Visar inlägg med tagg:

14

okt

Skolbibliotek i lärarutbildningen

Postad av Jenny

Vi talar ofta om att göra synligt och känt för lärarkåren vad ett välfungerande skolbibliotek kan bidra med i elevernas lärande – Och nu har det hänt! På Södertörns högskola har det pågått ett projekt där kunskap om skolbibliotek ingått som ett kursinslag i lärarutbildningen för åk 4-6.

Vid sidan av en introduktion har de blivande lärarna själva besökt ett skolbibliotek i Stockholm och ställt frågor till bibliotekarien på plats för att bilda sig en egen uppfattning om vad skolbibliotek tillför. De har även fått omsätta tankarna det väckte i en minidokumentär. De korta filmsnuttarna visar hur ett idealbibliotek på skolorna kan se ut, men också på viktiga funktioner att använda som färdiga lärare.

Initiativ till projektet togs av Jan Hjalmarsson, chef för biblioteket på Södertörns högskola. Det har sedan utvecklats och drivits av Frida Frimodt, bibliotekarie på högskolebiblioteket på Södertörn, i samarbete med lärarutbildare och skolbibliotekarier vid fyra skolbibliotek i Stockholm. Projektet som finansierades av KB är nu avslutat. Här går det att läsa mer om projektet .

Under vårterminen 2016 genomfördes den första omgången av kursinslaget om skolbibliotek och det har nu utvärderats av Frida.frida

– Det här blev vårt strå att dra till stacken för att utveckla den viktiga skolbiblioteksverksamheten. Det har resulterat i nöjda studenter och utbildare och en fortsättning är planerad. Vi arbetar på att få momentet om skolbibliotek att ingå i kursplanen för lärarutbildningen och då till att börja med i momentet, Barn och Kultur i svenskämnet för åk 4-6, berättar Frida.

Lärarstudenterna fick också i uppgift att granska de skolbibliotek som finns på deras VFU-skolor där de gör sin praktik och jämföra dessa med det skolbibliotek där studiebesöket gjordes. Om lärarna känner till hur ett skolbibliotek kan vara en pedagogisk resurs och bidra till elevernas lärande så underlättar det samarbete.

– Vi vill att man ska våga samarbeta över professionsgränserna, fortsätter Frida och det är viktigt att lärare och skolbibliotekarier känner till varandras kompetens.

De deltagande skolbibliotekarierna; Cilla Dalén på Hjulsta grundskola, Elisabeth Ljungdahl på Snösätraskolan, Sofia Lindblom på Askebyskolan samt Sofia Malmberg på Adolf Fredriks musikklasser tycker att det var givande att få besök av blivande lärare och att det var intressant och bra att kunskap om skolbibliotek som en pedagogisk resurs finns med i lärarutbildningar. De gav även uttryck för att de fick bättre syn på den egna verksamheten när de förberedde studiebesöken och att själva studiebesöken var väldigt roliga.

Frida Frimodt säger avslutningsvis att inslag om skolbibliotek borde finnas med i alla lärarutbildningar för olika årskurser på Södertörns högskola. Inslaget om MIK , medie- och informationskunnighet  i lärarutbildningen kommer att öka framöver och då blir det naturligt att få in skolbiblioteks roll i det sammanhanget också.

Vi ser framemot någon form av fortsättning på området skolbibliotek i lärarutbildningen.

/Maria Ronnås

7

okt

Glädjande mångspråkssatsning på årets bok- och biblioteksmässa

Postad av Jenny

mångspråkPå årets upplaga av bok- och biblioteksmässan i Göteborg noterade vi med glädje en satsning på mångspråk! I samarbete med Internationella biblioteket (http://interbib.se/) hade det i år ordnats med ett särskilt mångspråkstorg där flera utställare visade böcker på ett stort antal språk. Ibland är det extra svårt att hitta information om böcker på andra språk så det var väldigt givande att få en möjlighet till det här. Vi ägnade mycket tid åt att kolla runt och känna på och bläddra i böckerna. Flera bra samtal blev det också, med bokhandlare och leverantörer.

 Ett samarbete mellan bokmässan och Göteborgs stadsbibliotek resulterade i en mångspråksscen där mässbesökarna gavs möjlighet att lyssna på sagoläsning på olika språk, träffa författare och bokhandlare med mera. Det är viktigt med denna uppmärksamhet på mångspråk och flerspråkighet – vi hoppas givetvis att detta får en fortsättning nästa år.

 En mångspråkssatsning i Gävle fick mycket uppmärksamhet på mässan. Där har tre gymnasiebibliotekarier tillsammans med Internationella biblioteket hittat former för att kunna erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål. Ett gediget upplagt samarbete skolorna emellan och med stöd från IB som vi fick ta del av och många blev intresserade, bland annat Sveriges radio(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6522694). För gymnasiebibliotekarier ges ytterligare möjlighet att få höra om detta projekt och mycket mer på en fortbildningsdag Mångspråkigt gymnasiebibliotek i praktiken som kommer att hållas i Gävle den 25:e november http://interbib.se/default.aspx?id=290929. Fortbildningsdagen är kostnadsfri – kanske finns det platser kvar, så ta chansen.

/Ingalill

16

sep

Silent Books – Talande böcker

Postad av Jenny

silent booksSilent Books är inte alls några tysta böcker. Istället är det bilderböcker utan text som är fyllda med berättarkraft.

Det började i Lampedusa i södra Italien där några eldsjälar tog in bilderböcker i flyktinglägren. Människor hade sökt sig dit från olika håll i världen. De ”tysta böckerna” blev berättelser som nådde människor oavsett språk och kultur.

Böckerna spreds vidare från Lampedusa via IBBY – International Board of Books for Young People och den svenska sektionen av IBBY har startat ett projekt i Sverige där sex kommuner deltar.

I Stockholm är det Barnens bokbuss som ingår i projektet. IBBY har med Rose-Marie Lindfors hjälp också tagit fram en handbok med förslag på hur vi kan arbeta med dessa bildrika böcker. Hon har erfarenhet från Silent Books och har i sin språkundervisning använt berättande som en språkutvecklande metod.  Handboken finns på svenska på IBBYs hemsida och har nu också översatts till engelska. Här

Förhoppningen är att litteraturen ska bidra till en ökad utveckling av språket samt en förbättrad för de som kommer i kontakt med böckerna. Vi hoppas också att de bidrar till ökad livs-och berättarglädje för barn och unga vuxna säger Cay Corneliuson ,när vi ses över en kopp kaffe för att få veta mer om projektet. Hon är projektledare för Silent Books i Sverige och ingår i svenska IBBYs styrelse. Hon berättar vidare att det också finns en Facebooksida ”Silent Books Sverige” där erfarenheter från arbetet med böckerna delas. Här

Vi har presenterat några av titlarna i Nätverket för skolbibliotek som möter nyanlända elever och där funderat på hur vi kan arbeta med böckerna med nyanlända i berättande och boksamtal.

Ingalill som håller i mångspråksbiblioteket har sammanställt en lista över ett antal fantastiska tysta men ändå talande böcker att använda inte bara för nyanlända utan för alla skolans elever. Fler titlar är på gång!

/Maria Ronnås

13

sep

Med bilden i fokus

Postad av Jenny

Forskarkonferens för Nordisk Bilderboksforskning 2016 på SBI

Redan John Locke (1632 -1704) betonade bildens betydelse i böcker för barn och unga, som ”roande, viktiga för minnet och för förmågan att föreställa sig” det som skrivs fram. Orbis pictus, den allra första illustrerade boken för barn, kom 1658 – bilderboken har alltså en lång historia.

Intresse för bilderbokens unika ”ikonotext” – dvs den fullständiga berättelsen, som den är berättad både i text och bild, var den gemensamma nämnaren för de forskare, doktorander, professorer, bibliotekarier, förlagsfolk och vi andra intresserade som deltog. Ämnena och infallsvinklarna var många: Både större översikter och koncentrerade genomgångar av ett enda verk förekom under konferensens tre dagar.

Leken

gorillorTill exempel ägnade professor Ulf Boethius ett helt seminarium år boken ”Nu är vi gorillor låssas vi” av Barbro Lindgren. Han hade valt att studera boken som ett exempel på hur man kan skildra en låtsaslek i text och bild. Texten består av ren dialog och anger varken kön eller ålder på deltagarna i leken, inte heller bilderna (av BL själv) visar något annat än att det finns en större och en mindre gorilla,  något som gör att många barn kan identifiera sig med de lekande. Däremot har förlaget, av någon anledning, valt att skriva att det är ”två bröders lek” i baksidestexten på senaste utgåvan; Något att fundera över.

Boethius uppehöll sig en del vid hur maktförhållandet som finns i leken skildras genom dialogen/texten och kroppsspråket i bilderna. (Enligt Barbro Lindgren själv var hon bara åskådare till den leken, som pågick på riktigt då hennes barn var små, och bara skrev ner vad som hände, alltså inget hittepå alls…)

Ekokritik

En annan djupdykning i ett verk var den danska lektorn vid Aarhus universitet Anna Karlskov Skyggebjergs genomgång av den grafiskt vackra och genreöverskridande boken ”Skoven fra oven” av Karen Filskov, som är en bild/diktbok där man använt sig av själva textmassan för att illustrera: en text om djurens spår ser ut som en rådjursklöv i sättningen på sidan, en text om träden är satt i form av ett löv…en total integration av text och bild.skoven

Ekokritik var ett nytt begrepp för mig, men det var ur just detta perspektiv Anna Karsskov Skyggebeherg läst och analyserat Skoven fra oven. Det handlar om att studera hur relationen människa och natur/djur skildras. Hur maktrelationerna ser ut etc. Texten är både poesi och faktatext och AKS funderade över vem mottagaren är? (alla åldrar) vilken typ av bok det är? (fakta, dikt, barnbok?). Boken som kom 2015 är ett exempel på att det kommer fler och fler bilderböcker som inte enkelt kan genrebestämmas.

Normkritik

Bilderböcker som avser att vara normbrytande och utges på förlag med den tydliga ambitionen analyserades i ett seminarium av forskarna Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap och Kristina Hermansson, lektor i litteraturvetenskap. De har gått igenom olika svenska förlags utgivning mellan 207-2014 och bl.a. närstuderat en bok från varje förlag utifrån normkritiska teorier. Slutsatsen blev ganska nedslående – det är svårare än man kanske tror att i både text och bild förhålla sig kritisk till rådande normer. (Sen kan jag tycka att det blir problematiskt om man avkräver varje bok en normkritik som omfattar allt. Att försöka skildra verkligheten mångfacetterad, utanför schablonerna, räcker långt.)

Pop-Up

Hilde Kramer, professor i illustration vid Konst och designhögskolan i Bergen talade engagerat om fenomenet pop-up-böcker, som har en mycket lång historia, (tex Astronomicum Caesareum 1540 för kejsaren Carles V) framförallt för vuxna läsare. Kramer hoppades också på en lysande framtid för pop-up-boken, inte minst som pedagogiskt och konstnärligt verk och som något alldeles eget som inte kan ersättas av en digital variant.popup

En sådan mycket gammal och mycket vacker pop-up-bok visas för övrigt på den utställning av SBI:s historiska samlingar som just nu pågår i barnboksinstitutets bibliotek.

Work in progress och Pixiböcker

Vi fick också ta del av en hel del olika forskningsprojekt som är på gång runt om i Norden, t. ex ska lektorerna Helene Ehriander och Maria Nilsson vid institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet, börja titta på fenomenet Pixi-böcker. ”Om Pixiboken som en del i det svenska barnlitterära landskapet” hette deras entusiastiska presentation som väckte både skratt och nyfikenhet på vad som komma skall.

Dessutom fanns det förstås olika seminarier om den digitala bilden, om tecknade serier och en himla massa mer. Det var tre otroligt intensiva och fullmatade dagar och massor av nya tankar och kunskaper att hämta.

Gärna mer bildfokus

Bilden i fokus. Ja det var rubriken på konferensen. Och visst handlade det en hel del om bilden i bilderboken. Men mitt intryck nu efteråt är, att det som litteraturvetare är lätt att ändå läsa bilderböcker med ”textglasögonen” på, även om man avser att fokusera på bildens roll.

Ett inspirerande och intressant avslutande pass med bilderbokskonstnären och illustratören Öjvind Torseter från Norge gav inblick i själva bildskapandet och tankarna kring en boks tillblivelse.

Fler som forskar på själva bilduttrycken, på vilka bilder som väljs i olika tider, vad bilderna i dagens böcker (och gårdagens) säger om oss och vår världsuppfattning hade varit intressant. Men det kommer förhoppningsvis mer sådant i framtiden.

/ Kia Knutsson-Norberg

För fler reflektioner och tankar från konferensen se Toura Hägnerstams blogginlägg

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/

5

sep

Sydkoreanskt besök på Medioteket

Postad av Jenny

korea4Medioteket hade förmånen att få besök av den 16-manna stora sydkoreanska delegationen från National Library for Children and Young adults (NLCY) som var på Sverigebesök i månadsskiftet augusti/september. Trots Sydkoreas framgångsrika resultat i läsförståelsemätningar, har man ändå upplevt att barn och unga läser allt mindre och att läsförståelsen minskar. I Sydkorea genomförs därför en satsning på biblioteksverksamhet som riktar sig till barn och unga, och som ett led i satsningen vill man titta på verksamheter i andra länder. Under studieresan hit till Sverige var de även och besökte Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning, Kista bibliotek och Stadsbiblioteket i Göteborg och besöket arrangerades av Skolbibliotek Väst.

Vid besöket hos oss på Medioteket berättade vi både övergripande om Mediotekets verksamhet som helhet och mer specifikt om vad just vi i skolbiblioteksgruppen gör för att stötta skolbiblioteksverksamheten i Stockholm stads skolor. Bland annat berättade vi om Mediotekets kurser för de skolbiblioteksanställda och att det finns möjlighet att få utbildning i så väl grunderna i stadens bibliotekssystem som i hur man kan arbeta med talböcker i skolan. Deltagarna fick även veta att vi lär ut hur man kan arbeta med elevernas digitala sökstrategier och medverka till att de blir källkritiska internetanvändare. De fick också mer information om cirkulations- och mångspråksbiblioteket, som verkade vara en väldigt unik resurs för dem. På det hela taget verkade deltagarna uppleva att Mediotekets utbud är något unikt och vi kände oss väldigt glada för att de ville ta del av hur vår verksamhet ser ut.

Avslutningsvis hade de en del frågor till oss; De undrade bland annat hur utbildningen för bibliotekarier ser ut, hur Medioteket samarbetar med folkbiblioteket och hur det ser ut med bemanningen i skolbiblioteken. De hade flera frågor kring hur det kommer sig att vi har en lag om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men att det är upp till varje enskild rektor att ta beslut kring bemanningen i skolbiblioteket – för hur blir det då med likvärdigheten, undrade de? Det berättade att i Sydkorea har man mer nationella regler som gäller för vad eleverna ska läsa och man har en litterär kanon som alla elever ska ta sig igenom.

Vi hade förberett med fika; kardemummabullar, kanelsmakande kex och lingondricka och utan att förstå deras konversation med varandra, så kunde man se att våra gäster tyckte att det var kul att testa dessa annorlunda och förhoppningsvis smakfulla tilltugg. Tyvärr fanns det inte särskilt mycket tid för oss att ställa frågor till dem, för det hade varit otroligt spännande att få höra mer om hur man arbetar med skolbibliotek i Sydkorea. Men kanske behöver man egentligen inte åka så långt som till andra sidan jordklotet för att vidga sina perspektiv? Kanske räcker det att man börjar med att titta hur det ser ut på grannskolans skolbibliotek? Vad gör de och hur gör de? Och vad kan jag dela med mig av? Genom att våga testa nytt och möta det okända kan man också lyfta blicken och se lite längre än bara till sin egen verksamhet. En nya idé kan vara lika god som en nybakad kardemummabulle.

korea1

2

sep

Vad man talar om när man talar i skolbiblioteket

Postad av Jenny

Scenen är ett skolbibliotek i en skola i en Stockholmsförort. Medverkar gör skolbibliotekarien och två killar i årskurs 3, vi kan kalla dem Nils och Henrik.

Nils (till bibliotekarien):      Alltså… har du… sådana där böcker om…

Skolbibliotekarien:              om…?

Henrik:                                Den där siffran…

Skolbibliotekarien:              Siffran…???

Nils:                                    Alltså den där siffran…

Henrik:                               JA ALLTSÅ SIFFRAN 6!!!!

Skolbibliotekarien fattar galoppen, tänker att det var ju bra att de vill läsa om kroppens utveckling och hänvisar till hyllan med signumet (Vn). Där står de, böckerna om Sex och samlevnad. Killarna går fram, Henrik drar ut en bok och vänder sig om, en aningen generad och upprörd, mot skolbibliotekarien och frågar:

Henrik:                                Varför har ni sånt här egentligen???

———————————————————————————

Att ha som uppgift att hjälpa eleverna att hitta det de vill (eller inte vill!) läsa i skolbiblioteket kan vara både lätt och svårt och ibland nästan hopplöst. Men när man lyckas… då är det alldeles, alldeles underbart! Tänk vilka skatter man kan hjälpa dem att hitta. Sådant som får dem att skratta, gråta och känna igen sig. Som ger dem tekoppupplevelser för stunden och för livet. Som får dem att upptäcka gamla världar, nya världar och andra världar. När en elev kommer tillbaka och lyser av läslycka efter att ha läst något som du har tipsat om … Finns det något bättre?

Är det någon som vill dela med sig av en liten skolbiblioteksscen ur verkligheten här på bloggen så får ni gärna maila till mig: anja.sahlstedt@stockholm.se. Självklart nämner jag inga skolor eller personer vid namn.

/Anja Sahlstedt

29

aug

Bibliotekarier redo för framtiden!

Postad av Jenny

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

26

aug

Ett ö-bibliotek i havet

Postad av Jenny

Under sommaren besökte jag Sveaborg som är en sjöfästning som ligger på en ö utanför Helsingfors. Det roliga är att bland alla dessa gamla murar, portar och skyttegravar så bor det ca 800 personer i de gamla kasernerna och officersbostäderna. På fästningen finns även ett lågstadium, ett daghem, en dagligvarubutik – och ett bibliotek. Som den biblioteksfantast jag är så var jag bara tvungen att leta upp det när jag var där. Jag var helt säker på att det skulle vara ett bibliotek med antika böcker om sjöslag och annat krigiskt. Men döm om min förvåning när det visade sig vara ett modernt bibliotek – en filial till Helsingfors stadsbibliotek. På denna lilla ö har de alltså ett eget bibliotek!

Väl hemma var jag tvungen att kolla på Sveaborgs hemsida och leta mig fram till biblioteket. Där skriver bibliotekarien Helena att eftersom hon varit bosatt på ön i 37 år så känner hon i stort sett alla invånare; hon träffar dem ju lite här och där och lite nu och då även när hon inte arbetar. Hon säger också att invånarna älskar sitt bibliotek för att de så lätt hittar vad de söker efter och hon skaffar dit det material som invånarna önskar sig. Biblioteket är en uttalad träffpunkt för invånarna året om.

Efter ytterligare lite letande och googleöversättande från finska till svenska fick jag kontakt med öns skolsekreterare Susanne. Hon berättade att de denna höst har 74 elever och fem lärare och att de i sin lilla skola har ett eget litet skolbibliotek, men ingen egentlig skolbibliotekarie. Hon berättade fortsättningsvis att ”Eleverna använder aktivt både skolbiblioteket och Sveaborgs utomordentliga lilla bibliotek. Bibblans reguljära bibliotekarie är mycket hjälpsam och beställer böcker ur det stora utbud som finns i biblioteken i Helsingfors, Esbo och Vanda”.

Med en så pass hanterlig mängd av låntagare måste det vara en dröm att vara bibliotekarie där – Vilken förmån att känna alla som kommer till biblioteket! En bibliotekarie som har tid att lära känna alla sina låntagare är något som man skulle önska att alla skolbibliotek var bemannade med. För har personalen tillräckligt mycket tid i biblioteket, så har de också tid att möta och lära känna alla elever och en större möjlighet att kunna vara ett stöd i elevernas pedagogiska utveckling.

Allt börjar som bekant med en bra relation. Sen kan man börja prata på allvar, om böcker och annat livsviktigt.

/Anja Sahlstedt

Fakta hämtad från http://www.suomenlinna.fi/sv/

22

aug

Höstlov = Läslov

Postad av Jenny

profilbild-300x300Ett långt härligt sommarlov är till ända och med det också många långa dagar som kan ägnas åt läsning. Men låt inte eleverna misströsta – snart är det höstlov! Och höstlov är lika med läslov. Och hur skulle det vara att vinna LÄSLOVSPRISET – en tävling för alla som är mellan 7-13 år och som vill uttrycka sina tankar och känslor genom film, musik, ord eller bild?

Årets tema är ”Viktigast för mig” och i juryn sitter bland annat Martin Widmark. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom ingår en natt på hotell! Bidragen ska vara inskickade senast den 30 september.

Kanske något att använda i skolbibliotekets verksamhet? Att sprida bland eleverna? Inspirera eleverna att dikta, filma, skriva och teckna, man kan aldrig ha för många ingångar till läsning!

Här finns gratismaterial såsom affischer, foldrar och annat: http://läslov.se/

/Anja Sahlstedt

Tävlingen arrangeras av nätverket LÄSLOV som organiseras genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. (http://läslov.se/)

 

19

aug

Läs mer – lev längre!

Postad av Jenny

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor.

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier