Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Elever i behov av särskilt stöd

2021

oktober

För att de som besöker skolbiblioteket ska kunna hitta, förstå och känna sig trygga är visuellt stöd en viktig del. Det kan för vissa elever vara en helt nödvändig hjälp, men det är också något som alla elever har nytta av. Med visuellt stöd menas exempelvis bilder, symboler, kroppsspråk, stödtecken och tydlig textlayout.

Varför är bilder och annat visuellt stöd bra?

Anledningarna till att använda sig av visuellt stöd i undervisning är många och här är några av dem:

  • Bilderna stannar kvar längre än det talade ordet och detta ger eleverna större möjlighet att bearbeta och processa jämfört med när de bara får information muntligt.
  • Bilder kan hjälpa till att minska stress vilket i sin tur kan öka tryggheten hos eleverna.
  • Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att se vad det är du menar.
  • Visuellt stöd kan hjälpa till att förbereda inför förändringar och övergångar vilket kan hjälpa eleverna att bli mer självständiga.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sammanfattar fler argument för visuellt stöd i undervisningen i denna film:

 

Exempel på visuellt stöd i skolbiblioteket

På expertnätverksträffen för Äppelhyllor som Svensk biblioteksförening anordnade 13 oktober var temat skyltning och bildstöd. Här är några av de saker som togs upp på träffen.

En orienteringskarta över skolbiblioteket är ett av exemplen som lyftes. En fysisk karta över biblioteksrummet som sitter uppsatt vid ingången hjälper eleverna att hitta och förstå̊ hur biblioteket är utformat. Tips är att använda färger och visuella tecken som till exempel bildstöd för att visa de olika sektionerna och platserna i biblioteket. Men när det gäller färgkodning så tänk på att det är ca 10% av eleverna som har defekt färgseende (källa Defekt färgseende (Wikipedia) – så kanske bra att kombinera färger med exempelvis mönster?

Andra exempel på visuellt stöd är att ha en dagordning uppsatt på vad som kommer att hända under lektionen, gärna med text och bild. Använd också ett hjälpmedel för att visualisera tid, till exempel en time-timer klocka. Då kan eleverna följa hur lång tid det är kvar av lektionen, vilket underlättar koncentrationsförmågan.

Tänk noga över vilka skyltar du har uppsatta i biblioteket. Behövs alla skyltar? Kan de göras tydligare och på så sätt bli mer begripliga? Tänk klartext och lättläst! Föreningen Begripsam tipsade om skriften ”19 råd för att skriva begriplig text” som innehåller handfasta råd.
19 råd (begripligtext.se)
Begripsam – förening och bolag (begripsam.se)

Skolor i Stockholms stad har tillgång till bildprogrammet Widgit Online. Det är ett bildstödsprogram där du enkelt kan skapa, spara och dela bildstödsmaterial med hjälp av någon av de många mallarna och cirka 14 000 bilder. Bilderna passar bra att  använda i skyltning och på affischer.
Widgit Online

/Jenny

mars

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

2020

november

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

2017

september

Nu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343

/Anja Sahlstedt

2016

april

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

2014

mars

Många skolbibliotek i Stockholm jobbar superbra med talböcker. Engagerade skolbibliotekarier laddar ner, lånar ut och registrerar elever för Egen nedladdnig. Kanske har man ett fint samarbete med specialpedagoger som hjälper eleven att komma igång med läsningen av talböckerna och klasslärare som skapar ett klimat i klassrummet där det är ok att lära på olika sätt och att läsa med öronen.

Vem var då Amy? Jo, Amy Segerstedt föddes 1835 i Åmål, hon var lärare och folkbibldare. 1892 grundade hon Föreningen för blindskrift, som i punktskrift skrev av aktuell litteratur. Samma år öppnades ett litet lånebibliotek som nu, många år senare, är MTM.

Amy-priset delas ut av MTM till bibliotek, skolor eller någon person som gör samhället bättre för personer med läsnedsättning. Känner du till någon som under året har satsat på tillgängliga medier och som borde få Amy-priset? Tveka inte att nominera! Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@mtm.se, senast den 30 april.

mtm.se kan du läsa om tidigare pristagare.

/Helena

 

 

 

 

2013

december

Förra veckan, 28-29 november, hölls Svenska Daisy konsortiets årliga konferens. Två dagar med föreläsningar och presentationer kring tillgängliga medier, om rättigheten att kunna ta del av information och litteratur på samma villkor som alla andra oavsett förutsättningar.
Stöd för detta arbete kan man hitta i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (bl.a. artikel 24 och 30), UNESCO:s folk- och skolbiblioteksmanifest,
IFLA:s olika biblioteksmanifest och inte minst i den nya bibliotekslagen som gäller från 1 januari 2014:
4§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska utifrån individens behov erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.
5§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska ha särskild uppmärksamhet på de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska.
10§ – För skolbibliotek: Elever ska ha tillgång till skolbibliotek, hänvisning till
2 kap 36§ skollagen (2010:800).

I somras skrevs också ett nytt fördrag fram i Marrakesh i samarbete mellan bl.a. WIPO och Daisy Consortium. Ett avtal för att undanröja juridiska hinder för lika tillgång till text för de medläsnedsättning och möjliggöra för delning av material globalt. Hittills har 61 länder som skrivit på fördraget, Sverige är inte ett av dem. EU har dock uttryckt sig positivt till att skriva på. Avtalet innebär att alla länder måste uppdatera sina upphovsrättslagar till att innefatta ett undantag för produktion av material för personer med läsnedsättning (som Sveriges 17§ i Upphovsrättslagen) och att detta material kan levereras utanför landets gränser. Målet: Att alla länder i världen skriver på.

Redovisning av MTM undersökning
Jenny Nilsson från MTM var på plats för att redovisa om den undersökning bland talboksanvändare under 18 år som genomfördes under 2012. Undersökningen genomfördes i 9 fokusgrupper, 8 grupper från Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland samt en grupp via Synskadades Riksförbund. Totalt var det 51 barn i åldern 9-16 som deltog, 30 pojkar och 21 flickor.

Viktigt enligt deltagarna var utbudet och inläsarna, mer inlevelse i inläsningen, och bemötandet på biblioteken. Fler kände dock att det var lite ”fejk” att lyssna på böcker. Hitta till böckerna gjorde de utan problem, bl.a. via sociala medier, reklam, tv och tidskrifter. Men också via föräldrar, vänner, lärare och bibliotekarier.

Rapporten heter Talande böcker och läsande barn och finns att beställa eller ladda hem här: http://www.mtm.se/om_mtm/trycksaker/publikationer/

E-böcker
E-boksmarknaden i Sverige är också på framfart där funktioner som talsyntes, ändra textstorlek och text och bakgrundsfärger m.m. ökar möjligheterna för personer med läsnedsättning att ta del av innehållet. Förlagen skyndar dock långsamt och i Sverige ligger e-boksförsäljningen på ynka ~2% av totalen idag. Uppmuntrande var ändå när Magnus Nytell, chef för Bonniers digitala utgivning, berättade att deras försäljning och utlåning av e-böcker stigit från 0 till 60.000 under de senaste 4 åren (dryga 80% av den siffran står bibliotekslån för). Vidare berättade han om deras 1000-projekt, där de viktigaste böckerna i Bonniers utgivning givits ut som e-böcker under 2012-2013. Där har biblioteken varit en viktig delfinansiär eftersom de titlarna främst lånas ut på biblioteken.

När det gäller utlåning av e-böcker har Sverige även uppmärksammats på engelska The Boksellers blogg Fururebook, för vad de kallar the swedish model: http://www.futurebook.net/content/sweden-leads-way-ebook-lending

Alla filmer och presentationer från konferensen går att finna på www.daisy.mtm.se

2012

juni

Under vårterminens sista dagar funderade vi i skolbiblioteksgruppen mycket kring detta med att ha eller inte ha. Ja, att ha eller inte ha ett skolbibliotek på skolan alltså.         

Officiell statistik som Kungliga biblioteket samlat visar dystra siffror för landets skolelever, och vi tittar särskilt på Stockholm naturligtvis och jämför med våra egna uppgifter. Men här uppstår problem med definitioner. Skollagen säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek.  Skolinspektionen uppställer krav som ska uppfyllas för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek.
 
Ja, vad är ett skolbibliotek egentligen? Vi har visioner om välutrustade skolbibliotek som är öppna och tillgängliga för eleverna. Vad som krävs för att det ska bli sådär riktigt bra kan vi gärna berätta mer om – vi som är skolbiblioteksentusiaster på

  

/Ingalill