Visar inlägg med tagg:

dec

Googlekalender – Lucka 4, Frassökning och wildcard

Postad av Jenny

december 4, 2020 8:00 f m

Google söker på alla ord du skriver in i sökfältet men orden behöver inte ha någon relation till varandra. Sökmotorn letar bara efter träffar där alla orden finns någonstans i texten. Ofta är detta bra men om du letar efter en särskild fras där alla ord ska komma i en viss ordning, exempelvis myndigheter och organisationer med flera ord i namnet, personnamn, dikter eller låttexter. Det är då frassökning används. På engelska skrivs inte heller sammansatta uttryck ihop som i svenska, t.ex. informationssamhälle och information society, vilket gör frassökning extra användbart på engelska. För att söka på en fras sätter du alla orden inom citattecken.

När du söker efter en rad i en låttext och skriver in den i Google: Shining through the city with a little funk and soul då söker Google efter Shining (och) through (och) city (och) little (och) funk (och) soul och ger dig träffar där alla dessa ord finns med någonstans i texten. Om du istället skriver ”Shining through the city with a little funk and soul” söker Google efter träffar där alla ord står i just den ordningen. Det begränsar sökningen och ger avsevärt färre sökträffar, i detta fall 113 000 träffar istället för över tio miljoner träffar.

Tips! Du kan ha flera frassökningar i en söksträng: ”journal of information technology” ”knowledge transfer”

Wildcard

I en fras kan du använda en asterisk (*) som wildcard. Då ersätter * ett ord eller flera ord. Det kan vara bra att använda om du kommer ihåg delar av en titel, strof eller liknande.

Sökningen ”tre * möss” ger träffar på: tre blinda möss, tre små möss, tre nya möss, tre helt olika möss och så vidare.

Tips! Googla misstänkta kopierade texter med hjälp av wildcard och frassökning.

/Sebastian

dec

Googlekalender – Lucka 3, Grunden

Postad av Jenny

december 3, 2020 8:00 f m

Innan vi går djupare in i specialfunktionerna är det dags att gå igenom grunden i hur Googles vanliga enkla sökning fungerar:

I enkel sökning skriver du ett eller flera ord du vill söka på. Google söker då på sidor som innehåller alla dina sökord. Du behöver inte skriva och eller + mellan orden, det lägger Google till automatiskt till framför varje sökord.

Tips vid enkel sökning:

Varje ord spelar roll.
Var nog när du väljer sökord och välj sådana du tror kan finnas på sidan. Skriv till exempel huvudvärk istället för ont i huvudet om det är medicinsk information du söker.
Ordningen du skriver orden i spelar roll.
Google använder automatiskt den vanligaste stavningen av ett visst ord, oavsett om du har stavat rätt eller inte.
Versaler eller gemener har ingen betydelse, inte heller apostrofer och liknande.

Stoppord, ord som ignoreras i sökningen

Det finns faktiskt ord och tecken Google automatiskt ignorerar, dessa kallas stoppord. Artiklar, prepositioner, konjunktioner och pronomen är typiska stoppord. Även ord med särskild innebörd för på webben, exempelvis http eller .com, är stoppord. Vill du att Google ska söka på ett stoppord kan du sätta ett plustecken (+) framför ordet så räknas det med i just den sökningen.

/Sebastian

dec

Googlekalender – Lucka 2, Konvertera direkt

Postad av Jenny

december 2, 2020 8:00 f m

Sitter du och drömmer dig bort till någon avlägsen semester som kanske kommer senare? Funderar du på hur dyrt semesterhotellet egentligen blir? Hur ska du förklara hur lång du är för din amerikanska facebookkompis som inte kan metersystemet ? Hur mycket mjöl ska det vara i det amerikanska kakreceptet? Eller har du hamnat i en vild karantändiskussion med familjen om hur mycket en brittisk gallon egentligen är?

Ta det lugnt, allt detta och mer kan du lösa med googles konverterare. Du gör det direkt i sökfältet.

För att se vad den imaginära kaffekoppen i NY kostar skriv bara in:

Hur lång en sträcka (eller du) är:

Översätta ett kakrecept:

Självklart fungerar detta på andra måttenheter och valutor.

Vi se imorgon!

/Magdalena

dec

Googlekalender – Lucka 1

Postad av Jenny

december 1, 2020 8:00 f m

Välkommen hit!

En del av er kanske känner igen årets julkalender? Vår googlekalender är nämligen en uppdaterad favorit i repris. Varje dag fram till jul lägger vi ut ett tips som gör dig bättre på att hitta det du verkligen söker.

Vi börjar med en grundinställning, nämligen att välja språk.

Det finns massa smarta funktioner som kan underlätta din googlesökning men vissa kommer du endast åt i den engelskspråkiga versionen. Så för att vara hel säker på att du kommer åt alla sätt att förfina din sökning så kan det vara läge att ändra språk.

Så här gör du för att ändra språkinställningarna så att du kan bli en riktig sökexpert:

Öppna Google. Titta längst ner i högra hörnet och tryck på Sökinställningar

Välj Sökinställningar och sedan Språk

Under Vilket språk ska användas i Googles produkter välj Engelska. Under Sökresultat visas för närvarande på välj de språk du vill få sökresultat på, du kan välja flera. Du kan när som helst göra om det hela igen och välja svenska Google.

Du kan också ändra dina inställningar i ditt personliga Google-konto när du är inloggad. Om du inte redan har ett konto och är osäker på hur, finns flera filmer som förklarar.

Nu är vi redo för nästa steg men det tar vi imorgon.

Vi ses imorgon!

nov

Internetdagarna 23-24 november

Postad av Jenny

november 26, 2020 8:49 f m

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine” 🙂

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/ och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den. Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera. Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas. Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist. Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

nov

BLIVA- ett projekt med kollegialt lärande i fokus

Postad av Jenny

november 16, 2020 11:07 f m

På ett 30-tal skolor i Stockholm bedrivs projektet BLIVA (behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt) med syftet att lärarna tillsammans ska få fördjupa sig i undervisningsutveckling. Tanken är man ska titta på de tillfällen där undervisningen har brister, där man inte riktigt når fram till alla elever, och undersöka om det finns digitala verktyg som kan underlätta och fördjupa.

Under projektets gång erbjuds även personalen på skolorna fortbildning och stöd i form av olika moduler som är framtagna utifrån skolornas behov. Modulerna kommer att finns tillgängliga via utbildningsplattformen för alla på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad så snart de är klara. Exempel på moduler är:

Vårt digitala klassrum: Hur fungerar det digitala klassrummet och vad behöver vi komma överens om för att det ska bli begripligt och till nytta?
Samförstånd kring skolans digitalisering: Vad betyder egentligen en digital skola och vilka aktiviteter i undervisningen kan dra nytta av digitala verktyg och arbetssätt?
Rätt att använda och dela: Vad behöver lärare veta om upphovsrätt och integritet för att känna sig trygga med att använda digitala verktyg, samarbeta kring skolarbeten och stärka lärprocesser?
Multimodal språkutveckling: Hur organiserar vi undervisning som överensstämmer med samtidens multimodala digitala språkformer?

Som ni ser kan BLIVA vara ett projekt där skolbiblioteket kan spela en roll och förhoppningsvis gör så på vissa av de deltagande skolorna. Om så är fallet vore det intressant att få ta del av er medverkan, kontakta gärna oss i Mediotekets skolbiblioteksgrupp eller kommentera här direkt i bloggen.

BLIVA kommer att genomföras 2019–2022 och sedan är tanken att erfarenheter och arbetssätt ska komma övriga skolor till gagn. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden.

/Magdalena Bjarnehall

okt

Därför behöver du fatta e-sport

Postad av Jenny

oktober 23, 2020 9:54 f m

Sista eftermiddagen i september fick pedagoger och skolbibliotekarier i staden möjlighet att lyssna på föreläsning ”Därför behöver du fatta e-sport: om samhörighet och näthat inom digitala spel” med Jesper Englin, utbildare på Female Legends, en e-sportcommunity för tjejer och icke binära.
Föreningen driver just nu ett projekt som heter Framtidens e-sport som syftar till att öka tryggheten inom e-sport och få vuxna att förstå vad e-sport är.

Jesper inledde föreläsningen med att fråga om vi åhörare hört någon säga följande om fotboll; ”Ja, hon springer omkring på en plan med en boll. Ja, jag har inte så bra koll på det där”.

Kommentarer liknande denna får e-sportare höra det hela tiden, säger Jesper. Andra vanliga kommentarer är att det tar tid från skolarbetet, eller att det är osocialt och stillasittande.

Foto: Jesper Englin

Men vad är e-sport och vad kan en spelare få ut av det?
Enkelt uttryckt kan man beskriva e-sport som elektroniskt tangentbordsspel som är anpassat för att titta på med kommentatorer, säger Jesper. E-sporten har främst uppstått på gräsrotsnivå med spelande ungdomar i grupp. Det har sedan spridit sig och idag finns det hundra tusentals spelare i Sverige och runt 400 000 tittar dagligen på e-sport i Sverige. Runt 380 miljoner i världen.

Jesper som har arbetat länge med e-sport ser ständigt vad spelande betyder för unga. Förutom gemenskapen med andra, har de möjlighet att bli och känna sig duktiga på något. Han framhåller också att spelande ger många färdigheter och hänvisar till viss forskning.

En liten studie från Karlstad universitet (2014), visar att datorspelande ungdomar i åk 9 skriver bättre engelska än andra jämförbara personer.

I annan forskning om hjärnan och actionspel från 2011, hävdar man att just de snabba actionspelen, de som föräldrar ofta anser vara mest skadlig och meningslösa, tränar upp hjärnan på ett positivt sätt. Dessa spel ökar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift.

Mer jämställd e-sport
Enligt Friends nätrapport 2017 utsätts nästan var femte tjej för sexuella trakasserier och minst 30 procent av spelare utsatts för språkliga kränkningar varje vecka. En siffra Jesper Englin tror är alldeles för låg.

För tjejer är det inte lätt att komma in i spelvärlden. Ett hat riktas ofta mot deras kön och inte mot deras förmåga att spela, berättar Jesper. Men med en egen plattform som Female Legends finns en möjlighet till samhörighet med andra. Här kan de lära sig spela i lugn och ro, bli coachade och peppa varandra. Läs mer om Female Legends och projektet här.

Var är alla vuxna?
E-sporten är uppbyggd på entusiasm men det kan lätt bli en fritidsgård utan vuxna där det händer saker, säger Jesper. Om vuxna visar sig intresserade och engagerade för barns- och ungas spelande får de säkert ta del av såväl det positiva som det negativa. Utnyttja den gräddfilen uppmanar Jesper, och avslutar pedagogiskt med hur vi kan bli en e-sportexpert. Med andra ord, en bra och närvarande vuxen.

Din åsikt om e-sport är inte relevant
Var närvarande i miljön och placera dator på en central plats i hemmet/skolan
Skaffa dig kunskap om spelet och var flexibel med tider. En fotbollsmatch avbryts inte för att det ska ätas middag
Avmystifiera spelandet – se det som ett intresse bland andra
Värdera intresset högre – behandla olika sportutövande jämlikt
Våga vara vilse – fråga barnet, eleven om hjälp
Spela! – börja spela något enkelt, till exempel Overcooked som är ett socialt spel

Avslutningsvis fick vi även ett lästips, skriften E-sportförälder som kan laddas hem gratis.

Du som arbetar inom Utbildningsförvaltningen kan se den digitala föreläsningen här.

/Lotta Metcalfe

mar

Källkritik på Källkritikens dag – såhär gör du!

Postad av Jenny

mars 3, 2020 11:52 f m

Det börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet. Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

jan

Undervisa om integritet och säkerhet på nätet

Postad av Jenny

januari 22, 2020 11:54 f m

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, ~~del 1 och~~ ~~del 2~~. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd.

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här.

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

mar

Källkritisk granskning av sci fi?

Postad av Jenny

mars 13, 2019 7:57 f m

Foto:
Lieselotte van der Meijs

Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.

Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?

Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.

Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se