Visar inlägg med tagg:

3

jan

Talböcker – dåtid och framtid

Postad av Jenny

Ett nytt år har just startat och då passar det extra bra att reflektera över tid som passerat och tid som ska komma. Skolbiblioteksbloggen har funnits sedan 2012 och det är intressant att gå bakåt och läsa gamla inlägg. För 10 år sedan, i januari 2014, uppmärksammade vi till exempel att Legimus äntligen lanserat slutversionen av appen. En app som förändrade (och förhoppningsvis förenklade) arbetet med talböcker i grunden.

Nästa år, i juni 2025, kommer ett tillgänglighetsdirektiv som kommer att innebära nya förändringar för arbetet med talböcker, även om mycket fortfarande är lite oklart. Direktivet innebär att alla e-böcker ska vara tillgänglighetsanpassade. Bland annat kommer det att betyda:

  • att i e-böcker som innehåller både text och ljud ska text och ljud vara synkroniserat
  • att en e-bok som bara innehåller text ska kunna läsas med stöd av hjälpmedel såsom skärmläsare eller punktskriftsdisplay
  • att det ska gå att navigera i bokens innehåll och layout, så att läsaren till exempel kan komma åt innehållsförteckningen, byta kapitel eller söka upp ett särskilt avsnitt i boken
  • att det ska finnas möjlighet till alternativ återgivning av innehållet, exempelvis bildbeskrivningar.

MTM skriver på sin webb att direktivet kommer att påverka biblioteken som ju förmedlar e-böcker och tillgänglig litteratur. Troligen kommer inte Legimus längre att vara den enda tjänsten eller distributionskanalen för tillgänglig litteratur.

Du kan läsa mer om detta hos MTM:

Tillgänglighetsdirektivet påverkar svenska bibliotek (mtm.se)

Det ska bli intressant att se hur detta utvecklar sig under året tänker jag. God fortsättning!

/Jenny

Hörlurar som sitter fast runt en fysiskt bok.

1

dec

Internationella funktionsrättsdagen 3 december

Postad av Jenny

Den 3 december varje år infaller Internationella funktionsrättsdagen, eller Internationella funktionshinderdagen som den också kallas. Det är FN som inrättade dagen 1992 och syftet är att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2006 beslutade man även om att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar att även personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter, på samma sätt som alla andra. Konventionen bygger på ett antal principer som exempelvis jämlikhet, icke-diskriminering, jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet.

International Day of Persons with Disabilities – United Nations

Även bibliotekslagen är tydlig – personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp för alla olika typer av bibliotek. Digiteket har publicerat en kunskapsöversikt med fokus på tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Ett lästips som kanske kan bidra till att uppfylla syftet för funktionsrättsdagen tänker jag.

Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt – Digiteket

Visste du att Stockholms stad har en funktionshindersombudsman? Här kan du läsa mer om dennes uppdrag:

Funktionshindersombudsmannen – Stockholms stad

/Jenny

21

mar

Rocka sockorna och anpassad läsning

Postad av Jenny

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

26

sep

Dyslexiveckan – Allas rätt till läsning

Postad av Jenny

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

19

okt

Visuellt stöd på skolbiblioteket

Postad av Jenny

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

1

mar

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

Postad av Jenny

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

10

nov

Äppellådor till skolbiblioteken

Postad av Jenny

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

7

sep

Inlästa läromedel för alla!

Postad av Jenny

Nu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343

/Anja Sahlstedt

7

apr

Ett tillgängligt skolbibliotek som når alla

Postad av Jenny

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

14

mar

Amy-priset

Postad av Jenny

Många skolbibliotek i Stockholm jobbar superbra med talböcker. Engagerade skolbibliotekarier laddar ner, lånar ut och registrerar elever för Egen nedladdnig. Kanske har man ett fint samarbete med specialpedagoger som hjälper eleven att komma igång med läsningen av talböckerna och klasslärare som skapar ett klimat i klassrummet där det är ok att lära på olika sätt och att läsa med öronen.

Vem var då Amy? Jo, Amy Segerstedt föddes 1835 i Åmål, hon var lärare och folkbibldare. 1892 grundade hon Föreningen för blindskrift, som i punktskrift skrev av aktuell litteratur. Samma år öppnades ett litet lånebibliotek som nu, många år senare, är MTM.

Amy-priset delas ut av MTM till bibliotek, skolor eller någon person som gör samhället bättre för personer med läsnedsättning. Känner du till någon som under året har satsat på tillgängliga medier och som borde få Amy-priset? Tveka inte att nominera! Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@mtm.se, senast den 30 april.

På mtm.se kan du läsa om tidigare pristagare.

/Helena

 

 

 

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier