Visar inlägg med tagg:

Den 8 april 1971 genomfördes den första internationella romska kongressen i London. Då blev romer erkända som en internationell minoritetsgrupp av FN. Till minne av detta firas Internationella romadagen 8 april varje år. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och de är en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk. Romerna är splittrade världen över och att fira den den romska nationaldagen är en av de gemensamma symboler som man enas kring.

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter och i och med det en av skolbibliotekens prioriterade målgrupper. I Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2025 står det bland annat att: ”Bibliotekens verksamhet stärker språkutveckling i svenska och ägnar särskild uppmärksamhet åt flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken”.

Förutom romer är Sveriges nationella minoriteter judar, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Ett sätt att uppmärksamma romerna och språket romani chib är att skylta med böcker i skolbiblioteket. Mångspråksbiblioteket har en del titlar att låna in (om du arbetar på en skola i Stockholms stad):

Sökning  ”språk romai” (mangspraksbiblioteket.stockholm.se)

Cirkulationsbiblioteket har också några titlar om romer, som skolor kan låna in i gruppuppsättningar av. Här är några av dem:

Fler boktips kan du hitta hos Stockholms stadsbibliotek:
Romsk kulturmånad: barnböcker (Stockholms Stadsbibliotek)

Den internationella modersmålsdagen infaller den 21:a februari och har firats runt om i världen sedan den instiftades av Unesco 1999. Syftet med att inrätta en särskild dag för modersmål var att uppmärksamma och att främja språklig mångfald. Rätten att utveckla och använda sitt eller alla sina språk har vi i Sverige genom vår språklag. Det gäller svenska språket, men också minoritetsspråken, svenskt teckenspråk eller något av alla de övriga språk som talas här. Och det är verkligen många språk det handlar om, man räknar med cirka 200 talade språk i Sverige!

Läs gärna mer om dagen på:

Internationella modersmålsdagen – Institutet för språk och folkminnen

I Stockholms kommunala skolor undervisas elever i 77 olika modersmål. Under vecka 8 då modersmålsdagen inträffar kommer modersmålslärare att hålla öppna lektioner som kan besökas av intresserade lärare och elever och annan personal på skolan. Passa på att uppmärksamma modersmål och språk också i skolbiblioteket! Det finns enkla aktiviteter du kan ordna och kanske går det att hitta ett gott samarbete med modersmålslärare för att fira modersmålsdagen och göra den lite extra festlig.

Tips på vad du som arbetar i skolbiblioteket kan göra:

  • Låna in böcker från Mångspråksbiblioteket (om du inte redan har gjort det!) eller använd de du har. Skylta fint med dem – kanske efter ett tema, en författare på många olika språk eller liknande.
  • Aktivera eleverna att göra en enkel utställning. Det kan vara ett ord som t.ex välkommen eller en hälsningsfras och alla som vill får skriva och sätta upp. Kanske har elever gjort något i modersmålsundervisningen som kan ställas ut? Kontakta modersmålslärare och se om ni kan ordna något gemensamt.
  • Högläsning på modersmål. Kanske kan äldre elever engageras att läsa högt för yngre elever? Gör ett schema och bjud in!
  • Tipspromenad: Gissa språket-tävling, andra språkfrågor, använd till exempel: Europeiska språkdagen > Language Facts 
    Här finns roliga fakta om språk, språkquiz, roliga uttryck på olika språk, om vilka språk vissa kändisar kan och mycket mer.
  • Upptäck de små vikbara böckerna som finns att skriva ut, roligt bokpyssel: Tiny Books En Tiny book består av en A4-sida som ska vikas ihop på ett särskilt sätt (instruktion finns på webbsidan) och så får man små mini-böcker. De finns på drygt 10 olika språk, däribland ukrainska.

Digitala böcker på flera språk

Passa på att göra reklam för Världens bibliotek och andra digitala resurser för läsning på modersmål. Här finns informationsmaterial som går att skriva ut:

Världens bibliotek – kommunikationsmaterial

Bläddra är en app med böcker på de nationella minoritetsspråken. Bilder och pdf:er med information om appen finns att ladda ner:

Bläddra – Kungliga biblioteket

Storyweaver är ett digitalt bibliotek med böcker som är fritt tillgängliga. Här hittar du massor av illustrerade berättelser på många olika språk. Det går att läsa direkt på skärmen men du kan också skapa ett konto och ladda ner böcker:

StoryWeaver

Alla ni som på något sätt uppmärksammar modersmålsdagen är hjärtligt välkomna att skriva och berätta för oss om aktiviteter, samarbeten och förstås om vad eleverna själva har för tankar om modersmålsdagen.

/Ingalill

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

Snart är det dags för jullov och Cirkulationsbiblioteket har traditionsenligt gjort en tipslista på jullovsläsning. Om du inte redan sett den så kommer den här:

Tips på jullovsläsning 2021

I fredags genomförde vi också en annan tradition med flera år på nacken, en julfrukost för skobibliotekspersonalen i Stockholm. Temat var översättning och vi fick lära oss om en översättares process, vad man behöver tänka extra på och lite kort om språket arabiska.

Kort om arabiska språket

Visste du till exempel att böcker på arabiska är skrivna på ett formellt språk som används i formella sammanhang? I vardagssammanhang talas olika dialekter, vilket också är modersmålet. Det finns inte heller så många låneord som kan finnas i många andra språk, utan istället konstruerar man nya ord. Det finns tre grundkonsonanter som ord oftast består av, dessa är KTB.

Om att översätta bilderböcker

Att översätta bilderböcker innebär en extra utmaning då det är något mer än bara texten man måste tänka på – bilderna! Då bilder ofta har en riktning är det något man måste ta hänsyn till när man översätter. Ofta måste man till exempel spegelvända en bild för att rörelsen i bilden ska följa textens riktning. Det är dock inte alltid så lätt då detaljer i bilden kan bli fel vid en spegelvändning. När det gäller bilderböcker är det också extra viktigt att de ska kunna högläsas, att det ska kännas bra i munnen och orden flöda. Ett tips är därför att börja med att översätta texten ordagrant för att sedan läsa texten högt om och om igen.

Ett exempel som visades på hur knepigt det kan vara att översätta var bilderboken ”Katten med kringlan” (länk: https://www.arabarnlitt.se/post/katten-med-kringlan) Rubriken på arabiska innehåller orden Ka´ak, vilket är ett  sorts bröd som säljs på marknader runt om i Mellanöstern. Hur ska man översätta det? Efter mycket funderande blev det kringla.

Med detta önskar vi på Medioteket önskar dig ett vilsamt jullov med många möjligheter till läsupplevelser! Nästa år återkommer vi med nya inlägg på skolbiblioteksbloggen.

 

 

 

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Foto: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco

Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

fika3 En regnig och kulen oktobereftermiddag står dörren till skolbiblioteket välkomnande på vid gavel. Klockan är tre och några föräldrar och elever är redan på plats. Det bläddras i böcker, mumsas på kex och några föräldrar sitter i soffor och fåtöljer och läser högt för sina barn. Gemyt och en glad stämning råder.

My Froster och Hacer Suvakci som arbetar i skolbiblioteket har bjudit in till föräldrafika för att tipsa och visa böcker på elevernas olika modersmål och på svenska. Många böcker har lånats in från Mångspråksbiblioteket. I hyllorna trängs polska böcker med litteratur på somaliska, arabiska och många andra språk. På skolan talas ett femtital språk. I korridoren in till biblioteket visas dikter om FN, fred, konflikter och fotboll. Författade av årskurs 4 och framförda vid firandet av FN-dagen. Flera av dikterna finns på två språk.

En modersmålslärare i somaliska bläddrar igenom beståndet av böcker på somaliska och känner igen de flesta. En pappa har hittat till bilderboksrummet och läser för sin son på arabiska. Strömmen av föräldrar, barn och syskon fortsätter. Snart är det slut på fikabrödet. Vilken bra idé att bjuda in föräldrar till biblioteket som upptäcker mångfalden och utbudet och lånar tillsammans med sina barn.

Låna boken om Malala! Hon är bra och den kan du läsa säger en mamma till sin son.fika1

Vi pratar om vikten av att läsa på sitt modersmål. Mamman menar att då blir man bra också på andra språk. En pojke delar med sig om innehållet i några somaliska böcker.

Glad och uppfylld av samtal och möten med elever och föräldrar ger jag mig ut i regnet och tänker på hur fint det är att få möjlighet att läsa själv eller bli läst för både på sitt modersmål och på andra språk.

Hoppas att det är föräldrafika på skolbiblioteket på Lillholmsskolan snart igen.

/Maria Ronnås

Länk till Mångspråksbiblioteket: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Mangspraksbiblioteket/

Länk till Mångspråksbibliotekets blogg: http://mangsprak.se/

Reflektioner från Botkyrka internationella bokmässa del 2.

På Botkyrka internationella bokmässa förra veckan lyssnade vi på Tanja Bosic, chef för Modersmålsenheten i Mölndals kommun. Hon berättade om ett väl fungerande samarbete mellan modersmålsenheten och bibliotek.

Likvärdighet är ledordet: alla barn i alla förskolor och skolor ska få lika förutsättningar för utvecklandet av alla sina språk.  Förskoleåldern är viktig för att skapa en positiv inställning till hemspråksinlärning och för att lägga grunden till språkinlärning i stort. Därför finns det en språkutvecklare på varje förskola i Mölndal och alla förskollärare förväntas ha ett språkutvecklande arbetssätt oavsett vilka språk det gäller.

Tanja betonade hur viktigt det är att modersmålslärare i förskolan har sin undervisning i barngruppen och inte går iväg med ett barn till ett avskilt ställe för lektion. Det handlar om att synliggöra barnets alla språk, att stärka det positiva i att kunna flera språk och visa att det händer något spännande kring modersmålsinlärningen.

Modersmålslärare i Mölndal har i sitt uppdrag att samarbeta med biblioteket, de går med eleverna till biblioteket där bibliotekarien visar böcker mm på olika språk. Biblioteket har även många aktiviteter för både barn och föräldrar, som t.ex sagostunder på olika språk. Modersmålslärarna och biblioteket samarbetar dessutom kring olika läsprojekt. Ett exempel är då alla läste och arbetade med samma Astrid Lindgren-bok på alla möjliga olika språk och sedan ställde ut elevarbeten på biblioteket.

Det är vid sådana tillfällen barnet blir förstärkt i sin syn på det egna språket, att modersmålet kopplas till en rolig och positiv upplevelse, inte minst att det kopplas till biblioteket och böcker.  Läsa böcker är det absolut effektivaste sättet för flerspråkiga barn att tillägna sig ordförråd på det egna språket, på alla sina språk. Därför är det extra viktigt att dessa barn blir ”läsande barn” och att de har tillgång till böcker på alla sina språk.

I Mölndal är också skolbiblioteken involverade i samarbetet – i den mån det finns skolbibliotekspersonal, vilket tyvärr inte alltid är fallet.

Utifrån Tanja Bosics föreläsning känner vi att vi är på rätt spår med utvecklingen av Mediotekets nya Mångspråksbibliotek  som ger skolbiblioteken större möjligheter att ha böcker på barnens språk. Det viktigaste arbetet görs ju sedan ute i skolbiblioteken, att se till att böckerna når barnen som får möjlighet att läsa dem. Här behöver vi dela goda arbetssätt med varandra och framförallt se till att det finns kunnig personal i skolbiblioteket som har tid att jobba med det.

/Ingalill & Piret

Blogg_mångspråk_1Från och med i år har vi i Stockholms stads skolor tillgång till ett eget mångspråksbibliotek, fullmatat med böcker på många olika språk. Under våren kommer vi här att ge er smakprov på utbudet men först tänker jag att ni vill veta mer om hur det hela är tänkt att fungera.

Därför frågade jag Ingalill Åkesson Hedqvist en av initiativtagarna till och huvudansvarig för uppbyggnaden av Mångspråksbiblioteket här på Medioteket.

Vad är egentligen Mångspråksbiblioteket?
Ingalill: Mångspråksbiblioteket är en bokdepå med böcker på olika språk – vi har ambitionen att ha böcker på så många språk som möjligt av de som talas i stadens grundskolor.

Vem får låna?
Ingalill: Skolbibliotekspersonal lånar böckerna från Mångspråksbiblioteket till skolans bibliotek. Böckerna kan registreras i skolans egna bibliotekskatalog och ställas upp på hyllan. Där kan sedan elever, modersmålslärare och andra intresserade hitta och låna böckerna precis på samma sätt som andra böcker i skolbiblioteket.

Behöver skolbibliotek inte ha några egna böcker på andra språk nu?
Ingalill: Jo, det behövs om skolan har många elever med annat modersmål än svenska. Mångspråksbiblioteket har redan mycket böcker och vi köper in fler allteftersom, men det är ändå tänkt att vara ett komplement. Skolbiblioteket ska ha all den litteratur som behövs för att stödja elevernas läsutveckling  – oavsett språk.

Märker ni redan något intresse för Mångspråksböckerna?
Ingalill: Ja! Vi har redan lånat ut en hel del och vi ser fram emot att få fler förfrågningar från skolbiblioteken i Stockholms grundskolor.

Är du lärare i skolan och tänker att detta är något för dina elever? Prata med din skolbibliotekarie så får ni hjälp. Vi på Medioteket hoppas att många elever kommer att få glädje av böcker från Mångspråkbiblioteket. /Emma

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier