Visar inlägg med tagg:

26

feb

17 av stadens grund- och gymnasieskolor deltar sedan november i Mediotekets pilotprojektet E-böcker i skolan 2014/15. Under ett år testar ett antal elever, lärare och skolbibliotekspersonal att använda strömmande e-böcker från ElibU i undervisningen. Tillsammans utforskar vi inom projektet hur e-böcker fungerar i klassrum och skolbibliotek, hur eleverna upplever läsningen mm.

Under projektets gång träffas den personal som deltar för att jämföra erfarenheter och dela arbetsmetoder med varandra. På vår senaste träff, den 4 februari, hade vi också besök av Cecilia Jalkebo som är 7-9 lärare på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Hon berättade hur hon har arbetat med e-böcker med sina elever, bland annat utifrån Petters 9 rader och Fröding. Här kan du ta del av Cecilias uppskattade presentation om hur hos arbetat för väcka läslust med hjälp av e-böcker:

Cecilia Jalkebos presentation

Cecilia kommer att hålla en liknande föreläsning på SETT om du också blir nyfiken på att höra henne.

Pilotprojektets erfarenheter kommer att sammanfattas i en rapport som är tänkt att skapa underlag för fortsatta diskussioner om e-böckernas roll i skolan.

/Elin och Emma

I december gjorde vi en julkalender där vi varje dag fram till jul presenterade ett tips för att kunna göra bättre och mer genomtänkta sökningar i Google. Vi har fått många kommentarer från er om att den vill ni gå tillbaka till senare och för att göra detta enklare har vi här samlat länkar till alla inlägg . Ni kan också välja att visa alla inlägg med taggen Googleskola och sedan scrolla.

Vi hoppas att ni får användning av den framöver!

1. Grundinställningar i Google

2. Konverteraren

3. Enkel sökning, så fungerar den

4. Frassökning och Wildcard

5. Boolesk logik

6. Spetsa sökningen med operatorer

7. Related: hittar sidor som liknar andra

8. Ännu fler operatorer

9. Sökverktyg förfinar sökningen

10. Omvänd bildsökning – sök med hjälp av en bild

11. Sök bilder efter färg eller storlek

12. Sök bilder utifrån typ och tid

13. Sök bilder du får använda på nätet

14. Sök filmer

15. Så får du lagom många träffar

16. Översätt

17. Översätt webbplatser och dokument

18. Avancerad sökning

19. Sök vetenskaplig litteratur med Google Scholar

20. Miniräknaren

21. Prata in din sökning

22. Sök nyhetsartiklar

23. Inbyggda roligheter

24. När kommer tomten?

23

jan

Intryck från BETT 2015

Just nu pågår BETT, en mässa i London helt ägnad åt IT och lärande. Vår kollega Linda är där och rapporterar här hem till oss och er om mässans första dag:

Förra årets BETT handlade mycket om tekniken. Denna gång fokuserar man tydligare på lärandet och inte tekniken. För att klara framtidens utmaningar menar  Bob Geldof på invigningssamtalet att vi behöver samarbeta. Vi behöver använda intellektet, utbildas och hitta vägar för kommunikation och samarbete. Han lyfte särskilt arbetet de gör i Afrika med särskild insats på flickors utbildning.

BETT_1_2

Jimmy Wales från Wikipedia pratade om arbetet de gör i Afrika med Wikipedia zero. Ett projekt som går ut på att man inte tar betalt för dataöverföringen. All information från Wikipedia är fri. Intressant är – hur ser det ut om fem år om det utvecklas i den takt det gör nu?

Intressantast idag var ändå Microsofts föreläsning om projektbaserat lärande. Microsoft har tillsammans med BBC Earth, Skype och en skola arbetat kring BBC:S film enchanted Kingdom (släpps i höst). BBC vill viss hur förunderlig, magisk och vacker världen är och hur vi genom samarbete kan arbeta för att se hur unik den är.

BETT_3_1

Visste du att du kan boka en person från BBC som via Skype föreläser för dina elever?

//Linda

Vi hoppas att gårdagens översättningsövningar gav mersmak. Det finns fler möjligheter med översättning kvar att utforska.
Idag visar vi hur Google kan göra en webbplats på ett annat språk begriplig på svenska och hur du till och med kan översätta hela dokument.

Översätt en webbplats

Skriv in webbadressen i sökrutan och bestäm översättningsspråk. Klicka på nya länken och du kommer direkt till webbplatsen fast du är den på det språk du valt.
Bilderna i inlägget länkar direkt till sökningarna om du vill se hur det ser ut på riktigt.

translate_17_1

Det blir långt ifrån perfekt men ger oftast en bra bild av innehållet. Om du fortsätter klicka dig runt på webbplatsen översätts även undersidorna tills du själv väljer att avbryta. I övre högra hörnet kan du växla mellan originalspråk och översättning.

translate_17_2

Översätt hela dokument

Google kan också översätta hela dokument som du har i din dator.
Klicka då på länken översätt ett dokument / translate a document, bläddra fram det dokument du vill översätta i din dator, tryck översätt.  Översättningen kommer upp som text på skärmen. Återigen, det blir ingen språkligt korrekt översättning men ger oftast en bra bild av innehållet.

translate_17_3

Testa och se hur det blir. Vilka användningsområden ser ni med dessa möjligheter?

/Linda & Emma

 

Alla har vi skrattat gott åt maskinöversättningar och hur roligt det kan bli men faktum är att de börjar bli ganska bra nu. Kanske inte för att översätta en längre korrekt text men som ett verktyg för att förstå andemeningen i en text eller för att slå upp enstaka ord brukar det fungera ok.

Idag kan du översätta ord direkt i Googles sökruta på flera sätt. Vi försöker med ett finskt ord. Det fungerar att skriva antingen valkoinen in swedish eller valkoinen in svenska. Däremot går det inte att skriva valkoinen på svenska.

translate_16_1

När vi skriver translate valkoinen får vi istället en översättning till engelska. Målspråket byts då ut genom att trycka på den lilla pilen intill språkbeteckningen.
Att skriva översätt valkoinen fungerar inte.

translate_16_2

Ytterligare möjligheter i Google Översätt

Genom att klicka på Open in Google Translate / Öppna i Google Översätt under träffresultaten kommer du vidare till själva översättningssidan. Den rymmer ännu fler möjligheter. Självklart kan man också gå direkt dit https://translate.google.se/.

Sökmotorn identifierar automatiskt vilket språk du skriver in text på. Standardspråket för översättning varierar beroende på vilken språkinställning du har i Google. Målspråket kan du självklart ändra genom att klicka på pilen som tidigare.

translate_16_3

Det går också bra att skriva in hela meningar. Tänk på att skiljetecken spelar roll för hur meningen blir. Prova med några olika för meningen nedan.
translate_16_4

Att kopiera in en längre text fungerar också bra.
Här väljer vi en bokbeskrivning på finska där vi inte förstår vad boken handlar om. För det ändamålet blir översättningen helt ok.

translate_16_5

Google översätt stoltserar med att de idag innehåller 80 språk, hur bra de olika är kan vi inte svara på. Meddela oss gärna hur du tycker att det fungerar för ditt språk. Själva använder än så länge oftast översättningsfunktionen för att snabbt slå upp okända ord. Vilka funktioner ser du som mest användbara, både i skolan och privat?

Är du nyfiken på hur det hela fungerar?

Det tar inte slut här. Imorgon visar vi hur du kan översätta hela webbplatser och till och med dina egna dokument. Vi ses då!

/Linda & Emma

Välkommen hit! Varje dag fram till jul lägger vi ut ett tips som gör dig bättre på att hitta det du verkligen söker.

Först ut blir en grundinställning alla borde ha.

Det finns massa smarta funktioner som kan underlätta din googlesökning men som du kanske inte har märkt eftersom de bara finns i den engelskspråkiga versionen. Så här gör du för att ändra språkinställningarna så att du kan bli en riktig sökexpert:

Öppna Google.  Titta längst ner i högra hörnet och tryck på Sökinställningar

Google1

Välj Sökinställningar och sedan Språk

google.2google7

Under Vilket språk ska användas i Googles produkter välj Engelska. Under Sökresultat visas för närvarande på välj de språk du vill få sökresultat på, du kan välja flera. Du kan när som helst göra om det hela igen och välja svenska Google.

Google 5

Du kan också ändra dina inställningar i ditt personliga Google-konto när du är inloggad. Om du inte redan har ett konto och är osäker på hur, finns flera filmer som förklarar.

Nu är vi redo för nästa steg men det tar vi imorgon.

Vi ses imorgon!

Skolor och bibliotek spelar en nyckelroll när det gäller att stärka MIK hos både barn och vuxna. Idag håller MediaCenter i Västerbotten tillsammans med Sveriges depåbibliotek och lånecentral en heldag om MIK – ”Sant, falskt eller mittemellan”. Under dagen direktsänds alla föreläsningar och de går även att ta del av i efterhand. Ett tips är också att kolla in Mediacenters sajt i övrigt. Där finns mycket intressant om både MIK och IKT.

Länk till seminarierna:
http://mittmediacenter.se/2014/11/direkt/

Program:
09.30 Om barns och ungas medievanor, Alma Kastlander, Statens medieråd
10.00 Är du redo för det nya medielandskapet? MIK-rummet, en sajt om medveten medieanvändning, Alma Kastlander, Statens medieråd
10.45 Utan medie- och informationskunniga medborgare – ingen demokrati, Fredrik Holmberg, Filmpedagogerna
12.00 Lunch
13.00 MOOCs och OER: möjligheter och utmaningar för biblioteken, Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek
13.45 Guided inquiry: hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta och handleda elever för att utveckla deras undersökande och analyserande förmågor, Lena Fogelberg Carlsson, Sofia Eriksson, Katedralskolan, Linköping
14.30 Kaffe
15.00 Skolan, skolbiblioteket och elevens behov, Krister Widell, medie- och utbildningskonsult
15.30 Digitalism: när allting är internet, Pelle Snickars, HUMlab, Umeå universitet
16.15 Avslut

/Linda och Elin

 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ’MIK’ från det vedertagna begreppet ’informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier