Visar inlägg med tagg:

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

BM-MON035018

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du  fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

  • Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
  • Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
  • Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Ordmoln med svenska minoritetsspråken

Bild: Cecilia Brisander, Regionbibliotek Stockholm


I Sverige har vi fem nationella minoritetsspråk; samiska, jiddish, meänkieli, finska samt romani. Hur du säger hej på språken syns på bilden.1 januari 2010 fick vi en lag, som ska skydda och främja minoritetsspråken i vårt land. För att språken och kulturerna ska vara levande så måste barn-och ungdomar få möjlighet att utveckliga sin kulturella identitet.

Här har biblioteken en viktig roll att spela. Läroplanen innehåller kursplaner för minoritetsspråken och där står det inledningsvis: ”De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov av att stärkas. För att stärka språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper …s 79-134 samt s 225 Lgr11

Skolan har ansvar för att varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas språk, kultur, historia samt religion

Även Bibliotekslagen slår fast att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoritetsgrupper och erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.

Från Mångspråksbiblioteket på Medioteket kan du låna litteratur på olika minoritetsspråk till skolbiblioteket. Håll också gärna koll på olika minnes- och nationaldagar, de är bra tillfällen att särskilt lyfta fram minoritetsspråken och skylta med litteratur på språket eller om kulturen.

Dagar att uppmärksamma minoritetsspråk i skolbiblioteket

Förintelsens minnesdag 27 januari
Samernas nationaldag 6 februari
Sverigefinländarnas dag 24 februari
Romernas nationaldag 8 april
Tornedalingarnas dag 15 juli

Förutom litteratur så finns ju film och musik, bilder med mera att förmedla och ställa ut.
Här finns några bra resurser du kan använda

  • Filmer som Jakten på språket från UR
    finns på sli.se/medioteket för dig i Stockholms skolor
  • minoritet.se
  • samer.se
  • sprakochfolkminnen.se

Under hösten 2017 har Enheten för nationell bibliotekssamverkan vid Kungliga biblioteket tagit fram en lägesrapport om biblioteken och de nationella minoritetsspråken.

Den fastställer att skolbiblioteken är viktiga för barn och unga och deras utveckling till exempel när det gäller att skapa egna åsikter och stärka sina identiteter

Hur jobbar din skola och ditt bibliotek språkstärkande med flerspråkighet? Dela med dig i kommentarerna eller hör av dig till oss på Medioteket så kan vi lyfta er verksamhet i ett eget inlägg.

/Maria Ronnås

minoritesspråk3

minoritetsspråk2.jpgminioritetsspråk4minoritesspråk böcker

20

feb

Unesco

Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Detta för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål Temat för 2018 är” Linguistic diversity and multilingualism count for sustainable development”- språklig mångfald och flerspråkighet krävs för en hållbar utveckling

Att få möjlighet att utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov för varje människa. Språk är en rikedom och kunskaper i språk behövs och efterfrågas i vårt samhälle.

I våra skolor i Stockholm talas omkring 100 olika språk. Skolbibliotek uppmärksammar dagen genom att bland annat ordna tävlingar där det gäller att gissa språket. Sagostunder ordnas på olika modersmål där äldre elever läser för yngre och det lånas ut böcker från Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket skriver mer om forskning kring flerspråkighet.

Tips på aktiviteter och idéer om hur Modersmålsdagen kan firas.

/Maria Ronnås

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Två gånger om året säljer Internationella biblioteket gallrade böcker.  Från och med lördagen 6/9 till och med 21/9 är det dags för höstens försäljning. För att få plats med nytt säljer de böcker som de har i många exemplar eller som inte längre är så efterfrågade. Kanske några av dessa böcker kan hitta nya läsare via skolans bibliotek?

Vuxenböcker: 10 kr  Barnböcker: 5 kr

Böcker på olika språk

För lite mindre än ett år sedan drog vi igång Mångspråkssastningen, ett läsfrämjande projekt med fokus på flerspråkiga barn. Vi bjöd in Stockholms kommunala grundskolor att ansöka om att vara med och 10 skolbibliotekarier fick chansen att arbeta tillsammans i projektet. De deltagande skolbibliotekarierna önskade litteratur på ett antal språk. Vi på Medioteket köpte in och förmedlade passande boktitlar till skolornas bibliotek.

Sammanlagt har 580 böcker på 16 olika språk skickats till skolorna. Skolbibliotekarierna och vi från Medioteket  träffades ett flertal gånger under hösten och våren för att utbyta idéer och erfarenheter. Om hur vi tänkte, vad som hände på vägen och de klokheter vi kom fram till kan ni läsa i vår slutrapport. Vi vill gärna sprida den för att inspirera fler skolor att arbeta med mångspråksböcker.

Skolbiblioteken ska enligt Skolinspektionen främja språkutveckling och stimulera till läsning. I Bibliotekslagen framhålls också att skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn med annat modersmål än svenska och kunna erbjuda litteratur på elevernas olika språk.

Mångspråk i skolbiblioteket – slutrapport

 

/Clarisa, Ingalill och Elin

 

 

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier