23

apr

Glad världsbokdag!

Postad av Jenny

Unesco instiftade Världsbokdagen den 23 april 1995 för att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Idén bygger på en tradition från Katalonien där man gav en bok till någon man tyckte om och fick en ros i tillbaka. En fin tradition, eller hur? Så vi säger grattis med rosor denna dag till alla som älskar böcker!

Tre rosor ligger på en uppslagen bok.

Andra intressanta fakta om världsbokdagen och världsläget för läsning är:

  • Enligt Unesco saknar idag 763 miljoner vuxna grundläggande läs- och skrivkunskaper, varav två tredjedelar är kvinnor.  250 miljoner barn saknar grundläggande läskunnighet. Läs mer i Unescos rapport: Läs- och skrivkunnighet: vad du behöver veta (unesco.org)
  • Strasbourg är världsbokhuvudstad 2024.
  • För att undvika krock med påsken, firade man i Sverige världsbokdagen år 2000 och 2011 istället den 13 april.

Om du vill uppmärksamma böcker från olika delar av världen så tipsar vi om att Cirkulationsbiblioteket har många titlar inköpta till tävlingen En bok i världen:

Titlar En bok i världen (cirkulationsbiblioteket.stockholm.se)

Tävlingen En bok i världen (Pedagog Stockholm)

3

apr

Internationella romadagen 8 april

Postad av Jenny

Den 8 april 1971 genomfördes den första internationella romska kongressen i London. Då blev romer erkända som en internationell minoritetsgrupp av FN. Till minne av detta firas Internationella romadagen 8 april varje år. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och de är en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av Sveriges minoritetsspråk. Romerna är splittrade världen över och att fira den den romska nationaldagen är en av de gemensamma symboler som man enas kring.

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter och i och med det en av skolbibliotekens prioriterade målgrupper. I Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2025 står det bland annat att: ”Bibliotekens verksamhet stärker språkutveckling i svenska och ägnar särskild uppmärksamhet åt flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken”.

Förutom romer är Sveriges nationella minoriteter judar, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Ett sätt att uppmärksamma romerna och språket romani chib är att skylta med böcker i skolbiblioteket. Mångspråksbiblioteket har en del titlar att låna in (om du arbetar på en skola i Stockholms stad):

Sökning  ”språk romai” (mangspraksbiblioteket.stockholm.se)

Cirkulationsbiblioteket har också några titlar om romer, som skolor kan låna in i gruppuppsättningar av. Här är några av dem:

Fler boktips kan du hitta hos Stockholms stadsbibliotek:
Romsk kulturmånad: barnböcker (Stockholms Stadsbibliotek)

26

mar

Tid för poesi – en poesitävling för högstadiet

Postad av Jenny

Under läsåret har Medioteket samordnat en poesitävling för högstadiet under namnet ”Tid för poesi”. Totalt tävlade 96 bidrag från 9 skolor. På världspoesidagen 21 mars korades tre vinnare under en festlig prisutdelning på ungdomsbiblioteket PUNKT. Stort grattis!

Är du nyfiken på att få veta mer om tävlingen och att läsa vinnardikterna? Läs mer på Pedagog Stockholm:

Vinnare med tid för poesi | Pedagog Stockholm

 

7

mar

Lär dig grunderna i punktskrift

Postad av Jenny

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har ett gratis och nedladdningsbart häfte som heter Knäck koden. Det riktar sig till dig som är seende och vill lära dig om mer punktskrift och hur det är uppbyggt. Häftet går igenom alfabetet i punktskrift, siffror och några vanliga skiljetecken. Det innehåller flera övningar och texter. I häftet får du dock lära dig att läsa punktskrift med ögonen, inte med fingrarna.

Knäck koden – SPSM Webbutiken

Vad är punktskrift? 

De flesta barn med svår synnedsättning eller blindhet lär sig skriva, läsa och räkna med punktskrift. Punktskrift är ett skriftsystem av upphöjda punkter som man läser taktilt med fingrarna. Punktskrift är inte ett språk utan snarare en kod. Med hjälp av koden kan väldigt många språk skrivas om till punktskrift. Människor med blindhet över hela världen använder punktskrift på sina modersmål.

Punktskriften (också kallad brailleskrift) kom till år 1825 och grundaren var fransmannen Louis Braille som blev blind vid tre års ålder efter en olycka i faders sadelmakeri. Varje år uppmärksammas World Braille day 4 januari, på Louis Brailles födelsedag.

 

22

feb

Digital läsning i skolan: En balansgång mellan tradition och teknik

Postad av Sebastian

Digital läsning blir allt vanligare, så även i skolan, och ungdomars läsvanor utmanas idag av en mångfald av läsmedier. Digitala medier är oundvikligt sammanflätade med ungdomars läs- och informationspraktiker, och genom det får de tillgång till kulturer och sammanhang som annars skulle vara otillgängliga för dem. Forskning har visat att valet av medium varierar beroende på situation, och genom att integrera olika läsformer kan skolor skapa en mer inkluderande läsmiljö som främjar både läsförståelse och digital kompetens.

Läsning har alltid anpassats efter rådande förhållanden och samhällsnormer. Att läsa på skärm är oundvikligt i dagens samhälle och är i många sammanhang det primära mediet för läsning. När nya teknologier introduceras förändras läs- och skrivkunnigheten, och nya färdigheter krävs av läsaren. Även om papper har varit det främsta läsmediet under lång tid har tekniska framsteg möjliggjort både elektroniska källor och skärmar för läsning.

Sammanhang styr läspraktik

E-boken är etablerad internationellt, men tryckta böcker dominerar fortfarande bokmarknaden i Sverige. Forskning visar på en komplexitet i gymnasieungdomars läsvanor. De ägnar sig åt olika läspraktiker som skiljer sig åt beroende på kontext och motivation. Å ena sidan finns det en uppskattning för e-böckernas bekvämlighet, funktionalitet och tillgänglighet. Å andra sidan finns en tillgivenhet till den tryckta bokens fysiska form och den upplevelse den förmedlar. Denna dubbelhet i elevernas läsvanor och preferenser visar på betydelsen av att närma sig digitaliseringen i skolan med en nyanserad förståelse.

Läsning i skolan uppfattas annorlunda än läsning på fritiden, vilket kan bero på skolans krav på olika lässtrategier. Vana läsare föredrar ofta tryckta böcker och värdesätter sensomotoriska och emotionella kvaliteter, medan de som inte läser så mycket eller som inte gillar att läsa är mer positiva till digital läsning. Många elever stöder dock användningen av e-böcker i skolan, trots att de själva fortfarande föredrar tryckta böcker. Att integrera e-böcker i undervisningen innebär inte bara en teknologisk förändring utan även ett kulturellt och pedagogiskt skifte. Skolorna står inför utmaningen att balansera mellan att bevara de traditionella läsformerna och samtidigt anamma de nya digitala möjligheterna så att eleverna utvecklar strategier för att effektivt hantera båda formaten.

Sammanfattningsvis föredrar många fortfarande tryckta böcker på grund av sensomotoriska upplevelser och kontextuella faktorer spelar en viktig roll. Att lära sig navigera mellan digitala och traditionella format är en viktig färdighet för dagens elever och ett område skolan kan behöva fokusera mer på för att möta de krav och förväntningar digitaliseringen fört med sig. Genom att förstå hur elever interagerar med olika textmedium och hur deras preferenser formas av kontext och erfarenheter kan skolor skapa mer inkluderande läsmiljöer som uppmuntrar till läsning och främjar läsförståelse i en tid där digitala och traditionella medier samexisterar och kompletterar varandra.

I Stockholms stads skolor

I Stockholm erbjuder vi digitala böcker för högstadiet och gymnasiet via Biblio. Samtliga böcker som finns i det digitala boksbeståndet är utvalda av Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier. Det finns också stora möjligheter för lärare och skolbibliotekspersonal att önska titlar att lägga till.

Du som arbetar på en kommunal skola i Stockholms stad kan läsa mer om hur det går till att låna e-böcker för högstadiet och gymnasiet på Cirkulationsbibliotekets sharepoint: E-böcker för högstadiet och gymnasiet, länk till Sharepoint.

Detta blogginlägg baseras på masteruppsatsen Embracing the Digital Shift: An Empirical Analysis of Attitudes towards E-books among Pupils in Swedish Upper Secondary School (2023) av Sebastian Stålnacke, länk till DiVA. Tips på vidare läsning:

13

feb

Tips till Källkritikens dag 2024

Postad av Jenny

Sedan 2017 infaller Källkritikens dag 13 mars. Exakt en månad kvar när detta blogginlägg publiceras. Att kunna skilja fakta från lögn och se hela spannet däremellan är en viktig medie- och informationskunnighet. Inte minst nu när AI slagit igenom på bred front. Källkritiken ställs inför nya utmaningar och då kan Källkritikens dag vara en extra bra dag att uppmärksamma något av det. (Vi har tidigare skrivit om hur du kan uppmärksamma källkritikens dag i skolbiblioteket: Inlägg om Källkritikens dag – Skolbiblioteksbloggen)

Kanske är det också en bra dag att fylla på din egen kunskap? Internetstiftelsen anordnar just på Källkritikens dag 13 mars klockan 14.30-16.30 ett gratis digitalt event med fokus på informationspåverkan och desinformation under namnet: ”Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet”. Eventet kommer också att kunna ses i efterhand.

Du får lära dig mer om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför. Bland annat kommer socialtjänsten att berätta om hur de har hanterat den största desinformationskampanjen mot Sverige hittills. Det kommer även att resoneras kring varför bilden av Sverige är viktig och vilka narrativ och budskap om Sverige som florerat de senaste åren. Även hur rysk propaganda i olika länder ser ut står på agendan.

Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten. Skolbibliotekarier är en given målgrupp!

Du kan läsa mer om programmet och anmäla dig här:

Källkritikens dag 2024 | Internetstiftelsen

 

6

feb

Safer Internet day 6 februari

Postad av Jenny

Idag, 6 februari, är det Safer Internet day. Det är en dag när olika organisationer och andra intressenter går samman under parollen ”Together for a better internet”. Detta i syfte att sätta fokus på frågor om hur internet kan bli tryggare för alla. Särskilt för barn och unga. Det startade som ett EU-projekt 2004 och har nu vuxit till att bli en dag som uppmärksammas i cirka 190 länder över hela världen. I Sverige är det främst Mediemyndigheten, Epcat och Bris som står bakom evenemang under dagen, eller under en hel vecka i samband med dagen:

Sweden – Safer Internet Day

Exempel på material att arbeta med

  • Tre filmer för mellanstadiet – Barns trygghet på nätet

Inför Safer Internet Week lanserar Safer Internet Centre tre filmer för mellanstadiet som diskuterar frågor kring barns och ungas trygghet online. Till varje film finns diskussionsfrågor för att skapa samtal i klassen.

Barns trygghet på nätet – tre filmer för mellanstadiet (ecpat.se)

  • Utbildningsmaterial – ”Dina rättigheter online”

Utbildningsmaterialet ”Dina rättigheter online” handlar om barns rättigheter på nätet och riktar sig till skolbibliotekarier, kuratorer samt barn och unga. Materialets innehåll och design är framtaget i dialog med högstadieelever och riktar sig i första hand till äldre barn och unga.

Dina rättigheter online – Mediemyndigheten

  • Fler evenemang och andra resurser att använda hittar du här: 

Safer Internet Day – Mediemyndigheten

 

 

23

jan

Ny kunskapsöversikt om barns och ungas bibliotek

Postad av Jenny

Emma Berge Kleber, adjunkt vid Högskolan i Borås har tillsammans med lektor Amira Sofie Sandin på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm skrivit boken Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt.

Du hittar den här:

Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt (diva-portal.org)

Boken är en sammanställning av forskning, uppsatser på magister- och masternivå, följeforskning och andra studier som är forskningsmässigt genomförda. Även en del internationella studier finns med, i synnerhet från Norden. Boken är på dryga 250 sidor så man förstår att det har pågått en hel del forskning som berör barn och unga i en bibliotekskontext.

Skolan och skolbiblioteken då? Kunskapsöversikten fokuserar främst på folkbibliotek. Men en stor del ägnas åt läsning och läsfrämjande arbete och där finns det ju mycket som är gemensamt för både folk- och skolbibliotek. Så jag tror att den kan vara användbar för att få en överblick och för att hjälpa till att fundera än djupare på hur vi utvecklar verksamheten.

/Jenny

16

jan

Högläsning – både viktigt och roligt

Postad av Jenny

Inför Internationella högläsningsdagen (World Read Aloud Day) 7 februari 2024 vill vi passa på att lyfta högläsning som en viktig aktivitet i skolbiblioteket. Eller inte bara i skolbiblioteket förresten, utan i hela samhället.

I en nyligen publicerad forskningsrapport, Att läsfrämja för öronen, lyfter man högläsningen som en viktig aspekt. En av slutsatserna i rapporten är att högläsningen fungerar som ett verktyg för bibliotekarier att göra litteraturen tillgänglig. Särskilt gäller detta de personer som på grund av kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar inte kan ta till sig tryckta texter. Högläsningen blir också en möjlighet för deltagarna att ingå i en slags  ”berättelsegemenskap” och dela en gemensam läsupplevelse. Men hur blir man en bra högläsare? De intervjuade bibliotekarierna lyfter fram dessa punkter som viktiga för högläsningskompetens:

  • Ha närvaro i stunden
  • Var flexibel och anpassningsbar efter deltagarnas behov
  • Ha kontakt med deltagarna, tex ögonkontakt
  • Läs med inlevelse och flyt, och staka dig inte för mycket
  • tänk på att det kräver övning, talang och intresse för att bli en duktig högläsare

Här kan du läsa hela rapporten:

Att läsfrämja för öronen (diva-portal.org)

Tips på vidare läsning om högläsning:

Du som högläser – Läsa äger

World Read Aloud Day — LitWorld®

Fira högläsningen 1 februari – Skolbiblioteksbloggen (blogginlägg från förra året)

3

jan

Talböcker – dåtid och framtid

Postad av Jenny

Ett nytt år har just startat och då passar det extra bra att reflektera över tid som passerat och tid som ska komma. Skolbiblioteksbloggen har funnits sedan 2012 och det är intressant att gå bakåt och läsa gamla inlägg. För 10 år sedan, i januari 2014, uppmärksammade vi till exempel att Legimus äntligen lanserat slutversionen av appen. En app som förändrade (och förhoppningsvis förenklade) arbetet med talböcker i grunden.

Nästa år, i juni 2025, kommer ett tillgänglighetsdirektiv som kommer att innebära nya förändringar för arbetet med talböcker, även om mycket fortfarande är lite oklart. Direktivet innebär att alla e-böcker ska vara tillgänglighetsanpassade. Bland annat kommer det att betyda:

  • att i e-böcker som innehåller både text och ljud ska text och ljud vara synkroniserat
  • att en e-bok som bara innehåller text ska kunna läsas med stöd av hjälpmedel såsom skärmläsare eller punktskriftsdisplay
  • att det ska gå att navigera i bokens innehåll och layout, så att läsaren till exempel kan komma åt innehållsförteckningen, byta kapitel eller söka upp ett särskilt avsnitt i boken
  • att det ska finnas möjlighet till alternativ återgivning av innehållet, exempelvis bildbeskrivningar.

MTM skriver på sin webb att direktivet kommer att påverka biblioteken som ju förmedlar e-böcker och tillgänglig litteratur. Troligen kommer inte Legimus längre att vara den enda tjänsten eller distributionskanalen för tillgänglig litteratur.

Du kan läsa mer om detta hos MTM:

Tillgänglighetsdirektivet påverkar svenska bibliotek (mtm.se)

Det ska bli intressant att se hur detta utvecklar sig under året tänker jag. God fortsättning!

/Jenny

Hörlurar som sitter fast runt en fysiskt bok.

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier