Cirkulationsbiblioteket, som är en del av Medioteket, brukar varje termin välja ut några av de bästa nyutkomna böckerna för barn och unga. Här kommer den senaste listan med tips att ta fram för mys- och rysläsning under jullovets kyliga dagar och kvällar:
Jullovstips 2023 (pdf 418kb)
Photo by Andreea Radu on Unsplash
12
jan
Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta allting om oss?
Lennart Hellsing
Säkert har du något minne från din barndom när någon läste högt för dig och troligen är det ett positivt minne. Eller? Högläsning är viktigt (och roligt!) ur flera aspekter och den 1 februari firas internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, på flera ställen i världen. Kanske också på din skola?
Man kan se högläsningen som den del av en lång mänsklig tradition av muntligt berättande. Något som fyller ett grundläggande behov av berättelser och som skapar känslor av meningsfullhet. Högläsning främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. Det skapar en vi-känsla och ger möjlighet att uppleva något tillsammans. I boken ”Den meningsfulla högläsningen” uttrycker författaren det såhär: ”Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftligt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket” (s.6).
I en artikel i tidningen Ämnesläraren får vi fem tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i en grupp. Håller du med?
Stockholms stadsbibliotek har gjort flera filmer och boktipslistor med mera för olika åldrar kopplat till högläsning:
Läs högt – Stockholms Stadsbibliotek
Har du några bra högläsningstips? Skriv gärna en kommentar :). En bok som jag gillade extra mycket att läsa högt under min tid som lärare var Roald Dahls Häxorna. Inte minst för raderna ”Eller också kan det vara så att – ja, nu kommer du att haja till – din underbara skolfröken, som just nu läser dessa ord för dig kanske är en häxa. Titta noga på henne. Hon ler kanske åt det vansinniga i den tanken. Men låt dig inte luras! Det kan mycket väl vara ett led i hennes planer”…
/Jenny
21
dec
Behöver du tips på böcker att läsa i jul? Då kanske Cirkulationsbibliotekets tipslista kan var något för dig?
Tips på jullovsläsning 2022 från Cirkulationsbiblioteket
Från en numer så populär AI-bot har vi fått följande tips ;). Som du ser är det mycket tydligt att den inte kan konkurrera ut en fysiskt bibliotekarie! (Vill du läsa mer om chatbotar så har bland annat Biblioteksbladet skrivit lite om dessa nyligen: AI-bot kan göra nytta – men den är usel på julrim – Biblioteksbladet)
Trevlig läsning och ett härligt jullov önskar vi på Medioteket!
Varje termin presenterar Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier ett urval av nyutkomna böcker. Förra veckan var det dags för höstens nya böcker med titlar som passar från förskoleklass till årskurs nio. Om du är intresserad av att veta vilka böcker som blev utvalda hittar du presentationen här, uppdelad i tre filer efter signum:
En av de större förändringarna i de nya läroplansskrivningarna för grundskolan och gymnasiet är att kunskapsområdet ”sexualitet, samtycke och relationer” lyfts fram i flera olika ämnes- och kursplaner. Det omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Namnet visar på betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Skönlitteratur kan vara en bra ingång för att arbeta med dessa frågor. I Cirkulationsbibliotekets bestånd finns flera passande titlar och här kommer en lista med böcker som passar för högstadiet och gymnasiet:
Tipslista ”sexualitet, samtycke och relationer” högstadiet och gymnasiet (pdf 487 kB)
I år firar världens största barnbokspris Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) 20-års jubileum och nyligen var det stor prisutdelning med med pompa och ståt på konserthuset. Samma vecka anordnade vi på Medioteket vår traditionella sommarfrukost för skolbibliotekspersonalen i Stockholm. Så kul att kunna göra det fysiskt igen! Temat på frukosten var just ALMA och vi fick veta mer om pristagarnas böcker och hur man kan använda ALMA som inspiration för litteraturarbete, läsfrämjande och värdegrundsstärkande arbeten. Vilket också finns beskrivet i den nya boken Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA – Astrid Lindgren Memorial Award, som är skriven av en av stadens prisbelönta skolbibliotekarier som också var den som föreläste för oss (personuppgifter får vi ju inte skriva ut, men här kan du läsa mer om hennes arbete: Vad gör de i biblioteket? )
Ytterligare ett sätt att arbeta med ALMA-böckerna är att delta i tävlingen En bok i världen. Tävlingen riktar sig till grupper från förskoleklass till årskurs sex och syftar till att locka till läsning från olika delar av världen.
Tävlingen En bok i världen (länk till Pedagog Stockholm)
Här kommer några länktips:
En annan tradition på Medioteket är att Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier sammanställer en tipslista över ett urval av vårens nyutkomna böcker. För oavsett var man befinner sig så bjuder sommarlovet förhoppningsvis på många och långa lästillfällen.
Boktips för jul- och sommarlovsläsning (länk till Cirkbloggen)
Härlig sommarläsning önskar vi på Medioteket!
Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.
Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:
Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)
Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)
Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)
Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:
Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen
För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:
1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.
Så påverkas du av desinformation online (YouTube)
2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:
Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)
Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:
Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)
Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)
Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)
En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.
Den långa, långa resan – Cirkbloggen
Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen
Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen
Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen
Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen
Om det var krig i Norden – Cirkbloggen
Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.
Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.
14
feb
Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!
Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är. En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).
Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:
Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.
Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:
Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.
Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)
Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)
/Jenny
21
dec
Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:
I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.
Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.
Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.
Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.
Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.
Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂
Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.
Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.
Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.
Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:
/Magdalena och Jenny
9
jun
Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:
Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)
Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-). Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.
Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉
Tack för detta läsår och glad sommar!
Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.
Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.
Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Senaste kommentarer