Att Litteraturutredningen kommit med sitt slutbetänkande har nog inte undgått någon som är det minsta intresserad av litteraturens plats i samhället. Vi som arbetar med litteratur i skolans värld har sett fram emot att få ta del av vad man kommit fram till. Då utredningen presenterades på Bokmässan i Göteborg var vi några från skolbiblioteksgruppen som lyssnade uppmärksamt. Och ja, glädjande nog lyfts skolbiblioteken och framför allt skolbibliotekariens betydelse. I utredningen betonas att ett rum med böcker i sig inte kan öka vare sig läslust eller läsförståelse hos barn och ungdomar. Där behövs en person som kan förmedla litteraturen, någon som har kompetens och ett uppdrag att göra just detta.  Litteraturutredningen föreslår nu ett förtydligande i skolförordningen om att skolans huvudmän ska sträva efter att bemanna skolbiblioteken med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till lärare och elever i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet. Man föreslår dessutom att Skolverket får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som en pedagogisk resurs, om de stödjer elevernas lärande och främjar intresse för läsning och litteratur. Vi följer naturligtvis detta med stort intresse! /Ingalill

21

sep

Tänk att skriva en roman på en månad! Det är vad väldigt många människor gör i november, som är National Novel Writing Month. Ja egentligen borde det vara International… eftersom deltagare numera kommer från ett stort antal länder över hela världen. Också i Sverige skrivs det frenetiskt under november månad. Särskilt roligt är det att flera lärare i Stockholm har under de senaste åren valt att satsa på denna intensiva variant av kreativt skrivande med sina elever. Igår hölls en introduktion på Medioteket där Ulrika från Skarpnäcksskolan deltog. Hon har deltagit i Young Writers Program (NaNoWriMo:s skolanpassade del) med både sjätteklassare och fjärdeklassare. Förberedelse är viktigt! Utmana eleverna att sätta upp höga mål! Skrivlusten ökar markant! Elevernas självförtroende växer! Dessutom menade Ulrika att många av målen i kursplanen uppfylls med deltagandet i NaNoWriMo. Vill du vara med? Kontakta oss i skolbiblioteksgruppen så berättar vi mer./Charlotte och Ingalill

Till skolbiblioteksgruppens ansvar och verksamhet hör också Cirkulationsbiblioteket. Välkänt av många pedagoger! Det är verkligen roligt att så många har upptäckt vilken bra resurs det är, att kunna låna hela klassuppsättningar. Ofta har skolan några titlar i egna klassuppsättningar, men här har vi så många fler att välja mellan. Att man kan läsa en och samma bok i helklass, eller i en grupp, är en grundförutsättning för det viktiga boksamtalet och arbetet med lässtrategier. Men – en sak vill vi försöka vara tydliga med: när du som lärare vill att eleverna ska ha det som ibland kallas bänkbok, som är fortsättningsläsning, bredvidläsning, tyst läsning – ja, då är det skolbibliotekets böcker som bör komma ifråga. Finns det inga nya roliga böcker där? Är det ingen som kan hjälpa till? Jamen, då är det väl dags att ta en diskussion på skolan om skolbibliotekets roll! /Ingalill

I vårt arbete ingår att anordna nätverksträffar för skolbibliotekspersonalen inom våra kontaktområden. Vi brukar oftast ses ”hemma” på varandras på skolbibliotek. Det är värdefullt att få tillfälle att utbyta erfarenheter, inspirera varandra och komma iväg och se andra bibliotek! Emellanåt kan man som skolbiblioteksansvarig känna sig en aning ensam i sin roll på den egna skolan.

Jag är kontaktansvarig för områdena Enskede, Årsta- och Vantör och Skarpnäck. Vid vår senaste träff innan sommarlovet, samlades vi ett gäng hos Anna C i biblioteket på Bandhagens skola. Det blev en väldigt lyckad och givande sammankomst! Vi tog upp flera intressanta frågor som vi alla tycker är viktiga.

Under senare år har jag börjat låta vissa ämnen få breda ut sig över flera träffar, i stället för att de bara blir en enstaka punkt vid ett möte. På det sättet hinner vi tänka vidare och fördjupa oss lite mer inom området och får kanske tillsammans nya perspektiv på ämnet.

De senaste två träffarna har vi bland annat diskuterat killars läsning – ett ämne som alltid är angeläget för de flesta som jobbar i skolbiblioteket. Det började som oftast med att någon vill bli tipsad om böcker som är populära bland pojkar, framförallt då bland dem som inte är så pigga på att läsa. Vi fick ihop en lista som nog var lik många andra ”killbokslistor”. Den innehöll i stora drag lättläst, action, råare spänning och lite sport.

Men den här gången stannade vi inte vid vår rätt förutsägbara lista. Anna E på Tätorpsskolans bibliotek föreslog att vi skulle följa upp diskussionen om vilka böcker killar gillar. Kan det vara så, undrade hon, att vi har förutfattade meningar om killars lässmak? Är vår boktipslista kanske för snäv innehållsmässigt? Under nästa träff problematiserade vi därför frågan. Vi diskuterade i vilken grad våra tips och de böcker killarna till sist läser kanske i själva verket är resultatet av våra egna antaganden om vad killar förväntas gilla för böcker. Såklart kunde vi inte komma fram till något definitivt svar. Men det är riktigt spännande och nyttigt med den här sortens tankevändor emellanåt!

/Charlotte

 

Under vårterminens sista dagar funderade vi i skolbiblioteksgruppen mycket kring detta med att ha eller inte ha. Ja, att ha eller inte ha ett skolbibliotek på skolan alltså.         

Officiell statistik som Kungliga biblioteket samlat visar dystra siffror för landets skolelever, och vi tittar särskilt på Stockholm naturligtvis och jämför med våra egna uppgifter. Men här uppstår problem med definitioner. Skollagen säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek.  Skolinspektionen uppställer krav som ska uppfyllas för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek.
 
Ja, vad är ett skolbibliotek egentligen? Vi har visioner om välutrustade skolbibliotek som är öppna och tillgängliga för eleverna. Vad som krävs för att det ska bli sådär riktigt bra kan vi gärna berätta mer om – vi som är skolbiblioteksentusiaster på

  

/Ingalill

30

maj

Studiebesök på TioTretton

För några veckor sedan hade några av oss turen att få besöka TioTretton.

Vi fick hälsa på innan de öppnade och fick en visning och pratstund med två av personalen som jobbar där. TioTretton tilllåter i vanliga fall inga besökare under 10 eller över 13 år så det var spännande att äntligen få se hur det ser ut där inne.

Lena Thungren och Gonzalo Vargas tog emot oss och berättade om allt roligt som bibliotekets besökare kan få göra på TioTretton. Bland annat laga mat, sjunga karaoke, pyssla, rita, läsa, låna böcker och spela in musik och film!

TioTretton är öppet på eftermiddagarna och på helger för enskilda  barn och på förmiddagarna för skolklasser som bokat ett besök. Det kan man enkelt göra här: http://tiotretton.wordpress.com/bokningsforfragan-tiotretton/

Här finns det samlad information för lärare: http://kulturhuset.stockholm.se/TioTretton/besok-oss-med-din-skolklass/

TioTretton, som är världens första bibliotek för åldersgruppen, har nu funnits i lite mer än ett år och är verkligen väl värt ett besök.

På Pedagog Stockholm  om TioTretton: http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Kultur/Projekt/TioTretton—ett-annorlunda-bibliotek/

/ Clarisa

 

29

maj

Skolbesök

Skolbesök är en stor del av vår vardag. Idag har jag varit på Oxhagsskolan i Akalla och hjälpt Monika med inköp. Monika är ny i skolbiblioteket och det är inte så lätt att ha koll på vilka böcker som funkar bäst. Oftast är det de sprillans nya böckerna som eleverna väljer först, det vet alla som arbetat ett tag på skolbibliotek.  Då är det förstås roligt att kunna göra en lång inköpslista! Men vid tider då stora inköp inte är aktuella är det viktigt att kunna jobba med de resurser man har för att väcka läslust. Att plocka fram bra böcker, att tipsa enskilda elever och att berätta om dem för elevgrupper är vad som behövs. Och tänk egentligen, vad lyxigt det kan bli med en vuxen i skolbiblioteket som faktiskt läser böckerna! Då finns förutsättningarna för det där som är så viktigt: samtalet med eleverna om böckernas innehåll när de har läst – och förstås bokprat bokprat! för att locka till läsning. Tid avsatt i tjänsten för läsningen (= uppdrag från skolledningen) och en liten dos entusiasm behövs… /Ingalill

Ett modernt skolbibliotek – hur funkar det?
I dagarna har Framtidens lärande 2012 gått av stapeln. Jag var där under tisdagen för att tillsammans med en kollega hålla i ett mini-BibMeet med smakprov från tidigare evenemang. Innan BibMeetet hann vi dock titta runt lite själva på mässan, och besöka ett seminarium med den lockande rubriken: Ett modernt skolbibliotek – hur funkar det? Medverkande var Krister Widell, konsult inom IT och utbildning/skola,  Cecilia Bengtsson, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm och Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium i Malmö. Som utifrån deras olika uppdrag talade de, var för sig, om sina tankar kring skol- bibliotek och vad dess roll blir när skolans arbetsätt digitaliseras. Skolbiblioteket består av ett antal tjänster, som snarare existerar separat än tillsammans med varandra, och att ett stort hot mot skolbiblioteket skulle vara bland annat Learnify och SLI.se (?). Tankar som kändes lite främmande för mig. Mer hemma kände jag mig då i Cecilias resonoemang  om biblioteks potential för divergent tänkande och kreativitet och det finns mycket man kan utveckla i både det virtuella som fysiska rummet. Bl.a. nämnde hon flippedclassroom som en teknik skolbibilioteken med fördel skulle kunna använda sig av för att nå ut till elverna på skolan i ämnen som t.ex. informationssökning.
Intressant var det också att höra rektorn för Pauli gymnasiets berätta om sin stora satsning på skolbiblioteket. Profileringen har varit viktig, skolbiblioteket har en rad med aktiviteter inom språk, kultur och information. Bibliotekarierna fick helt enkelt dansa på bordet på personalfesten om det var vad som krävdes för att synas, höras och uppmärk- sammas. När så biblioteket väl blivit synligt kom nästa steg: Att få lärarna medvetna om vilken resurs skolbiblioteket är när det kommer till bl.a. källkritik och språkutveckling, och att faktiskt samarbeta med biblioteket.
Mer om Edwards tankar kring skolbibliotek kan man läsa i Pedagog Malmös intervju med honom.

(Bilden visar hur många gånger de nämnda orden omnämns i Lgy11)

BibMeet
Under eftermiddagen var det så dags för de fyra föredrag vårat mini-BibMeet skulle innehålla, samtliga också längre än 8 minuter. Först ut var Einar Spetz från Östra Reals gymnasium om tävlingen Wiki Loves Monuments, en europeisk fototävling 2011 med temat europeiska minnesmärken. Hans presentation från höstens BibMeet kan ses här.
Tehres Lindskog, Thorildsplans gymnasium, talade om hur hon jobbar med informationssökning tillsammans med lärarna (se hennes presentation från höstens BibMeet här). Ett arbete med mål att få eleverna informationskompetenta. Inte att förväxla med att bara kunna söka information!
Digitala boksamtal och entreprenöriellt tänkande pratade Sofia Malmberg, Kerstin Naenfeldt och Teo Graner från Adolf Fredriks musikklasser om. En skolbibliotekarie, svensklärare och IT-pedagog som tillsammans arbetar med reflekterande läsning och använder blogg som verktyg. Första steget var att introducera eleverna för netikett och övergripande syfte att får eleverna att bli tänkande och reflekterande läsare.
Avslutningsvis berättade Lotta Metcalfe, också från Adolf Fredriks musikklasser, om hur hon arbetar med källkritik på nätet. Inledningsvis behöver eleverna oftast lära sig att internet är mer än google, och att google inte rangordnar träfflistan efter hur korrekt innehåll webbplatserna har.
De filmade presentationerna höstens BibMeet kan hittas på bibmeet.wikispaces.com. Inom kort kommer också filmerna från BibMeet Scandinavia under SETT dagarna finnas tillgängliga där.

/Sebastian

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier