Aktuellt

2022

juni

I år firar världens största barnbokspris Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) 20-års jubileum och nyligen var det stor prisutdelning med med pompa och ståt på konserthuset. Samma vecka anordnade vi på Medioteket vår traditionella sommarfrukost för skolbibliotekspersonalen i Stockholm. Så kul att kunna göra det fysiskt igen! Temat på frukosten var just ALMA och vi fick veta mer om pristagarnas böcker och hur man kan använda ALMA som inspiration för litteraturarbete, läsfrämjande och värdegrundsstärkande arbeten. Vilket också finns beskrivet i den nya boken Världens bästa böcker: Läsglädje med ALMA – Astrid Lindgren Memorial Award, som är skriven av en av stadens prisbelönta skolbibliotekarier som också var den som föreläste för oss (personuppgifter får vi ju inte skriva ut, men här kan du läsa mer om hennes arbete: Vad gör de i biblioteket? )

Ytterligare ett sätt att arbeta med ALMA-böckerna är att delta i tävlingen En bok i världen. Tävlingen riktar sig till grupper från förskoleklass till årskurs sex och syftar till att locka till läsning från olika delar av världen.

Tävlingen En bok i världen (länk till Pedagog Stockholm)

Vill du veta mer om boken och ALMA-pristagarna?

Här kommer några länktips:

Tips på sommarlovsläsning

En annan tradition på Medioteket är att Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier sammanställer en tipslista över ett urval av vårens nyutkomna böcker. För oavsett var man befinner sig så bjuder sommarlovet förhoppningsvis på många och långa lästillfällen.

Boktips för jul- och sommarlovsläsning (länk till Cirkbloggen)

Härlig sommarläsning önskar vi på Medioteket!

mars

Här i Stockholm börjar sportlovet närma sig sitt slut och när eleverna kommer tillbaka till skolan har de varit lediga under en vecka där det har hänt mycket i omvärlden. Kriget i Ukraina väcker tankar och känslor hos oss alla, våra sociala medier svämmar över av information och det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. I allt detta kan skolbiblioteket och arbetet med MIK spela en stor och viktig roll! Därför kommer här några tips på vidare läsning kring arbetet med desinformation och källkritik samt tips på hur du kan bemöta barnens tankar och slutligen några boktips för gruppläsning i klassrummen.

Desinformation och påverkan

Det är inte lätt för vare sig barn eller vuxna att värja sig mot all den desinformation vi utsätts för i främst sociala medier. Men vi kan träna oss på att bli bättre på det! Ett råd som gavs i kulturnyheterna på SVT i veckan som gått var att tänka som om varje dag är första april och du ska försöka undvika att bli lurad. Sök på bilder och sök på nyckelord för att avgöra sanningshalten i det du ser. Här ser du ett axplock av exempel på vad som finns att läsa om/lyssna på om desinformation kopplat till kriget i Ukraina just nu:

Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier (SVT Nyheter)

Studio DN om desinformation i sociala medier i krig (DN.SE)

Kriget i Ukraina: Desinformation och propaganda (expressen.se)

Vi har även tidigare här på skolbiblioteksbloggen skrivit om hur skolbiblioteken kan arbeta med desinformation och passar på att än en gång lyfta dessa råd:

Desinformation och hotet mot demokratin – skolbiblioteket kan spela roll! – Skolbiblioteksbloggen

För dig som vuxen tipsar vi även om dessa två kurser/föreläsningar som du kan använda för att att öka din egen kompetens om informationspåverkan:

1. En inspelad föreläsning från 2021 arrangerad av Goto 10, Internetstiftelsen. Cirka 45 minuter.

Så påverkas du av desinformation online (YouTube)

2. En gratis webbkurs kurs på ca 1,5 timme av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ger dig förutsättningar för att bli medveten om vad informationspåverkan är och ger dig verktyg för att kunna identifiera olika påverkanstekniker:

Skydd mot informationspåverkan, webbkurs (msb.se)

Tips på hur du kan bemöta elevernas tankar

Det är många myndigheter och andra organisationer som ger goda råd att tänka på för dig som i din yrkesroll möter barn och ungas tankar. Här hittar du några:

Att prata med barn och unga om krig och kriser (Skolverket.se)

Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor? (Digiteket.se)

Om oron för krig — frågor och svar för barn (Krisinformation.se)

Boktips

En annan viktig roll för skolbiblioteken är att kunna tipsa om böcker som berör angelägna ämnen. Här får du några tips på titlar som alla på något sätt berör frågor om krig, konflikter, flykt eller demokrati. Samtliga titlar finns att låna i klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket (om du arbetar på kommunal skola i Stockholms stad) och via länkarna kan du läsa mer om vilken ålder de passar för. Detta är endast ett begränsat urval, det finns såklart många fler bra titlar att arbeta med.

Den långa, långa resan – Cirkbloggen

Alfons och soldatpappan – Cirkbloggen

Diktatorn – Cirkbloggen

Stopp! Ingen får passera! – Cirkbloggen

Sadako och de tusen papperstranorna / Sadako and the thousand paper cranes – Cirkbloggen

Den gyllene stjärnan – Cirkbloggen

Ankomsten – Cirkbloggen

Om det var krig i Norden – Cirkbloggen

Desertwalker – Cirkbloggen

Avslutningsvis några värmande ord i en tung tid. Av Astrid Lindgren, ur talet ”Aldrig våld” från 1978.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

februari

Åh, bilderböcker. Tänk så många fantastiska bilderböcker det finns att njuta av och som kan väcka tankar hos oss oavsett ålder! Ibland möter man som bibliotekarie vuxna som tror att bilderböcker bara är för små barn och när barnen nått skolåldern är därför bilderböckerna inte längre intressanta att läsa. Jag var själv en sådan vuxen när jag arbetade som lärare för många år sedan, men som tur är kan man lära sig saker även som vuxen och jag lärde mig att det jag trodde inte stämde. Bilderböcker fungerar alldeles utmärkt att läsa även långt upp i skolåldrarna!

Vad är en bilderbok?

Men vi börjar med en definition av vad en bilderbok är.  En vanlig är denna: ”En bok som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag”. (Från avhandligen ”Bilderboken – på väg mot en teori”).

Bilderboken är egen och unik konstform med stor spännvidd i ämnen och läsarålder. Men givetvis finns det många olika sorters bilderböcker, där bild och text samspelar på olika sätt. Ett sätt att kategorisera dem är denna indelning:

  1. Bilden illustrerar texten och texten kan läsas högt och förstås även utan bilderna.
  2. Bilderna kompletterar texten och både bild och text är nödvändiga för att göra berättelsen begriplig eller intressant.
  3. Bilden motsäger texten och bilderna är absolut nödvändiga för att förstå berättelsen.
  4. Textlösa böcker består enbart av bilder. De kan också kallas silent books eller bildberättelser. Du kan läsa mer om dessa böcker nedan.

Varför använda bilderböcker i undervisningen?

Skälen till att använda bilderböcker i skolan är många. Här kommer några av dem.

  • Många bilderböcker passar många åldrar, de är allåldersverk. De kan kittla fantasin och väcka läslust oavsett ålder.
  • Bilderböckerna går snabbare att läsa klart än kapitelböcker och kan hinnas med under en lektion. Bra underlag för boksamtal.
  • Genom att läsa bilderböcker tränar vi på att läsa bilder och se samband mellan bild och text, vi tränar vår visuella litteracitet.
  • Bilderböckerna stärker språkutvecklingen, exempelvis genom att när vi pratar om vad vi ser sätter vi ord på våra tankar.
  • Det finns en stor spännvidd av ämnen och många bilderböcker tar upp svåra värdegrundsfrågor och kan ligga till grund för samtal och vidare arbete.
  • Bilderböckerna kan läsas många gånger och nya saker kan upptäckas även om man läst boken flera gånger.
  • Om vi jämför med andra medier som till exempel film så sjunger bilderböckerna långsamhetens lov eftersom vi själva tempot. Vi kan stanna upp när vi själva vill och titta på en bild så länge vi själva bestämmer oss för att göra det.

Silent books

Silent Books är böcker utan text där berättelsen är helt och hållet bildbaserad. Dessa böcker ger stor frihet kring samtal om innehållet. När berättelsen ska tolkas utan tillgänglig text behöver fantasin aktiveras. Det finns inget rätt eller fel. De passar extra bra för elever som ännu inte själva läser och skriver på egen hand samt elever med annat modersmål än svenska. Att kunna tolka bilder är en ganska komplicerad process som blir allt viktigare i vårt moderna samhälle. Silent books går lättare än andra att anpassa till vilka grupper som helst. Du kan läsa mer om silent books och få tips på hur du kan arbeta med dem på denna sida:

Silent books (cirkbloggen.se)

Tips på bra bilderböcker

Det ges ut en massa bilderböcker varje år och det kan vara svårt att sålla fram godbitarna. Här kommer några tips på sidor där du kan hitta, i min mening, riktigt bra bilderböcker. Vad som är bra eller inte beror ju också givetvis på syftet med läsningen. Säkert har du som läser flera egna favoriter, tipsa gärna om den i kommentatorsfältet.

Cirkulationsbibliotekets bilderböcker (cirkbloggen.se)

Picturebook makers by dPICTUS (picturebookmakers.com)

/Jenny

2021

december

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

september

Nämen, vart har du hamnat? Som du kanske märker har bloggen fått ett nytt utseende. Men du kan vara lugnt, innehållet är detsamma som tidigare 🙂

Btjs digitala förlagsdag för barn och unga, förlagsdigidagarna, är intensiv lyssning av den kommande utgivningen i höst. Lite snurrig blir man av alla titlar men här kommer några personliga reflektioner om vad vi uppfattade och blev inspirerad av.

Gick det att se några trender i utgivningen? Svårt att säga. Men en känsla var att det kommer fler böcker än vanligt som handlar om spel (gaming) och att klimat/miljö blir allt mer synligt – flera böcker handlade till exempel om odling och om hur viktiga insekterna är för oss människor. Faktaböcker om hbtq var det också många förlag som valde att lyfta fram.

Som det brukar vara presenterades en rad uppföljare. Två som vi ser fram emot är ”Jobbiga tjejer”, en uppföljare till ”Fula tjejer”, där huvudpersonerna får fortsätta kämpa mot nya orättvisor och det finns även ett litet brott eller två att lösa. Likaså kommer andra delen om charmiga Humlan Hansson, ”Hola Humlan Hansson”.

Några fler exempel på godbitar att titta närmare på

  • ”Spökbyrån: Mystiska godismonstret” av Kristina Ohlsson. Detta blir hennes första bok riktad till åldern 6-9 år.
  • ”Norrsken i skallen” av Minna Lindeberg, en fristående uppföljning till ”När vi blev vuxna”. För ca 12-15 år.
  • ”En värld i mörker” av Daniel Åberg. Från ca 13 år, lättläst
  • ”Valle och tonåringarna” av Ellen Greider. För ca 6-9 år.
  • ”Djuret” av Ulrika Lidbo. Hennes första bok för mellanåldern, 9-12 år.

Sedan kommer det också många bilderböcker som verkar fantastiska och som vi tror kommer att fungera mycket bra att arbeta med i många olika åldrar:

  • Change sings av Amanda Gorman
  • Stenen från himlen av Jon Klassen
  • Vi går till parken av Sara Stridsberg och Beatrice Alemagna
  • Jag är en hund av Baek Heena
  • Vitvivan och Gullsippan av Pia Lindenbaum

/Magdalena och Jenny

juni

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!

På lördag 5 juni är det Världsmiljödagen, en internationell temadag som infördes efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Men anledning av detta kommer här några tips och tankar som vi hoppas ska vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i skolbiblioteket och på resten av skolan.

Det första som dyker upp i tanken när man tänker på hållbar utveckling är kanske miljö och arbetet med att bekämpa klimathotet. Men tittar man närmare på vad FN inkluderar i temat så är det bredare än så. I Agenda 2030 har FNs medlemsstater kommit överens om 17 Globala mål för hållbar utveckling.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Målen knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vill du läsa mer om de Globala målen så klicka dig in på denna webbplats som innehåller mycket information:
Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling

Undervisning i hållbar utveckling är inskrivet i skolans styrdokument och tanken är att miljö– och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning. Det finns dock inga direkta hänvisningar till Agenda 2030 i styrdokumenten men det finns i exempelvis läroplanernas inledningar tydliga kopplingar till demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling som är centrala i Agenda 2030. Vill du läsa mer om hållbar utveckling i undervisningen tipsar vi om denna artikel på Pedagog Stockholm:
Hållbar utveckling i undervisningen | Pedagog Stockholm

Resurser att använda i skolbiblioteket eller för att tipsa lärare om:

  • Cirkulationsbiblioteket har utifrån sitt bestånd tagit fram boktips på skönlitterära böcker som kan fungera bra som diskussionsunderlag för flera av de Globala målen:
    Hållbar utveckling – Cirkbloggen
  • Förutom böcker fungerar ju även filmer bra som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Filmgruppen på Medioteket tipsar om flera samlingar på temat hållbar utveckling här: Medioteket – film. Till flera av filmerna finns också diskussionsunderlag som kompletterar filmhandledningarna och knyter an till de Globala målen, bland annat denna som passar för årskurs 7-9 och som knyter an till mål 13, bekämpa klimatförändringarna:
    Diskussionsunderlag för Beasts of the Southern Wild (pdf, 358 kB, nytt fönster).
  • Den globala skolan är en del av Universitets- och högskolerådet och erbjuder bland annat kostnadsfri fortbildning och material för skolor och förskolor. Kostnadsfritt!
    Information om Den globala skolan

/Jenny

februari

När Skolinspektionen 2018 kom med sin rapport ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” konstaterade de bland annat att värdegrundsarbete har en nedtonad och ofta oreflekterad roll i skolbibliotekens verksamhet och menar att här finns det utvecklingsarbetet att göra. Skolbiblioteken behöver involveras mer i skolans värdegrundsarbete. Ett sätt att göra det är att utgå från skönlitteratur och därför vill jag tipsa om en nyutkommen bok på ämnet.

I boken ”Skönlitteratur i värdegrundsarbetet” av Jenny Edvardsson finns många praktiska förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Det finns tips på titlar som passar att använda för olika delar av värdegrundsarbetet samt för vilken ålder de är lämpliga.

Skönlitteratur i värdegrundsarbetet

Boken inleds med en diskussion av begreppet värdegrund som ju används ganska brett och har en omfattande innebörd. I skolans värld fick begreppet sitt fäste i de läroplaner som togs fram under 1990-talet och skollagen preciserar hur värdegrunden ska komma till uttryck i skolan: §5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollag 2010:800). Men det finns ändå ett tolkningsutrymme, menar författaren, vilket kan leda till att vi när vi pratar om värdegrund menar olika saker och detta i sin tur kan leda till missförstånd. Men det är viktigt att hela tiden våga lyfta, problematisera och diskutera värdegrunden. Här kan skönlitteraturen, och skolbiblioteken, spela en stor och betydande roll.

Mer konkreta exempel på i vilka ämnen Jenny Edvardsson menar att skönlitteraturen passar kan du läsa om i den här intervjun (och ännu mer får du såklart veta om du läser själva boken som rekommenderas varmt):

Artikel Grundskolläraren: Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen.

/Jenny

2020

december

Hållbar skolbiblioteksutveckling

Vi behöver synliggöra den kraft som skolbibliotekets verksamhet kan ha om den ges rätt förutsättningar. Vad menas med en hållbar skolbiblioteksutveckling? Jo en verksamhet som är en självklar del av skolans verksamhet och systematiska kvalitetsarbete. En verksamhet som inte kan väljas bort utan står fast och stadigt utan påverkan av yttre faktorer.

Orden är Maria Schedvins som är författare till den nya boken ”Hållbar skolbiblioteksutveckling”. Hon arbetar som skolbiblioteksutvecklare i Malmö stad. I boken får läsaren verktyg att tänka kring skolbibliotekets organisation, funktion, verksamhet och roll i dagens skola. Innehållet väcker nya tankar och idéer.

I ”Hållbar skolbiblioteksutveckling” diskuteras bland annat skolbibliotekariens kompetens, aktuell forskning om skolbibliotek, utvecklingsarbete, digitalisering i skolan samt hur skolbibliotek bidrar till att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens.

Eftersom skolbibliotekets verksamhet är en del i undervisningen måste den också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. När det sker blir skolbiblioteken och verksamheten där också hållbara i längden. Författaren framhåller också betydelsen av en tydlig arbetsbetsbeskrivning som synliggör vilken funktion den som arbetar i skolbiblioteket förväntas ha för elever, lärare och andra medarbetare. I slutet av varje kapitel finns frågor att diskutera med skolledare och andra kollegor på skolan.

Läs den!

september

Onsdag 2 september höll Btj sin traditionella förlagsdag för barn- och ungdomsböcker, i år digitalt som så mycket annat i dessa tider. Nu med namnet Förlagsdigidagarna. Många olika förlag presenterade sina höstutgivningar och det digitala formatet gjorde att förlagen fick komprimera och prioritera lite hårdare än vanligt vilket kändes som något positivt. Det är svårt att göra några säkra uttalanden om trender men här kommer några personliga reflektioner om vad dagen erbjöd. Så här såg det ut när vi på Medioteket tittade:

Förlagsdigidag

Lättläst fick större plats än jag upplevt tidigare är. Flera förlag satsar enbart på lättlästa böcker. Bland annat kommer Maj Bylocks lättlästa klassiker att komma i nya upplagor. Säkert finns många slitna exemplar på skolbiblioteketen som behöver bytas ut?  Klimat och miljö känns också som att det är ett tema på uppgång (kanske är det dock mest ett önsketänkande då jag saknar riktigt bra skönlitterära böcker på det ämnet). Pandemier i en dystopisk framtid eller i en historisk kontext är en annan trend jag tyckte mig skönja. Enligt Btj kommer vi att få se en extra stor utgivning av facklitteratur i höst, även om det inte direkt märktes i själva förlagspresentationerna.

Det gör det alltid extra intressant att lyssna på författare som pratar om sina böcker. Några som gjorde mig extra sugen på att läsa deras böcker var:

  • Frida Nilsson som efter tre år äntligen släpper en ny bok, Lindormars land. Hon beskriver att det tar längre tid att skriva nu på grund av höga krav och liknar processen att skapa en berättelse vid att mejsla fram en skulptur ur ett stenblock.
  • Minoo Shams som debuterar med boken Maryam och mormorsmålet. Första delen i en serie för lågstadiet om att förstå hur det är att inte kunna ett språk. Boken finns redan utgiven.
  • Peimaneh Mollazehi som debuterar med den alldeles nyss släppta boken Den riktiga solen som handlar om en pojkes resa till Baluchistanett hemland som han aldrig tidigare besökt.

Att det sedan kommer nya böcker av Almapristagarna Bart Moeyaert och Meg Rosoff känns mycket spännande.  Likaså ser jag mycket fram emot att David Almond och Beatrice Alemagna ska komma ut med en gemensam bok, Annie – flickan från havet. Att få höra att Lasse-Maja funnits i 18 år gjorde dock att jag kände mig lite gammal…

Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier (det gjordes även en med fokus på vuxenlitteratur).

Jobbar du på en skola i Stockholms stad och vill få koll på höstens bästa böcker enligt Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier? Kolla in dessa evenemang 

/Jenny Karlsson

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier