Visar inlägg med tagg:

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

Ni har säkert alla någon gång blivit uppslukad av en berättelse men önskat få höra mer eller lämnats kvar med många frågor. Tänk då om du hade kunnat få prata med karaktärerna och ställa frågor? Och vet du vad, det kan du få göra – genom den läsfrämjande metoden Sitting drama.

Förra veckan sågs vi, ett antal skolbibliotekarier, lärare och konsulenter på Medioteket för att pröva på Sittning Drama utifrån en novell vi alla läst i förväg. Två av deltagarna levde sig in i och gestaltade de två huvudkaraktärerna i novellen ”Råttornas palats” av Rebecka Åhlund. Resten av deltagarna ställde frågor till huvudpersonerna. Vid detta tillfälle tog vi några minuter i början till att läsa om novellen samt fortsätta fundera ut frågor. När man genomför metoden tillsammans med elever kan man be att de förbereder frågor innan själva tillfället eller att de gör det gemensamt i grupper. Det är dock alltid bra att läsa om texten precis innan så den är färskt i minnet. Efter ett tag bytte våra deltagare plats och det gavs möjlighet till nya tolkningar. Stämningen i rummet var tät och otroligt koncentrerad och vi fick en fin stund tillsammans, en och annan deltagare hade till och med en tår i ögonvrån.

I Sitting Drama blir eleverna en del av berättelsen. Genom att leva sig in i och ikläda sig rollen av några av karaktärerna i den gemensamma text som de läst så blir berättelsen mer levande och intressant.  I och med att eleverna också tolkar texten utifrån sina egna erfarenheter kan tolkningarna bli olika. Det bidrar i sin tur till att eleverna får se berättelsen utifrån flera synvinklar. Har de tur kan de få en riktig aha-upplevelse innan de går ut från klassrummet!

Metoden är lustfylld och rolig samt utrymmesmässigt enkel att få till i klassrummet eller i skolbiblioteket. Det är ett annorlunda sätt att gemensamt bearbeta en berättelse som gör att både den och karaktärerna stannar kvar hos en länge.
Väl värd att prova på!

Vill du läsa mer om metoden kan du göra bland annat göra det det på Lektionsbanken och på Svensklärarföreningen

 

/Maria & Magdalena

boksamtalEn bok för alla har tillsammans med Aidan Chambers (författare och litteraturpedagog) och Felicia Fortes (formgivare) tagit fram en boksamtalsaffisch som utgår från Chambers boksamtalsmodell. Affischen finns i tre olika färger och kan redan nu laddas ner gratis från deras hemsida. http://enbokforalla.se/material-och-handledning/boksamtal/
Vid Skolforum den 30-31 oktober kommer det att finnas tryckta exemplar att köpa i deras monter (C05:31). En bok för alla skriver att ”Affischen fungerar för alla åldrar och alla böcker. Dessutom tycker vi att den är så snygg att den passar i precis ALLA rum!” och jag kan inte annat än att hålla med. På deras hemsida finns också en boksamtalsguide – Låt bokcirklandet börja!

/Anja Sahlstedt

Nu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343

/Anja Sahlstedt

mångspråkstorI bibliotekslagen står det att material på andra språk än svenska bör finnas i ett skolbibliotek. Men det kan vara svårt att som ofta enda anställda i ett skolbibliotek både ha tid och kunskap om hur och var och vilka böcker man ska köpa in. Det är då man som skolbiblioteksanställd i Stockholms stad kan vända sig till Mångspråksbiblioteket på Medioteket.
Målet med Mångspråksbiblioteket är att vi ska kunna vara med i arbetet med att höja statusen för flerspråkighet, eftersom det har bevisad påverkan på elevers identitet och självkänsla, berättar Ingalill Åkesson-Hedqvist som är huvudansvarig för Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes av Medioteket 2013. Syftet då var att att få ut mångspråksböcker till ett antal skolor i Stockholms stad. Intresseanmälningar skickades ut och ett  10-tal skolor valde att delta.  De fick sig sedan tilldelade ett 50-tal böcker som lånades ut genom skolbiblioteken och det hela resulterade i rapporten Mångspråk i skolbiblioteket (se länk längre ner på sidan).

Ingalill hade huvudsakligen rollen som inköpare av böcker på andra språk under projektet, något som hon sedan har fortsatt med. Det som hade startat som ett mindre projekt fick nämligen en fortsättning. Eftersom det under projektet var svårt med leveranserna av de beställda böckerna så fortsatte de att droppa in även efter att projektet var avslutat; Kvar blev ett litet minibestånd. Ur det beståndet föddes idén till att skapa ett större depåbibliotek med mångspråksböcker.

Sedan 2015 har mångspråksbiblioteket fortsatt att växa och är nu uppe i ca 8000 exemplar. Det finns böcker på ca 54 språk, även om det är väldigt olika hur mycket det gått att få tag i på respektive språk.
Eftersom vi måste köpa från de svenska leverantörer som är upphandlade i staden så kan det vara svårt att få tag på böcker på mindre språk. Jag brukar söka böcker i andra kanaler och sedan ber jag våra leverantörer att köpa in dem, berättar Ingalill.

En riktigt detektivarbete med andra ord! Hittills har mångspråksböckerna nått ca hälften av skolorna i staden och en tredjedel av skolorna lånar regelbundet. Det är skolbibliotekarien som lånar in böckerna till skolbiblioteket för att sedan låna ut böckerna till skolans elever. Det är tydligt att där det finns ett välfungerande skolbibliotek där får också eleverna tillgång till det fina utbudet hos Mångspråksbiblioteket.

– Jag fortsätter att jobba med info om böckerna och att hitta rätt material för läslust och utveckling. I framtiden vill jag så klart nå alla skolor och höja medvetenheten om vad som finns att låna. Inom verksamheten vill jag också jobba för att underlätta för skolbibliotek att använda mångspråksböckerna och att finna former för samarbete med modersmålslärare och andra pedagoger på skolan, säger Ingalill. I slutändan handlar det om att alla elever ska få lika goda möjligheter till språkutveckling!

/Anja Sahlstedt

Länk till rapporten Mångspråk i skolbiblioteket:
http://skolbiblioteksverktyg.wikispaces.com/file/view/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf/520619864/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf

mångspråkPå årets upplaga av bok- och biblioteksmässan i Göteborg noterade vi med glädje en satsning på mångspråk! I samarbete med Internationella biblioteket (http://interbib.se/) hade det i år ordnats med ett särskilt mångspråkstorg där flera utställare visade böcker på ett stort antal språk. Ibland är det extra svårt att hitta information om böcker på andra språk så det var väldigt givande att få en möjlighet till det här. Vi ägnade mycket tid åt att kolla runt och känna på och bläddra i böckerna. Flera bra samtal blev det också, med bokhandlare och leverantörer.

 Ett samarbete mellan bokmässan och Göteborgs stadsbibliotek resulterade i en mångspråksscen där mässbesökarna gavs möjlighet att lyssna på sagoläsning på olika språk, träffa författare och bokhandlare med mera. Det är viktigt med denna uppmärksamhet på mångspråk och flerspråkighet – vi hoppas givetvis att detta får en fortsättning nästa år.

 En mångspråkssatsning i Gävle fick mycket uppmärksamhet på mässan. Där har tre gymnasiebibliotekarier tillsammans med Internationella biblioteket hittat former för att kunna erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål. Ett gediget upplagt samarbete skolorna emellan och med stöd från IB som vi fick ta del av och många blev intresserade, bland annat Sveriges radio(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6522694). För gymnasiebibliotekarier ges ytterligare möjlighet att få höra om detta projekt och mycket mer på en fortbildningsdag Mångspråkigt gymnasiebibliotek i praktiken som kommer att hållas i Gävle den 25:e november http://interbib.se/default.aspx?id=290929. Fortbildningsdagen är kostnadsfri – kanske finns det platser kvar, så ta chansen.

/Ingalill

silent booksSilent Books är inte alls några tysta böcker. Istället är det bilderböcker utan text som är fyllda med berättarkraft.

Det började i Lampedusa i södra Italien där några eldsjälar tog in bilderböcker i flyktinglägren. Människor hade sökt sig dit från olika håll i världen. De ”tysta böckerna” blev berättelser som nådde människor oavsett språk och kultur.

Böckerna spreds vidare från Lampedusa via IBBY – International Board of Books for Young People och den svenska sektionen av IBBY har startat ett projekt i Sverige där sex kommuner deltar.

I Stockholm är det Barnens bokbuss som ingår i projektet. IBBY har med Rose-Marie Lindfors hjälp också tagit fram en handbok med förslag på hur vi kan arbeta med dessa bildrika böcker. Hon har erfarenhet från Silent Books och har i sin språkundervisning använt berättande som en språkutvecklande metod.  Handboken finns på svenska på IBBYs hemsida och har nu också översatts till engelska. Här

Förhoppningen är att litteraturen ska bidra till en ökad utveckling av språket samt en förbättrad för de som kommer i kontakt med böckerna. Vi hoppas också att de bidrar till ökad livs-och berättarglädje för barn och unga vuxna säger Cay Corneliuson ,när vi ses över en kopp kaffe för att få veta mer om projektet. Hon är projektledare för Silent Books i Sverige och ingår i svenska IBBYs styrelse. Hon berättar vidare att det också finns en Facebooksida ”Silent Books Sverige” där erfarenheter från arbetet med böckerna delas. Här

Vi har presenterat några av titlarna i Nätverket för skolbibliotek som möter nyanlända elever och där funderat på hur vi kan arbeta med böckerna med nyanlända i berättande och boksamtal.

Ingalill som håller i mångspråksbiblioteket har sammanställt en lista över ett antal fantastiska tysta men ändå talande böcker att använda inte bara för nyanlända utan för alla skolans elever. Fler titlar är på gång!

/Maria Ronnås

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

Under temat ”Den generösa högläsningen” betonade Ann-Marie Körling vikten av att läsa högt. ”Läs högt för alla, i alla åldrar, på alla stadier” uppmanade och upprepade hon under den föreläsning för skolbibliotekarier som anordnades den 22 april av MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier).

Hon berättade om hur hennes son, när han gick på gymnasiet kom hem och trots sitt av tonåren tillfälligtvis något begränsade ordförråd, lyckades få sin mor att förstå att de hade ett fått en ny lärare som var så BRA. Och han var så bra för han HÖGLÄSTE för dem. På RASTERNA.  Och eleverna stannade kvar i klassrummet över rasten och lyssnade och kände att läraren läste högt för dem för att han tyckte om dem. Dessutom läste han inte vad som helst – han läste ju Nalle Puh.

Ann-Marie Körling berättade också om att hon alltid har en bok med sig, var hon än går, som eleverna får klämma och känna på, bläddra i och allt som oftast händer det att de ber henne att läsa högt. Och då gör hon det. Och hon läser en gång och en gång till om de vill det, och ytterligare en gång om de så önskar. Hon läser så många gånger de önskar och vill, även om det innebär att hon får läsa samma text 18, 27 eller 110 gånger.

Så hur kan vi som arbetar i skolbiblioteket hjälpa till och se till att eleverna blir höglästa för? Först och främst så kan vi ju själva läsa högt för eleverna när de kommer till oss, eller om vi kommer till dem. Jag kan tänka mig att detta sker på de flesta skolor, men då främst i de yngre åldrarna. Vi behöver alltså läsa högt även för de äldre eleverna och även se till att skolans övriga pedagoger gör det. Och vi kan också vara steget före med att föreslå bra högläsningsmaterial till pedagogerna, så att de vet vad som finns. Och vi kan kanske till och med få vara lite enerverande och jobbiga och smyga efter dem med högläsningstips som vi sticker fram under näsan på dem? ”Kolla här – ett litet tips bara…”

”Egentligen vet jag inte vad högläsningen ger eleverna på lång sikt annat än vad den ger oss för stunden. För stunden får eleverna lyssna till en berättelse, de hör skriftspråket, de lyssnar in grammatiken, de hör hur punkt och frågetecken låter, de får ord och begrepp i lekande, spännande, eggande äventyr. Vi lär oss lyssna ihop, vi lär oss berätta och fråga om det vi läst tillsammans. Vi får något. Vi får en berättelse.” (Ur Ann-Marie Körlings blogg ”Körlings ord” den 9 november 2014.)

Vi får något. Något som räcker mer än väl. En berättelse. En gemenskap. Och elever som känner att vi tycker om dem! Det räcker hur långt som helst.

————————————————————————-

Är du sugen på att höra mer om Ann-Marie Körlings läsfrämjande arbete? Den 1 juni kommer hon och föreläser på Mediotekets sommarfrukost. Skriv in det i era kalendrar redan nu – inbjudan är på väg!

/Anja Sahlstedt

Älska högläsning!

Älska högläsning!

Lättläst-lista (2)Cirkulationsbiblioteket har som bekant en stor mängd bra böcker som passar att läsa och samtala om i grupp eller i helklass, för alla olika åldrar. Nu har vi gjort ett urval av titlar som vi hoppas ska passa för grupper med nyanlända tonårselever.

Listan börjar med bilderböcker för alla åldrar, för vi är övertygade om att bilderböcker är både viktiga och mycket användbara. Bra bilderböcker har ofta bilder som både ungdomar och vuxna kan tänka mycket kring och korta texter med komplext innehåll. Listan fortsätter med Börja läsa-böcker som faktiskt tonåringar kan ha glädje av: ofta roliga små berättelser med enkel text och illustrationer som säger något extra. Sedan följer ett urval av lättlästa böcker för ungdomar, med mindre och med mer text, och så några bearbetade klassiker.

Listan hittar du här: Lättlästa böcker

Välkomna med era bokbeställningar:  Bokbeställning

Hälsar vi på Cirkulationsbiblioteket

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier