Visar inlägg med tagg:

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

– Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

I december gjorde vi en julkalender där vi varje dag fram till jul presenterade ett tips för att kunna göra bättre och mer genomtänkta sökningar i Google. Vi har fått många kommentarer från er om att den vill ni gå tillbaka till senare och för att göra detta enklare har vi här samlat länkar till alla inlägg . Ni kan också välja att visa alla inlägg med taggen Googleskola och sedan scrolla.

Vi hoppas att ni får användning av den framöver!

1. Grundinställningar i Google

2. Konverteraren

3. Enkel sökning, så fungerar den

4. Frassökning och Wildcard

5. Boolesk logik

6. Spetsa sökningen med operatorer

7. Related: hittar sidor som liknar andra

8. Ännu fler operatorer

9. Sökverktyg förfinar sökningen

10. Omvänd bildsökning – sök med hjälp av en bild

11. Sök bilder efter färg eller storlek

12. Sök bilder utifrån typ och tid

13. Sök bilder du får använda på nätet

14. Sök filmer

15. Så får du lagom många träffar

16. Översätt

17. Översätt webbplatser och dokument

18. Avancerad sökning

19. Sök vetenskaplig litteratur med Google Scholar

20. Miniräknaren

21. Prata in din sökning

22. Sök nyhetsartiklar

23. Inbyggda roligheter

24. När kommer tomten?

Google Nyheter eller Google News som den internationella versionen heter är en nyhetstjänst som samlar in rubriker från nyhetsartiklar från ett flertal länder på många olika språk. Detta är alltså ingen nyhetssida som publicerar egna artiklar utan tanken är att ge en överblick över flera nyhetskällor på ett ställe och göra det enklare att begränsa sökningar till endast nyhetskällor. OBS, Google hittar inget material innanför betalväggar.

Du kan söka bland nyheterna i enkel sökning genom att klicka på nyheter under sökfältet.

Nyheter_1

Precis som med vanliga sökningar och bildsökningar finns det sökverktyg också till dessa sökningar. Här har vi sorterat efter datum, se skillnaden mot den tidigare sökningen. Vanlig enkel sökning letar efter artiklar från de senaste 30 dagarna, med sökverktyg > När som helst kan du välja en annan tidsperiod, dock inte så särskilt långt tillbaka.

 

Avancerad nyhetssökning

Vill du göra en specialiserad sökning kan du använda operatorer precis som i webbsökningen. Vill du ha lite hjälp på traven finns också en avancerad nyhetssökning om du startar från http://news.google.se/ och trycker på pilen till höger i sökfältet.

 

Äldre scannade tidningar

I Google finns också en del äldre scannat material som kan sökas antingen på http://news.google.com/newspapers eller direkt i webbsökningen med site:google.com/newspapers  och din sökfråga. Här finns troligen

Versioner för olika länder

Nyhetssidan finns i ett flertal olika versioner för olika länder, välj en annan version än Sverige genom att klicka på länken Andra versioner av Google nyheter längst ner på nyhetssidan.  På sistone har det dock stormat en del kring dem. Gör en nyhetssökning på ”google news” och läs själva.

Bonus: Personlig nyhetssida

Du kan också skapa en personlig nyhetssida i Google nyheter, då måste du vara inloggad i ditt Google-konto. Är du nyfiken? Google har en bra förklaring på hur du ställer in den.

/Linda & Emma

 

I Google Scholar kan du söka efter vetenskaplig litteratur från världens alla hörn. Här hittar du avhandlingar, böcker, artiklar och mycket mer från akademiska förlag, yrkessamfund, preprintarkiv, universitet och andra akademiska organisationer. Mycket finns i fulltext men vissa artiklar kan du bara se abstract på, då måste du gå vidare för att få tillgång till artikeln eller boken.

För att söka går du till scholar.google.se
Sök som i Googles vanliga enkla sökning. Vi sökte på litteracitet och fick följande träffar.
Utmaningen nu är att kunna läsa träfflistan som ser lite annorlunda ut framför allt när man tittar närmare på den.

Scholar_1

Pil 1: Citerat av XX. Det är antalet artiklar som inom Google Scholar har citerat denna artikel. Trycker du på Citerat av XX Får du upp de artiklarna i en ny träfflista.

Pil 2: Relaterade artiklar Trycker du här får du en ny sökning med andra artiklar som  liknar denna artikel.

Pil 3: Citera Under citera får du en färdigskriven källhänvisning till artikeln. Här har du också möjlighet att importera artikeln till ett referenshanteringsprogram som exempelvis EndNote.

Pil 4: Spara Klickar du på spara kan du skapa ditt eget Google Scholar-bibliotek och spara alla intressanta artiklar som en länklista där.

Pil 5: Alla X versionerna Finns dokumentet publicerat på fler ställen eller i flera versioner så kan du se alla versionerna här.

Bevaka artiklar

Vill du kunna följa vad som skrivs inom ett visst ämne eller av en viss författare kan du skapa en bevakning. Tryck på Skapa alarm.
Scholar_2

Alarmfråga är den sökning du vill ha en bevakning på. Nu skapas den efter vår ursprungliga sökfråga och söker på publikationer som innehåller litteracitet i titeln. Skriv in den epostadress du vill ha bevakningsmeddelanden skickade till och tryck på skapa alarm. När en ny artikel som har ordet litteracitet i titeln upptäcks av Google får du ett mail.

scholar_3

Självklart kan du också skapa en bevakning på en viss författare med sökfrågan Author:författarnamn.

Linda & Emma

Vill du finjustera din sökning kan du förutom alla våra tidigare tips också använda Googles avancerade sökning.

Det finns två sätt att öppna avancerad sökning. Antingen går du direkt dit från Googles startsida genom att klicka på inställningar längst ner till höger:

Avanc_1

 

Har du redan gjort en sökning befinner dig i träfflistevin trycker du på kugghjulet längst upp till höger.

Avanc_2

Använda avancerad sökning

I avancerad sökning kan du göra många av de saker vi gått igenom utan att behöva komma ihåg hur du ska skriva när du vill söka. Du kan exempelvis söka på fras, använda operatorn OR (som här beskrivs som något av följande ord), utesluta ord, söka på siffror och så vidare. Här är allt uppställt på ett väldigt intuitivt vis.

Avanc_3

Jämför vi enkel sökning med avancerad sökning så har båda sina fördelar. Avancerad sökning är enkel att använda och den är upplagd så att du tydligt ser och får exempel på hur du kan söka. I enkel sökning har du ännu större möjligheter att styra din sökning men du måste själv hålla koll på – och kunna – de olika operatorer du kan använda.

Vilken gillar du bäst? Passar kanske de olika utgångspunkterna olika bra för olika typer av sökningar?

/Linda & Emma

 

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier