Katarina Lycken Rüter är förstelärare i svenska på Anna Whitlocks gymnasium och Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor om hur hon jobbar med bilderböcker i sin undervisning.

Du använder mycket bilderböcker i din undervisning. Hur gör du rent konkret?

Jag är gymnasielärare i svenska, och en stor del av mitt arbete i klassrummet handlar om att resonera om text. Vi läser lyrik, noveller, romaner och naturligtvis en mängd olika slags sakprosa; vi har en bredd i vår läsning både vad gäller texternas form och tillkomsttid. Bilderböcker är en del läsningen och vi läser dem precis som vi läser andra slags böcker: med avsikt att förstå mer om oss själva och vår värld. Vi läser dem för att de har något intressant att säga oss. Samtidigt är bilderböcker speciella eftersom de dels kombinerar bild och text på ett intrikat sätt, och dels (oftast) är korta. Det skapar goda förutsättningar att utveckla förmåga att analysera och utforska komplicerad litteratur utifrån gemensam läsning i klassrummet. Av den anledningen kommer bilderböcker ofta in i mina klassrum när vi undersöker och diskuterar frågor som till exempel berättarperspektivets betydelse för en text, intern och extern fokalisering, undertexter, intertextualitet och andra berättartekniska grepp. En av mina favoritlektioner är när vi jobbar med sex olika komplicerade och sinsemellan väldigt olika bilderböcker och undersöker just berättartekniken i dem – det brukar leda till både ahaupplevelser och väldigt intressanta diskussioner med gymnasisterna. Men naturligtvis läser vi också bilderböcker helt i ”egen rätt” och resonerar om psykisk skörhet, normer och identitet utifrån Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner eller om migration utifrån Shaun Tans Ankomsten.  

Vilka kurser och delar i läroplanen har störst nytta av att inkludera bilderböcker som material?

Jag tror inte riktigt att man kan tala om ”mest och minst nytta” utifrån en litterär form. Allt handlar om vad man tillsammans vill få syn på och undersöka i undervisningen just nu, i den aktuella situationen. Jag har fått förmånen att under de senaste åren på olika sätt bekanta mig mer med ALMA-pristagares litteratur – där det finns många bilderböcker – och har hittat berikande inslag till min och mina elevers läsning. Jag tror kanske att vi ofta går förbi bilderbokshyllan för att vi tror att den inte har något att erbjuda oss i det arbete vi vill driva, och det gör att vi ibland missar möjligheter.  

Hur har responsen varit från eleverna?

Första gången jag tar fram en bilderbok för läsning brukar gymnasisterna bli lite konfunderade. Bilden av att bilderboken är ”enkel” litteratur som inte har något för äldre läsare att engagera sig i är ofta ganska cementerad. Men det går över! Och sen… tja, det är väl som med all annan litteratur. Olika titlar faller olika väl in i olika läsares liv och erfarenhet, och där är bilderböckerna som andra böcker.  

Har några titlar fungerat bättre/sämre än andra?

Jag tror att all litteratur som är tillräckligt utmanande har goda förutsättningar i ett klassrum. Därför fungerar många bilderböcker väldigt bra! Isols pekbok En anka är bra att ha har en suverän gestaltning av berättarperspektivets betydelse som alltid går hem. Shaun Tans Ankomsten är en annan favorit som jag återkommer till år efter år. Anna-Clara Tidholms Hanna huset hunden väcker alltid starka känslor, och att efter läsning av Kafkas Förvandlingen ta fram När Greger blev skalbagge och resonera om olika sätt att gestalta upplevelsen av att inte vara sedd för den man är… ja, det är förstås buskul. 

Och slutligen, vilken är din egen favoritbilderbok?

Oj vilken svår fråga! Det finns så otroligt många olika, var och en för sig lysande, bilderböcker… men kanske, om jag med kniven mot strupen absolut MÅSTE välja, att det blir Vem ska trösta knyttet av Tove Jansson. 

Tack Katarina!

PS. Du hittar Ankomsten, Vem kan trösta knyttet och Om detta talar man endast med kaniner på Cirkulationsbiblioteket. Du hittar böckerna och gör din beställning på Cirkbloggen.  Vill du fördjupa dig i hur du kan arbeta med bilderböcker med äldre elever? Läs antologin För berättelsens skull. DS.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent