barnens delaktighet i skolbiblioteket? Johanna tipsade om att Rädda barnen har en medinflytandestege som visar skillnader på faktiskt inflytande. Delaktigheten behöver vara på riktigt för att räknas, men däremot behöver inte barnen bestämma allting själva för att de ska vara delaktiga. Av rättighetsskäl publicerar vi inte stegen här på bloggen men sök på ”medinflytandestegen” och ”Rädda barnen” så hittar du den. Denna stege kan användas för att fundera över och analysera den egna verksamheten men är också användbar när man behöver göra en barnkonsekvensanalys.

Om vi tittar ut över världen så ser det tyvärr inte alltid ut som om barns rättigheter beaktas i den utsträckning de borde enligt konventionen. Vad händer egentligen om ett land bryter mot konventionen trots att man ratificerat den? Svaret är ingenting (!) och det kan ju kännas tröstlöst, som att det inte spelar någon roll. Men Johanna vände på steken och berättade att man kan se på det på ett annat sätt – allt vi gör är i grunden produkter av vår fantasi. På samma sätt som vi har valutasystem, röd/grön gubbe, att vi skålar med glas, står till höger i rulltrappan etc. Vi bestämmer och upprätthåller! Genom tjat och att verkligen avvända dokumenten så blir de levandegjorda. Mänskligt beteende kan förändras och det vi gör i det lilla kan påverka det stora! Astrid Lindgren sa såhär i sitt berömda tacktal Aldrig våld! då hon mottog den tyska bokhandelns fredspris 1978:

” Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror vi måste börja från grunden. Med barnen.”

Foto: Jenny Karlsson

Här kommer några tips på sidor där det finns material om barnkonventionen att arbeta med tillsammans med eleverna i skolbiblioteket:

• Barnombudsmannen har skapat sidan Mina rättigheter med material riktat direkt till barn 2-18 år och här finns även en sida för pedagoger.

• Barnfonden har vad de kallar en verktygslåda om de fyra grundprinciperna (artikel 2, 3, 6 och 12) och övningar relaterade till dessa. För åk F-6. Materialet är framtaget i samarbete med Btj.

• Nättidningen BarnsRättigheter.com har samlat utbildningsmaterial från olika sidor, riktat både till barn och vuxna.

• Sist men inte minst ett boktips: Vad är ett barn? av Beatrice Alemagna. En bilderbok där texten består av påståenden som man kan fundera över som t ex ”Barn har små händer, små fötter och små öron men det betyder inte att deras tankar är små” och ”Alla barn är små människor som en dag kommer att förändras”. (Finns på Cirkulationsbiblioteket och har en handledning).

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent