Aktuellt

2021

december

Innehållet i det här blogginlägget är en hopslagning av flera föreläsningar och artiklar. På grund av Schrems II och det som följt i kölvattnet av den domen (som du säkert läst om) får vi tråkigt nog inte publicera personuppgifter här på skolbiblioteksbloggen. Men om du följer länkarna längst ner i inlägget kan du se namnen på dem vars tankar och ord ligger till grund för det jag skriver om.

Demokratin utmanas

Vi har under ett par år sett en global tillbakagång för demokratin i världen. Det är en skrämmande utveckling och enligt flera experter står demokratin inför ett viktigt vägval just nu. Sociala medier spelar en stor  och tung roll genom bland annat desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin. Tendenserna syns i hela världen och även i stabila demokratier som Sverige behöver vi idag försvara oss gentemot vilseledande information.

Kanske tänker vi att det som har hänt i andra länder, där autoritära krafter tagit makten, inte kan hända i Sverige där vi har en så stabil demokrati?  Men då ska vi hålla i minnet att demokratier är skapade av människor och människor är styrda av känslor. Vi blir manipulerade känslomässigt i bland annat sociala medier och tänker då inte rationellt och att skilja mellan äkta och falska nyheter är svårt. Svårigheten i att skilja trovärdig information från vilseledande sådan gäller alla, från professorer på elituniversitet till grundskoleelever.

Om mänskligheten ska kunna tackla svåra komplexa frågor som klimatkrisen och coronaviruset är det viktigt att vi har en gemensam världsbild som utgångspunkt. Om våra världsbilder slits isär av exempelvis ”vi och dom”-retorik blir det svårt att hitta strategier för att bekämpa hoten. Även när det gäller att förstärka olika världsbilder spelar sociala medier en stor roll. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. För att försvara demokratin blir det därför viktigt att vi kan hantera våra nyhetsflöden på ett sätt som gör att vi håller oss informerade och inte är felinformerade. Skoliblioteken kan här spela en väldigt viktig roll!

Vad kan vi göra i skolbiblioteket?

Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation. Men det finns olika saker vi kan göra i skolbiblioteket för att ge eleverna motståndskraft. Här kommer några tips.

Att jobba med källkritik är viktigt men lika viktigt är också att veta var bra information finns och vilka källor man kan lita på. Med andra ord källtillit. Därför är det bra om undervisning i olika ämnen visar på var bra informationen finns i just det ämnet, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna upptäcka när något inte verkar stämma.

En av författarna till boken Därför Demokrati: Om kunskapen och folkstyret tipsade, på en föreläsning anordnad av Lärarförbundet, om saker skolan kan göra. För det första; ge inte intrycket att det finns två lika rimliga sidor där det välgrundade ställs mot det helt ogrundade (tex ha inte debatt om huruvida förintelsen ägde rum, för det vet vi att den gjorde).

För det andra, lär eleverna:

  • vad som kännetecknar ett gott argument (dvs något med sanna premisser som ger stöd för slutsatsen).
  • att undvika tankefällor och retoriska knep – förklara varför personangrepp inte är acceptabelt.
  • ödmjukhet: Vi kan ha fel!
  • att skilja på fakta och värderingar.
  • källtillit, inte bara källkritik.
  • Göra faktakontroller. (Men det räcker inte att falskstämpla utan vi måste också ge det rätta svaret och förklara varför det är rätt).

Prebunking och debunking

Undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) mot desinformation och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början för att motverka desinformation, enligt forskare. Exempel på prebunking är spelet Bad News Games där den som spelar själv får agera manipulatör och försöka hitta olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att genom spel få leka med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Andra spel som berör ämnet är Breaking Harmony Square som går ut på att försöka splittra invånarna i en stad och Go Viral som handlar om desinformation kopplat till coronapandemin. De båda senare spelen finns på engelska och några andra språk (ej svenska).

Bad News (badnewsgame.se)

Harmony Square (harmonysquare.game)

Play GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading (goviralgame.com)

Exempel på debunking är att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna tänka som en faktagranskare. Att kunna lämna en sida med tveksam information och göra text- och bildsökningar med olika digitala verktyg är en viktig förmåga att lära ut. Det går idag inte att med blotta ögat se vad som är äkta eller manipulerat om det är välgjort. Det krävs istället ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla informationen.

Nyhetsvärderaren är ett praktiskt exempel där eleverna genom självtest med inbyggd feedback lär sig att bedöma informationens trovärdighet.

Att värdera nyheter (nyhetsvarderaren.se)

Vi behöver göra allt i vår makt för att värna demokratin och vända den negativa utvecklingen och vi kan bidra. Som nobels fredspristagare avslutade på en föreläsning under internetdagarna:

What we do matters, what you do matters!

Läs mer

Bildning och utbildning emot desinformation – Digiteket

Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa – Biblioteksbladet

 ”Våldet online stannar inte online”  – Internetstiftelsen

/Jenny

2018

april

Elisabeth Ljungdahl jobbar i Snösätraskolans bibliotek. Hon är tillsammans med elever och specialpedagog drivande i skolans arbete med  World’s Children’s Prize (WCP). I dagens inlägg berättar hon själv.

Skolan har deltagit i WCP sedan 2012. Jag är den som håller i själva röstdagen, planerar och förbereder tillsammans med elever i  årskurs 6. Skolbiblioteket fungerar också som röstlokal. 

Barn över hela världen röstar fram årets Barnrättshjälte

Bild på valskärmarI Sverige deltar ca. 30 000 barn och deras lärare årligen!  Varje år sker en världsomröstning där miljoner röstande barn utser årets barnrättshjälte. Barn i Sverige deltar sida vid sida med utsatta barn i fattiga, konfliktdrabbade stater. Bland dem finns före detta barnsoldater, skuldslavbarn och unga offer för människohandel.

Senast den 16 april vet man vem det blir. Tidigare vinnare är bl.a. Nelson Mandela och Malala Yousafzai.

Eleverna på mellanstadiet läser om de nominerade kandidaterna, om länderna de verkar i och om barnen som på olika sätt blivit hjälpta av barnrättshjältarna. Eleverna i årskurs 6 gör powerpointpresentationer om de olika kandidaterna och visar för klasserna på mellanstadiet. Som avslutning röstas den kandidat fram, som de tycker ska bli årets barnrättshjälte, i år Rachel Lloyd.

Genom att arbeta med WCP lär sig eleverna:

  • medmänsklighet
  • alla människors lika värde
  • barnets rättigheter
  • de mänskliga rättigheterna
  • hur demokrati fungerar
  • hur du kan kämpa mot orättvisor, fattigdom, rasism och förtryck
  • FN:s Globala Mål som världens länder har kommit överens om för att skydda miljön och göra världen mer rättvis till år 2030

De nominerade barnrättshjältarna i år är:

Gabriel Montoya: I mer än 30 år har han kämpat för Colombias utsatta barn-gatubarn, barnsoldater och barn som dömts till fängelse.

Valeriu Nicolae: Han för en outtröttlig kamp för de allra fattigaste och mest utsatta barnen i Rumänien.

Rachel Lloyd: Hon har i över 20 år fört en kamp mot barnsexhandel i USA

Bild på Gabriel Mejia Montoya tillsammans med några barnBild på Valeriu Nicolae och en grupp barnBild på Rachel Lloyd

Copyright: WCPF/JESPER KLEMEDSSON, WCPF, WCPF/Kim Naylor,

Stor prisutdelning på Gripsholms slott med drottning Silvia

Idag den 19 april är det extra roligt när sexor från Snöstraskolan får vara med på prisutdelningen och festbanketten på Gripsholms värdshus.

Arbeta med WCP på din skola

Tidningen Globen är en utmärkt tidning med intressant innehåll, som engagerar med ett språk och en layout som passar elever från 9-10 år. Där finns reportage och artiklar om barnrättshjältarna och en massa annat om WCP. Till den finns också lärarhandledning med tips och idéer hur man kan arbeta med WCP på skolan.
Tidningen globen finns på webben: http://worldschildrensprize.org/magazine

Läs mer om här:World’s Children’s Prize, http://www.worldschildrensprize.org/

I år genomför WCP också kampanjen No Litter Generation och den 16 maj är det
No litter day i många länder. Vi på Snösätraskolan ska ut och plocka skräp. Gör det ni också!
http://www.worldschildrensprize.org/nolittergeneration

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier