Visar inlägg med tagg:

15

sep

E-bokens dag 18 september

Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).

Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?

E-bokens historia

Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence”  som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.

I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:

Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se

Tillgång till e-böcker

Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:

E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm

/Jenny

E-böcker och e-boksanvändande har vi skrivit om tidigare här på bloggen. Senast hösten 2021 med anledning av att vi lanserade att via Cirkulationsbiblioteket erbjuda de äldre eleverna i staden tillgång till e-böcker:

Testa en e-bok i höst – Skolbiblioteksbloggen

Men hur vanligt är det egentligen med e-böcker på skolbibliotek? Enligt statistik från Kungliga biblioteket anger ca 50 gymnasieskolor i Sverige att de erbjuder e-böcker via skolbiblioteket. Samtidigt uppger landets största e-boksleverantör, Axiell Media, att de hade avtal med ca 150 skolor och kommuner i slutet av 2022. Så det är svårt att veta hur många skolor som egentligen arbetar med e-böcker. Men även om siffrorna saknar samstämmighet är det tydligt att det är av landets 1284 gymnasieskolor som erbjuder e-bokslån. Man kan fundera över hur det kommer sig då kommersiella e-bokstjänster samtidigt ökar i användning? Även lånen av e-böcker på folkbiblioteken ökar (om än lite) från år till år. Troligen beror den låga e-boksanvändningen i skolan på att marknaden för e-böcker på bibliotek generellt är snårig och oberäknelig.

Ibland kan det uppstå viss begreppsförvirring kring vad man menar med ”e-bok”. Inom forskningen så pratar man till exempel om ”digitala böcker” som ett samlingsbegrepp för både e-böcker med text och ljudböcker. Men i det här blogginlägget menar vi både e-böcker med text och e-ljudböcker när vi skriver ”e-bok” och vi räknar lyssnade som en form av läsning. 

Tryckta böcker och digitala böcker kompletterar varandra

I en doktorsavhandling från 2022 om läsandet av ljudböcker, Sound reading – exploring  and conceptualising audiobook practices among young adults, fastslås att många av de unga som tecknat abonnemang på någon kommersiell ljudbokstjänst lyssnar mycket och ofta på böckerna. Resultatet motsäger de siffror som säger att läsandet går ner i åldersgruppen. Respondenterna utnyttjar tid som till exempel transport till skolan eller när man sminkar sig för att lyssna på böcker. Boklyssnandet blir en del av en rutin. Författaren till avhandlingen menar också att de tryckta böckerna och e-böckerna kompletterar varandra på så sätt att många väljer en e-bok när det inte är möjligt att läsa en tryckt bok. Det ena sättet att läsa utesluter inte det andra.

I en artikel i tidningen LÄRA där elever, lärare och skolbibliotekarie intervjuas lyfts både för- och nackdelar med e-böckerna. Det betonas att e-böcker inte ska ses som en ersättning för tryckta böcker utan som ett komplement. Särskilt när alla i en klass ska läsa samma bok. Om båda formaten erbjuds kan eleverna välja det format som passar dem bäst. Då många ungdomsböcker snabbt kan kännas daterade är e-boken ett mer kostnadseffektivt alternativ än att köpa in fysiska klassuppsättningar, när det kommer till mer dagsaktuella titlar. Det stora hindret för e-boksläsandet som framkommer är dock att tekniken upplevs som krånglig och osäker.

”E-boken är ett bra komplement” | Pedagog Stockholm

Såhär gör vi i Stockholm

Trots att vi i Stockholm har kunnat erbjuda e-böcker för högstadiet och gymnasiet under några år nu så har utlånen hållit sig på ganska låga nivåer. En av anledningarna är att många upplever krånglande teknik som alltför problematisk. För att, förhoppningsvis, avhjälpa det hindret använder vi oss numer av samma lösning som många folkbibliotek, appen Biblio. En stor fördel med appen är att man där slipper logga in med Adobe ID. Det räcker med lånekortsnummer och PIN-kod (samma som till skolbiblioteket) så är böckerna tillgängliga och man läser dem direkt i sin telefon eller på sin surfplatta. Vi hoppas att detta ska visa sig vara en smidig lösning men det återstår att se. Ett visst aber med Biblio är att böckerna inte alltid visas under den kategori man skulle önska, beroende på att kategoriseringen bygger helt på förlagens metadata. Men nya lösningar på det är eventuellt på gång.

Samtliga e-böcker som finns i boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Nytt på den fronten är att vi från och med nu lägger till även e-ljudböcker i vårt bestånd. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

På Cirkulationsbibliotekets blogg kan du läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet i Stockholms stad:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

/Sebastian och Jenny

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

26

feb

17 av stadens grund- och gymnasieskolor deltar sedan november i Mediotekets pilotprojektet E-böcker i skolan 2014/15. Under ett år testar ett antal elever, lärare och skolbibliotekspersonal att använda strömmande e-böcker från ElibU i undervisningen. Tillsammans utforskar vi inom projektet hur e-böcker fungerar i klassrum och skolbibliotek, hur eleverna upplever läsningen mm.

Under projektets gång träffas den personal som deltar för att jämföra erfarenheter och dela arbetsmetoder med varandra. På vår senaste träff, den 4 februari, hade vi också besök av Cecilia Jalkebo som är 7-9 lärare på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Hon berättade hur hon har arbetat med e-böcker med sina elever, bland annat utifrån Petters 9 rader och Fröding. Här kan du ta del av Cecilias uppskattade presentation om hur hos arbetat för väcka läslust med hjälp av e-böcker:

Cecilia Jalkebos presentation

Cecilia kommer att hålla en liknande föreläsning på SETT om du också blir nyfiken på att höra henne.

Pilotprojektets erfarenheter kommer att sammanfattas i en rapport som är tänkt att skapa underlag för fortsatta diskussioner om e-böckernas roll i skolan.

/Elin och Emma

29

sep

Läsutveckling med e-böcker

Vad händer med läsningen när e-böckerna kommer in i klassrummet och skolbiblioteket? Det är en av de frågor vi hoppas utforska tillsammans i det pilotprojekt kring e-böcker som vi på Medioteket drar igång v. 46. Det finns fortfarande tid att ansöka om att vara med – sista ansökningsdag är fredag den 3 oktober.

Är du nyfiken och vill se närmare på e-bokstjänsten ElibU? Skaffa ett testkonto i Learnify eller  i SLI/Läshörnan.

Hur kan e-böcker användas för att främja elevers läsutveckling? På Minervaskolan i Umeå var man tidigt ute att använda e-böcker i undervisningen. På en nätverksträff med Digitala Akademin  i våras berättade Linda Björkman Swanberg om den roll e-böckerna kommit att spela i skolans och dess skolbiblioteks arbete med läsutveckling.

Emma Rolander och Elin Hirschfeldt
Skolbiblioteksgruppen

Ta chansen att lära dig mer om hur dina elever upplever att läsa digitalt och vilken roll e-böcker kan spela i undervisningen och i skolbiblioteket.

I november startar vi i Mediotekets skolbiblioteksgrupp ett pilotprojekt inom Stockholms kommunala  grund- och gymnasieskolor. I detta projekt får lärare och skolbibliotekarier, tillsammans med ett antal klasser, möjlighet att under ett år använda e-böcker från e-boksleverantören ElibU kostnadsfritt. Under projektets gång samlar vi tillsammans erfarenheter, lyfter och diskuterar frågor för att skapa ett kunskapsunderlag för framtiden.

ElibU är en e-boks- och ljudbokstjänst för skolor. Böckerna läses direkt i en webbläsare.   I dagsläget innehåller ElibU drygt 6 000 barn- och vuxenböcker. Tjänsten levereras via Learnify eller SLI.se. För att läsa dessa e-böcker krävs dator, surfplatta eller smarttelefon med internetuppkoppling.

Läs mer i inbjudan och sprid bland kollegor!

Välkommen med ansökan!
Emma Rolander och Elin Hirschfeldt

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier