Visar inlägg med tagg:

Att böcker kan drabba oss känslomässigt och därigenom få stor betydelse i människors liv är nog något vi alla som jobbar med och i bibliotek kan skriva under på. Världsbokdagen 23 april är en dag som passar särskilt bra att lyfta boken och vad den kan ha för betydelse när den verkligen berör oss. (I år infaller dagen på en söndag men det går ju finfint att göra något både veckan före och vecken efter också.) ChatGPT radar upp dessa fyra punkter för att beskriva hur bra litteratur kan påverka människor:

  1. Emotionellt: Bra böcker kan väcka starka känslor hos läsaren, såsom glädje, sorg, ilska eller spänning. Läsare kan identifiera sig med karaktärerna i boken och känna empati för deras upplevelser.
  2. Kognitivt: Läsning kan också utmana vårt tänkande och vårt sätt att se världen på. Bra böcker kan ge nya perspektiv och förändra vår syn på olika ämnen och situationer.
  3. Kulturellt: Genom att läsa böcker från olika kulturer och tidsperioder kan läsare få en större förståelse för olika sätt att leva och tänka på. Litteratur kan hjälpa oss att förstå vår egen kultur och historia bättre.
  4. Personligt: Läsning kan också vara en form av självutveckling. Bra böcker kan inspirera läsaren att reflektera över sitt eget liv och sina egna val.

Att drabbas av litteraturen

”Att drabbas av litteraturen” var temat på ett fullsatt pedagogiskt café som vi på Medioteket anordnade i slutet av mars. Kvällens huvudtalare lyfte fram budskapet att det är den känslomässiga inlevelsen som skapar läsintresse och som skiljer skönlitteratur från annan text. Starka läsupplevelser är en förutsättning för att eleverna ska hitta sin läsaridentitet och samtal om det lästa är centralt för att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv. Här kan du läsa en artikel på temat:

”Samtalet om läsningen är centralt” – Pedagog Stockholm

Till det pedagogiska caféet tog Cirkulationsbibliotekets personal fram en tipslista på böcker som berör. Listan innehåller böcker som passar från förskoleklass till gymnasiet. Några av dem finns också som e-bok.

Drabbande böcker – Cirkbloggen

/Jenny

Ps Vill du ha tips på vad du kan hitta på i skolbiblioteket på världsbokdagen? Spana in våra inlägg från tidigare år, här finns massor av tips:

Sökning ”Världsbokdagen” på Skolbiblioteksbloggen

 

Höstens nya böcker

Varje termin presenterar Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier ett urval av nyutkomna böcker. Förra veckan var det dags för höstens nya böcker med titlar som passar från förskoleklass till årskurs nio. Om du är intresserad av att veta vilka böcker som blev utvalda hittar du presentationen här, uppdelad i tre filer efter signum:

  1. Höstens nya böcker Hcf, inkl bilderböcker (pdf 4150 kB)
  2. Höstens nya böcker Hcg (pdf 5051 kB)
  3. Höstens nya böcker Ungdom (pdf 3036 kB)

Sexualitet, samtycke och relationer

En av de större förändringarna i de nya läroplansskrivningarna för grundskolan och gymnasiet är att kunskapsområdet ”sexualitet, samtycke och relationer” lyfts fram i flera olika ämnes- och kursplaner. Det omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Namnet visar på betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Skönlitteratur kan vara en bra ingång för att arbeta med dessa frågor. I Cirkulationsbibliotekets bestånd finns flera passande titlar och här kommer en lista med böcker som passar för högstadiet och gymnasiet:

Tipslista ”sexualitet, samtycke och relationer” högstadiet och gymnasiet (pdf 487 kB)

När Skolinspektionen 2018 kom med sin rapport ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” konstaterade de bland annat att värdegrundsarbete har en nedtonad och ofta oreflekterad roll i skolbibliotekens verksamhet och menar att här finns det utvecklingsarbetet att göra. Skolbiblioteken behöver involveras mer i skolans värdegrundsarbete. Ett sätt att göra det är att utgå från skönlitteratur och därför vill jag tipsa om en nyutkommen bok på ämnet.

I boken ”Skönlitteratur i värdegrundsarbetet” av Jenny Edvardsson finns många praktiska förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Det finns tips på titlar som passar att använda för olika delar av värdegrundsarbetet samt för vilken ålder de är lämpliga.

Skönlitteratur i värdegrundsarbetet

Boken inleds med en diskussion av begreppet värdegrund som ju används ganska brett och har en omfattande innebörd. I skolans värld fick begreppet sitt fäste i de läroplaner som togs fram under 1990-talet och skollagen preciserar hur värdegrunden ska komma till uttryck i skolan: §5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollag 2010:800). Men det finns ändå ett tolkningsutrymme, menar författaren, vilket kan leda till att vi när vi pratar om värdegrund menar olika saker och detta i sin tur kan leda till missförstånd. Men det är viktigt att hela tiden våga lyfta, problematisera och diskutera värdegrunden. Här kan skönlitteraturen, och skolbiblioteken, spela en stor och betydande roll.

Mer konkreta exempel på i vilka ämnen Jenny Edvardsson menar att skönlitteraturen passar kan du läsa om i den här intervjun (och ännu mer får du såklart veta om du läser själva boken som rekommenderas varmt):

Artikel Grundskolläraren: Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen.

/Jenny

Stockholms stads skolbibliotekspersonal sitter på en stor kompetens, inte sällan med stark spetskompetens. Fia Idegård, skolbibliotekarie på Engelbrektskolan, är lektör på Bibliotekstjänst och ger omdömen för böcker för barn och unga. Skolbiblioteksbloggen var extra nyfiken på hur en lektör tycker och tänker kring kvalitet på barn-och ungdomslitteratur och ville såklart ha en intervju.

Foto: Fia Idegård

Foto: Fia Idegård

Hur kom det sig att du började som lektör för BTJ?

Jag fick tips av min kollega när jag började jobba som biblioteksassistent att det var ett roligt extraknäck att ha. Efter att jag hade läst litteraturvetenskap på universitetet, med fördjupning på barn-och ungdomslitteratur, kunde jag ansöka om jobb som lektör. Det är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om ny litteratur – det är en bonus för mitt heltidsjobb också.

Vad går ditt uppdrag som lektör ut på?

Jag ska på ett kortfattat sätt (170-200 ord) beskriva bokens handling, genre, målgrupp, miljöbeskrivningar, teman, och så vidare. Omdömet ska fungera som en inköpsguide för bibliotekarierna i landet. Det är tänkt att vara värderande men inte på ett personligt sett. Subjektivt på ett mer objektivt sätt, ungefär. Vi har en mall att hålla oss till.

Hur tänker du som lektör kring kvalitet inom barn-och ungdomslitteratur?

Jag tycker att litterär kvalitet skiner igenom, oavsett genre och målgrupp. Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Sedan tänker jag också som bibliotekarie att mycket av läsningen för eleverna är repetitiv för att öva språk och igenkänning, så högkvalitativ är inte alltid det viktigaste. Jag skulle ju till exempel inte som lektör klassa Dagbok för alla mina fans som högkvalitativ litteratur.

Men som bibliotekarie köper jag in dem i alla fall då eleverna älskar dem och de fyller flera funktioner (där även elevens egna läslust ingår, så klart).

Vad skulle du säga är utmärkande för en högkvalitativ skönlitterär bok för barn och unga?

Lite det jag beskrev ovan: Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Gärna en viss åldersanpassning vad gäller språk och teman. Det är ju ingen exakt vetenskap, men ibland tänker jag ”Vilken bra och spännande bok! Synd att språket är så väldigt svårt”, till exempel.

Jag brukar få en glad och pirrig känsla i magtrakten när jag läser en riktigt bra bok.

Barn och unga är en stor och diversifierad målgrupp, hur tänker du kring att de ibland ”klumpas ihop”? Finns det något problem med det eller spelar det ingen roll? Eller kan kanske till och med vara gynnsamt?

Fördelen i praktiken här på skolan tycker jag är att många läsare rör sig mellan kategorierna. Jag har elever i åk 6 som läser vuxna feel good-romaner och ibland får femmorna för sig att läsa Greta Gris igen.

Nackdelen är att litteraturen ju ser så himla olika ut. Exempelvis Augustpriset borde verkligen ha en kategori för en kategori för barn och en ungdom. Hur ska en kunna jämföra en intressant bilderbok med en spännande och gripande ungdomsroman, till exempel? Jättesvårt.

Slutligen, vilken bok läser du just nu?

Jag har just lånat hem Mats Jonssons Blod i gruset från jobbet, men har inte börjat läsa riktigt än.

Privat läser jag just nu alla Jenny Colgans böcker som finns översatta till svenska (apropå feel good-litteratur).

Tack Fia!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Lieselotte van der Meijs

Foto:
Lieselotte van der Meijs

Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.

Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen  med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är  intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?

Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult  om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.

Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

MG 4205

En vanlig och vardaglig syssla för skolbibliotekspersonalen är vad hen ska köpa in för litteratur till skolbiblioteket, men bara för att en gör något ofta kan det ändå vara utmanande. Frågan är ”vad ska jag köpa för böcker till mitt skolbibliotek?”. Mycket beror såklart på vad som behövs just på din skola, vilka behov och önskemål som finns från pedagogisk personal och elever eller så har skolan någon särskild inriktning. Det kommer ständigt ut nya böcker för barn-och ungdom och det är en rejäl utmaning att hänga med. Skolbiblioteksbloggen vill såklart hjälpa till så kolla in min Boktipslista

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

29

nov

Julklappstips!

Bibliotekarierna på Cirkulationsbiblioteket har sammanställt en lista med höstens bästa barn- och ungdomsböcker. Vi hoppas att många av er där ute har glädje av boktipsen. Ge listan till eleverna, tipsa föräldrar som vill köpa hårda paket eller låna böckerna på biblioteket.

God läsning, hälsar Ingalill och Clarisa!

Höstens bästa böcker

Fler boktips kan ni läsa om här:
http://pedagogblogg.stockholm.se/skolbiblioteksbloggen/2013/06/07/tips-pa-sommarlasning-2/

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier