Visar inlägg med tagg:

Sista eftermiddagen i september fick pedagoger och skolbibliotekarier i staden möjlighet att lyssna på föreläsning ”Därför behöver du fatta e-sport: om samhörighet och näthat inom digitala spel” med Jesper Englin, utbildare på Female Legends, en e-sportcommunity för tjejer och icke binära.
Föreningen driver just nu ett projekt som heter Framtidens e-sport som syftar till att öka tryggheten inom e-sport och få vuxna att förstå vad e-sport är.

Jesper inledde föreläsningen med att fråga om vi åhörare hört någon säga följande om fotboll; ”Ja, hon springer omkring på en plan med en boll. Ja, jag har inte så bra koll på det där”.

Kommentarer liknande denna får e-sportare höra det hela tiden, säger Jesper. Andra vanliga kommentarer är att det tar tid från skolarbetet, eller att det är osocialt och stillasittande.

E-sport

Foto: Jesper Englin

Men vad är e-sport och vad kan en spelare få ut av det?
Enkelt uttryckt kan man beskriva e-sport som elektroniskt tangentbordsspel som är anpassat för att titta på med kommentatorer, säger Jesper. E-sporten har främst uppstått på gräsrotsnivå med spelande ungdomar i grupp. Det har sedan spridit sig och idag finns det hundra tusentals spelare i Sverige och runt 400 000 tittar dagligen på e-sport i Sverige. Runt 380 miljoner i världen.

Jesper som har arbetat länge med e-sport ser ständigt vad spelande betyder för unga. Förutom gemenskapen med andra, har de möjlighet att bli och känna sig duktiga på något. Han framhåller också att spelande ger många färdigheter och hänvisar till viss forskning.

En liten studie från Karlstad universitet (2014), visar att datorspelande ungdomar i åk 9 skriver bättre engelska än andra jämförbara personer.

I annan forskning om hjärnan och actionspel från 2011, hävdar man att just de snabba actionspelen, de som föräldrar ofta anser vara mest skadlig och meningslösa, tränar upp hjärnan på ett positivt sätt. Dessa spel ökar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift. 

Mer jämställd e-sport
Enligt Friends nätrapport 2017 utsätts nästan var femte tjej för sexuella trakasserier och minst 30 procent av spelare utsatts för språkliga kränkningar varje vecka. En siffra Jesper Englin tror är alldeles för låg.

För tjejer är det inte lätt att komma in i spelvärlden. Ett hat riktas ofta mot deras kön och inte mot deras förmåga att spela, berättar Jesper. Men med en egen plattform som Female Legends finns en möjlighet till samhörighet med andra. Här kan de lära sig spela i lugn och ro, bli coachade och peppa varandra. Läs mer om Female Legends och projektet här. 

Var är alla vuxna?
E-sporten är uppbyggd på entusiasm men det kan lätt bli en fritidsgård utan vuxna där det händer saker, säger Jesper. Om vuxna visar sig intresserade och engagerade för barns- och ungas spelande får de säkert ta del av såväl det positiva som det negativa. Utnyttja den gräddfilen uppmanar Jesper, och avslutar pedagogiskt med hur vi kan bli en e-sportexpert. Med andra ord, en bra och närvarande vuxen.

  • Din åsikt om e-sport är inte relevant
  • Var närvarande i miljön och placera dator på en central plats i hemmet/skolan
  • Skaffa dig kunskap om spelet och var flexibel med tider. En fotbollsmatch avbryts inte för att det ska ätas middag
  • Avmystifiera spelandet – se det som ett intresse bland andra
  • Värdera intresset högre – behandla olika sportutövande jämlikt
  • Våga vara vilse – fråga barnet, eleven om hjälp
  • Spela! – börja spela något enkelt, till exempel Overcooked som är ett socialt spel

Avslutningsvis fick vi även ett lästips, skriften E-sportförälder som kan laddas hem gratis.

Du som arbetar inom Utbildningsförvaltningen kan se den digitala föreläsningen här.

/Lotta Metcalfe

skolbib-dag-2020-form3På ett möte tillsammans med bibliotekarieutbildningarna i Sverige och den nationella skolbiblioteksgruppen föddes idén om att fira och uppmärksamma Skolbibliotekets dag den 27 oktober. Väl medvetna om att dagen infaller under Läslovet valde vi samma datum som för den internationella skolbiblioteksdagen.

Syftet med dagen är att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, lärarutbildningarna och rektorsutbildningarna.

Vi hoppas att du som arbetar på skolbibliotek vill uppmärksamma dagen på något sätt du själv väljer.  Förslagsvis publicerar du under den 27 oktober ett foto från din verksamhet i valfritt socialt media med en kort text kring hur ditt skolbibliotek bidrar till skolutveckling. Använd hashtaggen #skolbiblioteketsdag20.

Mer information hittar du här och från nationella skolbiblioteksgruppen kan du också ladda ner affischen i olika format.

Vi hoppas på att så många som möjligt vill vara med och bidra! Vi vet att era verksamheter gör skillnad alla dagar under året och hoppas att ni har möjlighet att lyfta något exempel under dagen den 27 oktober.

/Maria Ronnås

blogg

Nu är årets skolbibliotek utsett. Priset går i år till Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg. Verksamheten där utmärks av nära samverkan med lärarna, stark koppling till skolledning och av en medveten kvalitetskultur. Bibliotekarierna arbetar framgångsrikt i digitala kanaler nu under Coronapandemin. Läs hela motiveringen på nationella skolbiblioteksgruppens hemsida.

Där hittar du även korta filmer från årets skolbibliotek och även från de två andra skolbibliotek som fått hedersomnämnanden:

Vallastadens skolas bibliotek i Linköping och Åbyskolans bibliotek i Ljungby.

Stort Grattis till alla tre biblioteken.

Priset delas ut på den digitala bokmässan i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” 24 september 11.30.

I år kan alla som vill delta och lyssna på bokmassan.se

/Maria Ronnås

7

sep

Onsdag 2 september höll Btj sin traditionella förlagsdag för barn- och ungdomsböcker, i år digitalt som så mycket annat i dessa tider. Nu med namnet Förlagsdigidagarna. Många olika förlag presenterade sina höstutgivningar och det digitala formatet gjorde att förlagen fick komprimera och prioritera lite hårdare än vanligt vilket kändes som något positivt. Det är svårt att göra några säkra uttalanden om trender men här kommer några personliga reflektioner om vad dagen erbjöd. Så här såg det ut när vi på Medioteket tittade:

Förlagsdigidag

Lättläst fick större plats än jag upplevt tidigare är. Flera förlag satsar enbart på lättlästa böcker. Bland annat kommer Maj Bylocks lättlästa klassiker att komma i nya upplagor. Säkert finns många slitna exemplar på skolbiblioteketen som behöver bytas ut?  Klimat och miljö känns också som att det är ett tema på uppgång (kanske är det dock mest ett önsketänkande då jag saknar riktigt bra skönlitterära böcker på det ämnet). Pandemier i en dystopisk framtid eller i en historisk kontext är en annan trend jag tyckte mig skönja. Enligt Btj kommer vi att få se en extra stor utgivning av facklitteratur i höst, även om det inte direkt märktes i själva förlagspresentationerna.

Det gör det alltid extra intressant att lyssna på författare som pratar om sina böcker. Några som gjorde mig extra sugen på att läsa deras böcker var:

  • Frida Nilsson som efter tre år äntligen släpper en ny bok, Lindormars land. Hon beskriver att det tar längre tid att skriva nu på grund av höga krav och liknar processen att skapa en berättelse vid att mejsla fram en skulptur ur ett stenblock.
  • Minoo Shams som debuterar med boken Maryam och mormorsmålet. Första delen i en serie för lågstadiet om att förstå hur det är att inte kunna ett språk. Boken finns redan utgiven.
  • Peimaneh Mollazehi som debuterar med den alldeles nyss släppta boken Den riktiga solen som handlar om en pojkes resa till Baluchistanett hemland som han aldrig tidigare besökt.

Att det sedan kommer nya böcker av Almapristagarna Bart Moeyaert och Meg Rosoff känns mycket spännande.  Likaså ser jag mycket fram emot att David Almond och Beatrice Alemagna ska komma ut med en gemensam bok, Annie – flickan från havet. Att få höra att Lasse-Maja funnits i 18 år gjorde dock att jag kände mig lite gammal…

Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier (det gjordes även en med fokus på vuxenlitteratur).

Jobbar du på en skola i Stockholms stad och vill få koll på höstens bästa böcker enligt Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier? Kolla in dessa evenemang 

/Jenny Karlsson

Lena 

För andra året i rad tilldelades Sjöängskolans DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass tidigare i år. Å Skolbiblioteksbloggen vägnar intervjuades eleven Lena Gabunia som är 9 år.

Vad är det som är så roligt med att läsa?

Det är att det är så mycket äventyr, det är liksom kul och man blir smartare. Beror ju på om det är en bra bok eller en dålig bok. Om det är en bra bok är det som att träffa nya personer, som om man känner dom och får nya kompisar. Fast det bara är en bok, man ”lever med” dom och när boken är slut är man tillbaka i det vanliga igen.

Du sa att man blir smartare av att läsa, vad är det som gör att man blir smartare?

Man lär sig nya ord, svenska, man blir snabbare på att läsa. I en faktabok finns ju massor av man kan lära sig. Men även i en sagobok för man får vara med om så mycket.

Vad är det som är bra med Sjöängsskolans skolbibliotek?

Om man behöver hjälp så hjälper skolbibliotekarien alltid till att hitta en bok i rätt stil. Man får ju inte ha en för svår och inte för lätt, också finns det så många stilar, tex science fiction, manga. Ett bra bibliotek ska ha många olika sorters böcker. Alla måste kunna hitta en bok till sig själv. Och det gör det på vårt bibliotek. Det är också jättebra att det finns klistermärken på alla böcker som visar vad det är för sorts bok, fakta, saga eller så, och att vi fått lära oss vad de betyder. Sådana finns ju även på andra bibliotek.

Saknar du något på Sjöängsskolans skolbibliotek?

…eh  nej… jo kanske att det var ännu större, säger Lena och ler stort.

annamaria2

Annamaria Pennheim, klasslärare årskurs 2, reflekterar här kring skolbiblioteket på Sjöängskolan.

Vad betyder skolbiblioteket för elevernas läsutveckling?

När eleverna börjar sin resa in i läsandets värld är ett bra skolbibliotek en fantastisk tillgång till inspiration och läslust. Biblioteket blir en plats där eleverna kan varva ner och njuta av en bra bok, men också lyssna till högläsning eller tillsammans med kompisar underhållas av spännande fakta och roliga serier.

Vad är det som gör vårt skolbibliotek så bra?

Att just vårt skolbibliotek är så bra skulle jag säga är på grund av vår skolbibliotekaries genuina engagemang i våra elever, samt hennes ständiga strävan att hitta just den där speciella boken för varje enskild elev.

I biblan2

Vi ställde några frågor till rektor Angela Svensson.

Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, andra året i rad! Hur känns det?

Jag känner mig stolt och glad! Utmärkelsen är ett kvalitetsbevis som visar att vårt skolbibliotek håller en hög kvalitet som visar sig hållbar över tid. Det som jag tycker utmärker en verksamhet som är bra är att den fortsätter att utvecklas, att den inte lutar sig tillbaka utan är nyfiken på nya vägar och nya former och arenor för arbetet, vilket jag tycker att vårt skolbibliotek gör.

När vi talades vid ifjol talade du varmt om betydelsen av en lokal arbetsplan och förarbete för skolbibliotekets verksamhet för att integrera skolbiblioteket i undervisningen.  Hur har ni arbetat med det året som varit?

Biblioteksplanen fungerar som en ledstång i arbetet. Där har vi satt ramen för vad vi vill åstadkomma med verksamheten och mot den stämmer vi av när vi utvärderar årets arbete. Planen innehåller grunden för arbetet men sedan tillkommer förstås andra aktiviteter och projekt. Ett exempel är årets bokklubb på eftis, vår fritidsklubb. Otroligt givande för både dessa elever i bokslukaråldern och Heléne Törnfeldt, vår skolbibliotekarie.

Ett exempel på lyckad integration med undervisningen är ett spännande samarbete med SO och svenska i årskurs 9. Det handlade om kopplingen mellan retorik och propaganda under andra världskriget med koppling till hur medierna ser ut idag. Framgångsfaktorn för samarbetet var en tidig kontakt mellan undervisande lärare och skolbibliotekarien där skolbiblioteket bidrog med spetskompetensen inom källkritik och mediakunskap.

Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärare och annan pedagogisk personal?

Ett organisatoriskt knep som vi har, är att skolbibliotekarien tillhör arbetslaget för årskurs 1 varje år. På så sätt jobbar Heléne i samma arbetslag som alla lärare i lågstadiet på några års sikt. På så sätt blir skolbibliotekarien och all personal i lågstadiet mycket naturliga samarbetspartners.

Just detta att medvetandegöra lärarna om skolbiblioteket som resurs i en vidare bemärkelse än bara böcker och läsning är viktigt. När biblioteket kommer in redan i planeringsstadiet kan Heléne komplettera med infallsvinklar utifrån sin kompetens inom medie- och informationskunskap och källkritik.

För att göra detta behöver vi påminna om, uppmärksamma och lyfta skolbiblioteket i olika sammanhang och forum. Att ge utrymme för biblioteket att synas och höras och berätta om sina resurser är viktigt. T.ex. i Teams, vid upptakten av läsåret eller på personalkonferenser.

 Ser du några utmaningar i ert arbete med skolbiblioteket?

Ja, en nära förestående utmaning handlar om dilemmat funktion och person. När Heléne Törnfeldt började på Sjöängsskolan presenterade hon sig för personalen så här: ”Ni tror att skolbiblioteket är ett rum där borta i A-huset, men där tar ni fel. Det är jag som är skolbiblioteket!” Med det menade Heléne det faktum att biblioteket är så mycket mer än att låna böcker och att det handlar om den kompetens som funktionen innefattar. Samtidigt är funktionen förstås kopplad till just den person som har befattningen.

Heléne, vår skolbibliotekarie är föräldraledig under hösten 2020. Vi klurade tillsammans ut en bra plan för hösten så att biblioteket under hennes ledighet kan fortsätta att vara den viktiga plats som den är för många våra elever genom att klokt bemanna biblioteket under hösten med en persona som väl kommer att kunna ersätta delar av uppdraget. Så boklån och den oas i skolan som biblioteket är kommer att kunna löpa på som vanligt under hösten. Helénes spetskompetens kan dock inte ersättas men det goda i det hela är att verksamheten är så pass väl etablerad att den snabbt är på plats igen när hon är tillbaka.

Skolbiblioteksbloggen fick tag på skolbibliotekarien Heléne Andersson Törnfeldt och hon säger såhär om att få utmärkelsen på nytt.

Det är fantastiskt kul att få stämpeln Skolbibliotek i världsklass i år igen. Det betyder att det arbete jag och många andra bibliotekarier lägger på bland annat läsutveckling och informationskunnighet uppmärksammas på fler håll än på den egna skolan, och förhoppningsvis inspirerar det andra.

Tack till alla på Sjöängskolan som har tänkt och reflekterat kring Skolbibliotek och lycka till med det framtida arbetet!

Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

BW-1229891

Hur går det för skolbiblioteken i Stockholm stads grundskolor? Jo, mycket talar för att det ser ganska ljust ut!

Under sommaren har vi i Skolbiblioteksgruppen suttit och lusläst statistik kring skolbiblioteken i staden. I vårt uppdrag ingår det att samla in statistik för att kunna presentera den för skolcheferna. I år har vi tittat närmare på grundskoleelevernas tillgång till skolbibliotek, skolbibliotekens medieanslag, bemanning och vilken typ av utbildningsbakgrund som personalen har. Vi har även studerat antal lån per elev och hur många av er som utnyttjar Mångspråksbibliotekets tjänster. Det är alltid ett intressant arbete! Vi vill också passa på att tacka alla stockholmsskolor som fyllt i ansökan till det statliga litteraturbidraget och svarat på våra frågor, då dessa källor är väldigt viktiga för oss när vi sammanställer statistiken.

Medieanslagen har minskat något från tidigare år men bemanningen ligger totalt kvar på ungefär samma nivåer som förut. Det är skillnader både mellan stadsdelarna och inom stadsdelarna, vilket är fallet även i resten av Sverige där förutsättningarna ofta ser tämligen olika ut.

Utlånen i staden har minskat något rent generellt jämfört med tidigare år. Det kan bero på många saker, och utlåningssiffrorna säger inte allt. Kanske har personalen valt att fokusera mer på MIK eller andra former av läsfrämjande arbete, till exempel? I samhället i stort kan vi också se att barn och unga läser allt mindre, både Statens medieråd och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har rapporterat om detta.  Det som är glädjande är att skolor med höga antal lån även har högre bemanning och anslag än staden generellt.

Användningen av Mångspråksbiblioteket har ökat explosionsartat. År 2018 lånades det ut 3058 böcker därifrån till stadens skolbibliotek och läsåret -19/-20 låg siffran på 8590. Det är en ökning på 180%!

Hur ser då bemanningen ut i staden? Ja, även där kan vi rapportera glädjande siffror. I landet som helhet har 43% av eleverna tillgång till bemannade skolbibliotek (om vi inkluderar integrerade bibliotek) med personal som jobbar minst halvtid, och i Stockholm stad har ca 70% av våra grundskoleelever tillgång till skolbibliotek med bemanning på över 50%. Läs mer i Kungliga bibliotekets statistik över landets bibliotek.

Det går alltså framåt i mångt och mycket, men vi ser att det fortfarande finns stor potential bland skolbiblioteken i staden. Vi ser fram att tillsammans med er alla arbeta för ytterligare skolbiblioteksutveckling i Stockholm stad!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

.

Surface level view of two schoolgirl smiling while they working on their computer in classroom at school

Vårterminen präglades för de flesta av oss av turbulensen kring den pågående Corona-pandemin. Ett stort antal av stadens elever fick distansundervisning och även för de som var på skolorna, var kanske vardagen annorlunda. När höstterminen nu tar sin början är alla våra elever tillbaka i klassrummen, och framtiden får utvisa hur vårens omställning kan komma att påverka undervisningen och verksamheten.

För oss på Medioteket var våren också en tid av förändring. För att vi skulle kunna fortsätta att sträva mot vår vision att alla stadens pedagoger ska ha inspiration, kompetens och verktyg att undervisa med hög kvalitet behövde vi också ställa om.

Hur ser då vi i Skolbiblioteksgruppen på framtiden under hösten? För det första hoppas vi att kunna samlas igen för att tillsammans kunna diskutera skolbibliotek, läsning och MIK. Under våren har vi därför jobbat för fullt för att kunna erbjuda spännande kompetensutveckling. Du kan ta del av en föreläsning om spelifiering, gå på workshop för att vässa dina boksamtal, få en presentation av höstens nya barn-och ungdomsböcker, få fortbildning i biblioteksdatasystemet och mycket mer. Du som arbetar i skolbiblioteket är även välkommen till mycket annat som ordnas på Medioteket, du kan till exempel gå en kurs i hur du använder green screen med dina elever. Håll utkik efter vår katalog eller klicka dig in på Pedagog Stockholm!

Varmt välkommen till en ny hösttermin med oss på Medioteket!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Sanna Dolck Wall

Foto: Sanna Dolck Wall

Klara Önnerfelt är skolbibliotekarie på Matteusskolan och många känner säkert igen henne från podden Flödet eller bloggen Boklus, eller något av de många andra forumen som Klara är aktiv inom. Nu är hon även aktuell med en ny bok, Klaras läsprepp! – att främja läsning bland barn och unga. Läs vad kollegan Cilla Dalén tyckte. Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor till Klara.

Du är skolbibliotekarie sedan 15 år. Vad var det som fick dig att vilja skriva en bok om läsning för barn och unga?

Det vad flera saker. De senaste fem åren har jag inte bara varit skolbibliotekarie utan också frilansat som läsfrämjare och föreläsare. Jag hade andra samarbeten med Btj och idén att skriva en bok föddes i samtal med Eva Bengtsson på Btj förlag som hade varit med när jag föreläst för bibliotekarier. Jag har jobbat med läsfrämjande mycket och på olika sätt och kände att jag ville dela med mig. Dessutom hade det gått upp ett ljus för mig när jag läste om Linda Gambrells regler för motivation och jag ville gärna sprida det. Sen var det också att det var kul att prova något nytt. Jag har skrivit på olika bloggar i många, först Lilla skolbiblioteksbloggen och sedan Klara bokprat,  och detta blev en utveckling av det.

Du skriver i din nyutkomna bok Klaras läsprepp om att Linda Gambrells sju regler för läsmotivation har varit betydelsefulla för dig i din yrkesutövning. Vilka är de?

  1. Relevans: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsningen och aktiviteterna kring det lästa känns relevanta för dem.
  2. Utbud: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har tillgång till stort urval och bred variation av läsning.
  3. Tid: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har goda möjligheter till hållbar läsning.
  4. Val: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att göra val kring sin läsning.
  5. Interaktion: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet till social interaktion kring det de läst.
  6. Framgång: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att ta sig an utmanande texter på ett framgångsfullt sätt.
  7. Incitament: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsincitament (belöningar) speglar vikten och värdet av läsning.

Jag tycker att det var intressant att läsa om dina övningar för att hissa och dissa böcker. Varför tror du att det kan vara svårt att dissa böcker som skolbibliotekarie?

Det är svårt av två anledningar tror jag. Dels har vi som skolbibliotekarier ofta ett ganska begränsat anslag. Vi väljer noga och vänder på slantarna innan vi köper in och sen vill vi ju så klart att böckerna ska bli lästa. Om man dissar en bok är ju risken att den aldrig finner sin läsare. Sedan är det ju också känsligt att dissa böcker för tänk om man talar illa om något som en elev gillar, vi vill ju inte såra våra elevers känslor. Men jag tror att om man gör det på rätt sätt, som jag skriver om i boken, så kan det bli en sporre att läsa. Lite som att låsa in förbjudna böcker i giftskåpet. Alla böcker har ju sin läsare, som Ranganathan skriver,  det gäller bara att klura ut vägen för boken dit.

Du skriver varmt om högläsningen. Har du något/några bra boktips för högläsning?

Min absolut bästa högläsningsupplevelse i år har varit när jag läste Om jag försvann av Meg Rosoff för min son som precis har gått ut femman. Det är roliga när man läser högt för sina egna barn, för man kan utmana ännu mer än när man läser för en stor grupp elever i skolan. På skolan har jag läst Festen i Hulabo i alla förskoleklasserna. Det blev också riktigt lyckat. Rim är tacksamt och Britt G. Hallqvist är från Lund precis som jag så det passade fint som introduktion. Och så kunde jag göra bonden Jöns på riktigt bred skånska vilket stockholmsungarna tyckte var kul.

Du skriver i Klaras läsprepp om att ha en övning med elevernas som rör deras läsande liv. Vilket är ditt eget starkaste läsminne?

Jag har så många! Men om jag bara ska välja ett så är det en skidsemester när jag läste Donna Tartts Den hemliga historien. Jag åkte skidor hela dagen, sen kröp jag så fort jag kunde ner i sängen, bland såna där fluffiga österrikiska täcken och stora kuddar och läste med bara ett avbrott för middag tills jag somnade. Hela familjen tyckte att jag var urtråkig, men själv hade jag det väldigt spännande.

Du skriver också om att synliggöra olika platser för läsning med hjälp av ett bildspel. Kul idé! Var läser du helst?

Jag är en sån som kan läsa överallt. I bilen, på tåget, på en köksstol, vid infodisken på jobbet… Men allra helst läser jag på en strand i Grekland. Det blir det ju inget av med i sommar men näst helst läser jag i min solstol i trädgården i familjens hus i Skåne och det kommer jag att göra många timmar den här sommaren.

Du tvekar inte att delge oss läsare dina mindre lyckade projekt. Hur ska man tänka som skolbibliotekarie om man är rädd för att misslyckas?

Ingen kan lyckas jämt och om man aldrig vågar blir ju inte heller de lyckade projekten av. Hellre göra något än göra inget tycker jag. Och även de misslyckade projekten för ju något gott med sig, som man även kan läsa om i boken. Det kan var att man når en enda låntagare, eller att man själv lär sig något nytt, så det är bara att köra tycker jag.

Vilket är ditt eget första biblioteksminne?

Biblioteket betydde mycket för mig i unga år för min mamma tog oss ofta till Stadsbiblioteket i Lund och jag träffade min äldsta vän på sångstunden där när jag var två år och vi är fortfarande vänner. Jag minns inte sångstunderna, men jag minns dofterna, ljuden, hur spännande det var att smyga genom vuxenavdelningen för att gå upp för trappen till den lilla hyllan på andra våningen där fiket fanns då.

Vad läser du just nu?

Jag har precis läst klart Perfekt väder för lidande av Åsa Asptjärn. Jag tycker att hon är en genialisk författare och boken är verkligen både rolig, intressant och gripande.

Tack Klara och ha en fin midsommar!

Vill du höra med av Klara? Kolla in @klara_bokprat, Klara bokprat på You Tube och podden Flödet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

klaras läsprepp omslag

Foto: Samira Danho

Anna Ceder och Tehres Lindskog Foto: Samira Danho

I år har Thorildsplans gymnasium tilldelats DIK:S utmärkelse Skolbibliotek i världsklass och Skolbiblioteksbloggen ville såklart prata med de inblandade. Först ut är rektor Anna Ceder.

Det är första gången ni fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Vad har ni gjort annorlunda än tidigare?

Det är faktiskt första gången vi söker och både vår skolbibliotekarie Tehres och jag hade goda förhoppningar, eftersom vi vet att vi har en mycket väl fungerande verksamhet.

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni tilldelats utmärkelsen?

I min roll som rektor handlar det om att ge förutsättningar för det dagliga arbete, men och så för utvecklingsarbete. För mig är det viktigt att biblioteket, med sina resurser och kompetens, integreras i undervisningen. Därför har Tehres, vår skolbibliotekarie  haft en central roll i vårt kollegiala lärande. Tillsammans med förstelärare har hon varit ledare för grupper som arbetat med läsfrämjande undervisning  och med  medie- och informationskunnighet. Vårt mål är att ha en tydlig progression i elevernas utbildning i arbete  med såväl skönlitterära som vetenskapliga texter.

 Hur ser du som rektor på skolbiblioteks del i undervisningen?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt dels är biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i  som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man kan inhämta kunskap, få hjälp med projekt, diskutera olika frågeställningar. Biblioteket är en plats där man bli sedd och får känna en gemenskap och en plats där man kan delta i olika evenemang, till exempel bokcirkel. Om man sammanfattar så är  biblioteket en pedagogisk resurs och som stöttar eleverna så att de kan nå sina kunskapsmål.

 Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärarna?

Genom att vår skolbibliotekarie har en central roll  i vårt Kollegiala lärande (KLL), så skapas goda professionella samarbeten. Numera har lärare i teknik och design lektioner i källkritik/ källtillit och till exempel gymnasiearbete tillsammans med skolbibliotekarien i biblioteket.

Min roll är att skapa förutsättningar för samarbete och att peka på bibliotekets resurser och kompetens. Jag vet också  vilken viktig roll  språket har för lärandet i alla ämnen, liksom vårt uppdrag att  ge eleverna  kompetens i att hitta och kunna värdera information.  I slutändan handlar det om demokrati.

Foto:  Tehres Lindskog

Foto: Tehres Lindskog

På Thorildsplans gymnasiebibliotek arbetar en skolbibliotekarie och två assistenter. Vi bytte ett par ord med skolbibliotekarien Tehres Lindskog.

Hur känns det?

Jag och bibliotekets biblioteksassistenter Samira Danho och Rebecca Wondimagegne är så otroligt glada för utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Utmärkelsen visar på att vi gör ett bra arbete som bibliotek och tillsammans med övriga skolan.

Vad var anledningen till att Thorildsplans gymnasium fick utmärkelsen i år?

Samverkan är nyckelordet. Vårt mål har varit att biblioteket skall integreras i allt skolutvecklingsarbete. Språket har en nyckelroll i allt lärande därför är det viktigt att arbeta läsfrämjande och med lässtrategier i undervisningen. En gymnasielev behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara av sina studier. Ett annat område där biblioteket är centralt är att utveckla kunskaper och förmågor i medie- och informationskunnighet (MIK) för att bli informationskompetenta.  I vår verksamhet med biblioteket och skolan kan man se den röda tråden: från läroplanen via skolans lokala biblioteksplan, som tydligt ska relatera till varandra, till övergripande mål som omfattar biblioteket som pedagogisk funktion.

Jag menar att biblioteket är en självklar del och ingår i den pedagogiska verksamheten. Jag samverkar och planerar skolans verksamhet i nära samarbete med skolans övriga pedagogiska personal. Jag har ett väldigt nära och bra samarbete med min chef Anna Ceder, övriga ledningen och arbetar nära lärarna genom vårt arbete med Kollegialt lärande (KLL). I KLL arbetar jag och pedagogerna gemensamt med att utveckla nya pedagogiska arbetssätt och att lära av varandra. Vilket även det torde ha påverkat att vi fått utmärkelsen eftersom det har gjort att verksamheten hela tiden kan utvecklas gemensamt och utifrån en helhet.

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen nästa år?

Vi ska fortsätta med vårt arbete som förut, men förbättra och utveckla verksamheten vidare i samarbete med övriga skolan. Skolbiblioteket finns nu som en självklarhet i skolans utvecklingsarbete och kollegiala lärandet. Detta har lett till att vi verkligen jobbar tillsammans och det kommer vi fortsätta med. Det är både roligare för oss och bättre för eleverna.

Hur skulle du beskriva verksamheten i gymnasiebiblioteket?

Vi har ett stort och vackert bibliotek som är perfekt att använda både till egenstudier, tyst läsning för klass och för undervisning. Jag arbetar med lärare då undervisning och projekt sker i biblioteket, jag har då exempelvis lektioner i källkritik, informationssökning och källtillit, källkritik och referenshantering. Så länge projektet pågår arbetar de i biblioteket med det material som finns här, i databaser och på internet och kan ställa frågor direkt både till mig och läraren. Jag har även introduktioner i biblioteket för årskurs 1 men går jag även ut i klassrummen och undervisar i MIK och har både lektioner i informationssökning och workshop för eleverna i årskurs tre kopplat till gymnasiearbetet. Även på SPP har jag lektioner i informationssökning och workshop och försöker här vara en extra resurs för eleverna. Jag deltar på flera lektioner då de skall skriva sitt gymnasiearbete så att de ska kunna bolla idéer om bland annat frågeställningen, syfte och litteraturen med fler än gymnasiehandledaren.

För att stimulera till läsning har biblioteket en bokcirkel för eleverna, jag har bokprat, jag bjuder in författare inför olika läsprojekt som jag och pedagogerna planerat in, ibland större läsprojekt och ibland enkom för en klass. Det blir lite olika från år till år men är en viktig del för att öka läslusten bland eleverna. En annan viktig del är att ha bra och ny litteratur tillgänglig för att kunna främja till läsning, man måste dels köpa in litteratur som läsaren efterfrågar och dels litteratur som passar ämnena och olika projekt. Det kan exempelvis vara noveller som tar upp AI som de skall läsa i samband med ett projekt i teknikämnet där de skall leta efter fakta för att sammanställa en faktatext. Då kan novellen lyfta olika samhällsfrågor om AI på ett bra och annat sätt än faktalitteratur. Jag försöker även stimulera till läsning för våra elever som går på IM genom att lämna boklådor i klassrummen. Då kan de när helst de känner för det hämta en bok att läsa då de avslutat en uppgift eller har håltimme. Jag anordnar även olika evenemang i biblioteket och nu när skolans nya inriktning är ”Skolan för framtidens samhällsbyggare” så funderar jag såklart över vilka nya evenemang som vi kan göra som innefattar hållbarhet och hållbar utveckling.

På vilket sätt spelar gymnasiebiblioteket roll för eleverna i deras vardag på skolan?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt, dels är vårt biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i och som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man bland annat kan inhämta kunskap, arbeta och leta efter information och rätt material samt få hjälp med att förstå uppgifterna och diskutera olika frågeställningar. Här blir varje elev sedd och kan få stöd och individuelle hjälp med både skolarbete och personlig hjälp.

Vid öppet hus får vi alltid många kommentarer om att rummet känns som ett högskolebibliotek eller folkbibliotek, vilket jag ser väldigt positiv på eftersom vi då lyckats med rummets atmosfär, utformning och ger den känsla som vi vill förmedla. Ett kunskapsrum!

Hur upplever du att du gör skillnad som gymnasiebibliotekarie?

Mitt mål som bibliotekarie är att hjälpa och stötta eleverna i deras skolarbete så att de ska kunna nå sina kunskapsmål. Jag har därför en nära diskussion med både elever och pedagoger och är en förlängning och stöd som pedagogisk resurs i skolan. Jag är utbildad Biblioteks- och informationsspecialist och har mycket kunskaper i litteratur och olika ämnen vilket är ett viktigt komplement på en skola. Som bibliotekarie kan jag se helheten och i vår lokala biblioteksplan har jag bland annat utarbetat en progression för eleverna i ämnet MIK. Detta är oerhört viktigt för att alla elever skall få utveckla kunskaper och förmågor i ämnet innan de slutar gymnasiet. Alla elever skall få likvärdig utbildning, det är en demokratisk rättighet. Genom att lära sig dessa kunskaper och förmågor kan eleven komma vidare i sin kunskapsutveckling och gå ett steg längre med sin uppgift och lärande än vad de själv trodde var möjligt. Därför är det viktigt att eleverna får diskutera och bolla sina uppgifter hur de skall förstå och tolka uppgiften så att de kan se nya infallsvinklar, få prata om sin frågeställning, få en djupare förståelse, kunna diskutera vilket material som fungerar för olika projekt, prata om gymnasiearbetet med fler personer än lärarna. Jag ger dem ett sammanhang och kunskaper så de kommer lite längre än vad de tänkt med sin uppgift från början. Lyckan är när de säger att de lärt sig något och tycker att det de skall göra är intressant!

Här är två citat från två olika elever som jag hjälpte via Teams denna termin då de arbetade hemma. Båda går i årkurs 1.

” Det gick bra, tack så jätte mycket för din hjälp. Hade förmodligen inte kunnat klara av uppgiften så bra som jag gjorde utan din hjälp.”

”Ja men tror att jag ska ha en frågeställning och det kommer nog vara likheter och skillnader mellan människans och bläckfiskens öga. För då kommer jag behöva få in fakta om människans ögats utveckling etc. Men även då om bläckfiskens och vilka likheter/skillnader det finns. Det här kommer bli så intressant att skriva om :))”

Förutom detta diskuterar jag litteratur och uppmuntra elever som tappat sitt läsintresse till att börja läsa igen. Läsning är en mycket viktig del i lärandet och det är viktigt med ett stort ordförråd för att kunna ta till sig kunskaper och det jag erbjuder gör skillnad. Ett uppdaterat och fräscht bibliotek gör att eleverna känner sig sedda och om det finns många böcker att välja mellan, både facklitteratur och skönlitteratur ökar det både lustläsning och leder till bättre skolarbete. Jag jobbar för att som bibliotekarie veta vad läsaren vill ha innan läsaren vet det själv.

Hur tror du att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Personalen har reagerat väldigt positivt på nyheten och grattar både mig och mina biblioteksassistenter till utmärkelsen, alla är mycket glada och känner att vi gemensamt gjort ett bra arbete för att nå hit. Eftersom vi inte träffat eleverna på grund av pandemin de senaste månaderna har vi inte nu samma kontakt som vanligt men till hösten kommer vi fira tillsammans att vi fått utmärkelsen.

Hur ska ni på skolan fira?

Vi kommer fira utmärkelsen nu innan sommarlovet med personalen och till hösten med eleverna.

På Thorildsplans gymnasium är alltså samverkan mellan skolbibliotekspersonalen och lärarna A och O. Så därför ville vi även få ett lärarperspektiv. Läraren Helena Zeidlitz har fått tycka till.

Hur bidrar gymnasiebiblioteket/bibliotekarierna till din undervisning?

Bibliotekarien är alltid intresserad av att engagera sig i våra kurser om vi ber om det. Det är skönt att det inte känns som att jag som lärare kommer med en extra arbetsbörda. Tvärtom, biblioteket är gärna med i kursen och föreslår texter eller till och med  handleder elever som behöver extra stöd exempelvis med att söka källor till ett arbete. Jag tycker att det är viktigt att elever får möta flera vuxna som intresserar sig för deras studier i de olika kurserna och förklarar på olika vis. Jag vill ju att eleverna skall förstå att det inte är jag som lärare som har hittat på vad de skall göra utan att alla deras ämnen strävar mot att de skall lära sig vad de behöver för att studera vidare. I det arbetet är biblioteket och bibliotekarien en samlande kraft.

På vilket sätt är gymnasiebibliotekets verksamhet en del av elevernas studievardag?

Elever sitter ofta där när de jobbar i grupp eller enskilt. Det är en lugn och motiverande miljö och de vet att de alltid är välkomna att fråga bibliotekarierna om hjälp med hur de ska söka och använda texter. Ofta kommer bibliotekarien  ut till oss i klassrummet för att visa eleverna hur de kan använda bibliotekets resurser i t.ex. arbete med en ämnesfördjupning eller ett ämnesövergripande projekt. Det är också fint att så många väljer att utnyttja tjänsten ”Boka en bibliotekarie” under sitt gymnasiearbete.

Stort grattis Thorildsplans gymnasium och lycka till med ert framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Veckans gästbloggare är Misung Siljeström och temat för inlägget är författarbesök. Såhär beskriver Misung sig själv: Jag jobbar som skolbibliotekarie och lärare i fritidshemmet på Sofia skola. Jag har utbildat mig till bibliotekarie och jobbat som bibliotekarie i Sydkorea och har även studerat till grundskollärare i Sverige.

Foto: Misung Sljeström

Foto: Misung Sljeström

Det står en stoppskylt vid alla skolans portar och det är endast eleverna och personalen som får komma in i skolans lokaler. Det tränger in helt nya regler i skolans värld samtidigt som den fysiska trängseln förväntas minska i coronatider. I möjligaste mån håller vi oss själva inom våra verksamheter. Då är det svårt om man ska erbjuda eleverna kulturupplevelser som t. ex. författarbesök.

Jag har erfarenhet av att arrangera tre författarbesök. De tre författarna kom från Sydkorea. En av dem är Sun-Mi Hwang och hennes mest kända bok är Hönan som drömde om att flyga. Boken räknas som en modern klassiker i Sydkorea och läses i skolorna och har nått miljontals läsare runt om världen.

”Jag vet inte varför min bok klassas som vuxenbok i Sverige”, säger hon lite förvirrat när hon ger en signerad gåvobok till vårt skolbibliotek. Sun-Mi skriver böcker för barn och ungdomar.
Det var första gången för henne att träffa svenska barn även om hon har varit på flera författarbesök i Sverige. Sun-Mi berättade nöjt och glatt om sitt författarskap och sina barnböcker för lågstadieklassen. Nyfikenheten kring en koreansk författare väckte mer intresse än själva boken när det var dags för eleverna att ställa frågor. Frågorna som ställdes handlade bl. a. om hennes favoritmaträtt, hennes barn och favorit geometriska form. Det var något vi förväntade oss, att besöket skulle handla om nya upplevelser och möten mellan två kulturer.
Som tack för besöket sjöng hela klassen flera sånger för Sun-Mi tillsammans med klassläraren som spelade gitarr. Då kom det tårar.

”Jag blev så innerligt berörd. De var så vackra, båda barnen och sångerna”, berättade Sun-Mi Hwang efteråt.

Mitt engagemang för att förmedla kulturella upplevelser som författarbesök kunde ha begränsats under dessa tider. Ett oväntat författarbesök blev det ändå för en vecka sedan när jag en dag fick veta att en långvarig vikarie på vår skola som heter Ellen Geider har skrivit en barnbok som kom ut i mars. Boken heter Jordens största kalashatare och handlar om en tjej som heter Freja som trivs att vara ensam när hon behöver tänka och vara själv. Ett lyckligt slut blir det när Freja träffar en ny vän som också trivas bra med att vara ensam, även på sitt eget kalas.

Under författarbesöket läste Ellen Geider högt för eleverna ur boken. Vi använde projektor som visade de fina illustrationerna i boken. En elev kände igen månlampan i Frejas rum eftersom hen har en likadan hemma. Vi fick också veta att författaren hade en likadan lampa när hon var liten. En annan elev kommenterade att Frejas frisyr är väldigt lik författarens. Det blev sedan många frågor kring Ellens författarskap och olika funderingar kring kalashataren, Freja.

Ellen Geiders besök gladde både eleverna och lärarna enormt som ett avbrott i dessa oroliga tider. Författaren påminde snällt eleverna om att de kan komma att ses på skolan eftersom hon jobbar på skolan. Det känns som att även huvudfiguren, Freja skulle kunna gå hos oss någonstans i någon klass.

Foto: Misung Siljeström

Foto: Misung Siljeström

Det är verkligen spännande att träffa författare i verkligheten. Det kanske kommer att pratas mer om virtuella/digitala författarbesök pga. corona. Förhoppningsvis ska inte den ena dörren stängas när den andra digitala plattformen öppnas. Det är det odistanserade mötet mellan läsare och författare i verkligheten som väcker alldeles speciell uppmärksamhet, läslust och nyfikenhet, enligt min erfarenhet.

/Misung Siljeström

Skolbibliotekarie

Sofia skola

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier