Visar inlägg med tagg:

mar

Fritidshem och skolbibliotek – idéer för att stärka samarbetet

Postad av Jenny

mars 23, 2020 8:30 f m

Foto: Jenny Karlsson

Nu är satsningen på att stärka samarbetet mellan skolbibliotekspersonal och personal i fritidshemmen, som vi skrev i juni förra året, avslutad. Några skolor fortsätter dock med arbetet vårterminen ut. Bland dem som har deltagit har entusiasmen varit stor och många aktiviteter har varit igång på fritids och i skolbiblioteken. Arbetet på de olika skolorna har utgått från samma böcker men den stora bredden vad gäller val av metoder har varit inspirerande att få ta del av. De stora variationerna visar att böcker är en bra utgångspunkt för att arbeta med estetiska lärprocesser samt textsamtal och berättande som stärker språkutvecklingen. Allt passar kanske inte alla men alla kan hitta något som passar dem!

Huvudsyftet att stärka samarbetet har lyckats på majoriteten av skolorna. Det har också framgått tydligt att skolledningens stöd har stor betydelse för ett ökat samarbete. De stora utmaningarna har varit att få tid till gemensam planering samt strul med eller brist på teknik på skolorna.

Några råd från de deltagande skolorna till andra skolor som vill utveckla samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem och använda böcker som utgångspunkt är:

Avsätt tid till gemensam återkommande planering och reflektion
Anpassa gruppstorleken till aktiviteten
Visa upp vad som görs och låt det ta tid. Om barnen ser vad andra gör så blir de ofta sugna själva
Introduktionen är viktigt för att få med eleverna
Utgå ifrån vad eleverna vill
Viktigt att ha skolledningens stöd
Man kan inte göra allt som vanligt, var flexibel och anpassa arbetet till fritids rutiner
Gläds åt det som blir gjort istället för att sörja det som inte blev av

Vi har sammanfattat satsningen på två sätt för den som är intresserad av att läsa mer – dels genom en rapport, dels genom att samla in praktiska idéer från de deltagande skolorna i en idé- och metodbok. Vi hoppas andra skolor kan hitta inspiration i detta material.

Stort tack till de skolor som deltagit med liv och lust i satsningen: Ekholmsskolan/Lillholmsskolan, Elinsborgsskolan, Kristinebergsskolan, Kungsholmens skola, Oxhagsskolan, Sköndalsskolan, Sundbyskolan.

Foto: Katarina Mörk

/Maria Ronnås och Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulenter

mar

Skolbibliotek på distans – tips och råd för din verksamhet

Postad av Jenny

mars 18, 2020 1:47 e m

Just nu befinner sig skolsverige i en vardag som är i snabb förändring på grund av omständigheter bortom vår kontroll. Våra elevers rätt till studier är dock oförändrad. Det gäller alltså för oss att tänka till och fundera kring hur vi kan stötta våra elever och lärarkollegor. Skolbiblioteksbloggen har således samlat tips och förslag på vad du kan göra om du själv, dina lärarkollegor eller elever arbetar från distans. Kanske kan även du som är kvar på skolan hitta något matnyttigt i dagens inlägg.

Håll dig uppdaterad:

Skolverket uppdaterar sin sida kontinuerligt
RISE driver hemsidan skolahemma.se på uppdrag av Skolverket och i samverkan med SKR, Swedish Edtech Industries, och UR. Uppdateringar sker löpande. RISE, Research Institutes of Sweden, är ett statligt forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle i det svenska innovationssystemet. Syftet med hemsidan är att vara ett stöd för skolorna i landet när de hanterar konsekvenserna av covid-19
Stockholms stads intranät uppdateras också med jämna mellanrum, du når det hemifrån med hjälp av bland annat Bank-ID

Hur kan du stötta dina elever och lärarkollegor?

Ta hjälp av digitala verktyg och spela in dig själv när du har sagostund eller läser högt. Eller kanske har du dagens boktips eller dagens dikt? Då håller du kvar din relation till eleverna och hjälper dem att stärka och bibehålla läsglädjen
Du behöver inte göra en film, du kan kanske utnyttja sociala medier som exempelvis Instagram för att sprida läsglädje?
Annonsera gärna för eleverna att du är tillgänglig för Fråga bibliotekarien-chatt på Teams, exempelvis på Skolplattformen. Där kan elever och lärare ställa frågor om exempelvis informationssökning och boktips. Du behöver kanske inte vara tillgänglig hela tiden utan kan avgränsa tillgängligheten till vissa tider under skoldagen
Förläng lånetiden för att undvika att dina elever får påminnelser eller spärras om de inte har möjlighet att återlämna sina böcker inom den ordinarie lånetiden
Tipsa om Bibblix. Det är en e-boksapp som drivs av Stockholms stadsbibliotek och du behöver lånekort och PIN-kod. Den primära målgruppen är yngre elever men det finns även litteratur för äldre elever. Denna app är till för fritidsläsning, inte skolläsning
Alla stadens elever har tillgång till Inläsningstjänst hemifrån. De har mycket lättläst inläst material men även en hel del annat. De har nyligen öppnat upp Polyglutt, vilket gör att eleverna även får tillgång till inlästa böcker på andra språk än svenska
Ugglo har just öppnat upp för att eleverna i staden ska kunna logga in hemifrån under den situation som nu råder, detta gäller i dagsläge endast de 40 skolor i staden som har testperiod på Ugglo. Ugglo har inläst material för olika åldrar
Påminn om att Världens bibliotek har inlästa böcker och e-böcker och kräver registrering. De språk som finns tillgängliga är:
- arabiska
- bosniska, kroatiska och serbiska
- persiska
- somaliska
- tigrinska
- turkiska
Ska dina elever arbeta med klassisk litteratur är Litteraturbanken en digital resurs som eleverna når hemifrån. Här finns bland annat fulltextmaterial och visst inläst material. Det finns dikter, noveller och prosa samt lärarhandledningar
Stockholmskällan samlar undervisningsmaterial för gymnasieskolan som funkar bra att arbeta med på distans och de uppdaterar sidan löpande
På SLI.se/medioteket hittar du bland annat filmer som berör kroppens immunförsvar men även mycket annat som kan passa de områden som eleverna arbetar med just nu. Du kan även skapa egna filmklipp under fliken Dela/Skapa klipp, som du hittar under mediespelaren. Sedan kan du skicka filmklippet till dina elever. Då kan de logga in på sitt elevkonto för att kunna titta på klippet
Förvaltningen har skapat en sida där du hittar tips för hur du stödjer eleverna i sina studier hemifrån. På sidan finns också information om ett Team, där du kan dela erfarenheter med dina kollegor inom alla skolformer i Stockholms stad. Sidan kommer att byggas på med verktyg och tips fortlöpande. Sida om att studera hemifrån med digitala verktyg
Kom ihåg att alla centrala lärresurser såsom exempelvis databaser nås via Skolplattformen. Detta kan särskilt vara en resurs för de gymnasieelever som arbetar med sitt gymnasiearbete just nu

Hur kan du arbeta med att utveckla din verksamhet på distans?

Om du arbetar på distans kan du passa på att läsa in dig på ditt bestånd
Du har kanske möjlighet att se över både ditt bestånd och dina elev-och lärarkonton i biblioteksdatasystemet? Tänk på att du behöver VPN för att nå Book-IT på distans. Vet du inte riktigt hur du ska göra? Kontakta skolans ITK eller IT-tekniker
Du skulle även kunna arbeta med din lokala handlingsplan för skolbiblioteket. Du hittar stöd och hjälp på Skolverkets hemsida och från IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek
Du kan även utnyttja tiden till att planera framtida lektioner eller projekt. Ska du samarbeta med en lärarkollega? Utnyttja Planner i Teams, det finns en e-kurs i Utbildningsplattformen för dig som är nybörjare OBS! Du behöver inte koppla upp dig till VPN för att nå Utbildningsplattformen och du behöver inte anmäla dig för att gå en e-kurs

Hur kan du själv förkovra dig inom uppdraget?

E-kursen Att söka information kommer att finnas tillgänglig på Utbildningsplattformen inom kort, använd Hitta kurs-fältet för att söka
Fräscha upp dina kunskaper inom MIK, med fokus på digital information med hjälp av Mikoteket
MTM har en föreläsningsserie som behandlar alltifrån lättlästa texter till forskning om talböcker
Åsa Wikforss’ föreläsning på uppdrag av Stockholms universitet som behandlar ämnet kunskapsmotstånd
Missade du Internetdagarna 2019? Kolla in filmerna. Vill du diskutera med någon, starta en chattgrupp i Teams

Har du fler förslag? Skriv gärna i kommentarsfältet!

Ta hand om dig själv och andra!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

mar

Skolbiblioteket i det systematiska kvalitetsarbetet – hur kan du gå till väga?

Postad av Jenny

mars 9, 2020 9:37 f m

Hur kan skolbiblioteket integreras i undervisningen och på vilket sätt kan verksamheten där bidra till elevernas måluppfyllelse?

Om detta berättar Angela Svensson, rektor på Sjöängsskolan i Älvsjö i filmen Värdet av skolbibliotek. Hon visar på hur en skolbiblioteksplan kan påverka utvecklingen på skolan och på vilket sätt skolbibliotekarien Helene Andersson Thörnfeldt bidrar till elevernas lärande.

Med ett aktivt och integrerat skolbibliotek stärks elevernas språkförmåga, kritiska tänkande och digitala kompetens. Avgörande är att biblioteket är bemannat och att den som arbetar där har relevant kompetens för att driva och utveckla verksamheten där.

Stockholms stad har en skolbiblioteksplan som ger riktlinjer och stöd för hur ett utvecklingsarbete kring skolbibliotek kan gå till. Planen reviderar vi nu och samlar in synpunkter från olika skolformer. Ett antal skolbibliotekarier, elever, skolledare och pedagoger deltar i det referensarbetet.

En väl förankrad skolbiblioteksplan bidrar till att lägga en bra grund för ett starkare samarbete på skolan kring elevernas lärande och underlättar integreringen av skolbibliotekets verksamhet på skolan.

Sjöängsskolans bibliotek i Älvsjö fick utmärkelsen Ett skolbibliotek i världsklass förra året. Du kanske också arbetar på ett skolbibliotek som lever upp till kriterierna får att få priset. Då är det bara att sätta igång och skicka in ansökan. Du hittar mer information på DIK:s hemsida.

/Maria Ronnås & Lotta Metcalfe

Skolbibliotekskonsulenter

mar

Uppmärksamma Internationella kvinnodagen i ditt skolbibliotek

Postad av Jenny

mars 5, 2020 4:02 e m

Nu på söndag 8 mars infaller Internationella kvinnodagen och har uppmärksammats sedan 1977, på initiativ av FN. Läs mer om Internationella kvinnodagen på Nordiska museets sajt. Skolbiblioteksbloggen bloggade om dagen redan ifjol men det finns mycket nytt att tipsa om som du kan använda i din verksamhet.

Litteraturbanken har särskilda skolsidor, och där har de samlat olika litterära verk utifrån olika teman. Du hittar teman som berör kvinnodagen och även ett spel om allmän och lika rösträtt
Legimus har en boktipslista som du kan inspireras av, kanske till en skyltning i skolbiblioteket?
Statens medieråds material Kvinnor och män i medier kan användas för att få ett MIK-perspektiv på kvinnodagen
Vill du köpa böcker till gymnasiebiblioteket? Nomineringarna till Womens Price for Fiction kan kanske vara en inspiration?
Stockholmskällan har flera temasidor, både om enskilda kvinnor och teman om exempelvis jämställdhet
Stockholms Kvinnohistoriska har tagit fram ett material om kvinnan i plats i historien tillsammans med Stockholmskällan. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du lyssna på podden Kvinnans plats
sli.se/medioteket har samlat flera filmer som kan användas för att uppmärksamma dagen

Foto: SLI

Foto: Heléne Andersson Törnfeldt

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

mar

Källkritik på Källkritikens dag – såhär gör du!

Postad av Jenny

mars 3, 2020 11:52 f m

Det börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet. Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

feb

Därför ska du läsa högt med dina äldre elever

Postad av Jenny

februari 24, 2020 8:10 f m

Skolbiblioteksbloggen var nyfiken på hur Lisa Ljungberg, lärarbibliotekarie på Abrahamsbergsskolan jobbar med högläsning i de äldre åldrarna och ville därför veta mera.

Hur arbetar du med högläsning med de äldre eleverna på Abrahamsbergsskolan?

Varje termin har jag ”Bokcirkel” som ett alternativ för eleverna på högstadiet under ”Elevens val”. Vilka som väljer detta har varit väldigt varierande, ibland har det varit väldigt litteraturintresserade och lässugna elever, vilket ger fantastiska boksamtal, men ibland, som under de senaste terminerna, har jag haft flera grupper med elever som varit ganska osugna på att läsa. Då har högläsningen verkligen varit räddningen. Och en njutning har det visat sig!

Hur lägger du upp högläsningen, läser du allt eller får alla läsa?

När vi har högläsning är det jag som läser. Jag brukar fråga om någon annan vill läsa, men de väljer alltid att jag ska läsa. Och att tvinga på dem att läsa högt inför hela gruppen vill jag inte.

Eleverna har varsitt exemplar av boken vi läser, och följer med i texten om de vill (vilket de flesta gör). Sedan läser de tyst själva också, till varje gång ska de ha läst något kapitel, och sista stunden på lektionen får de tid att läsa tyst.

Hur har reaktionerna från eleverna varit?

Positiv! De har tyckt att det har varit väldigt mysigt med högläsning, och har önskat mycket högläsning på lektionerna. När de har fått skriva utvärderingar har många skrivit att de tycker det har varit lugnande avbrott i den stressiga skoldagen.

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att läsa högt tillsammans?

Den stora fördelen tycker jag är att man slipper hamna i den här situationen att man ska ha ett boksamtal och så har inte eleverna läst. Då blir det svårrott… När man har läst för dem vet man säkert att de har tagit del av boken och man kan utgå ifrån det när man diskuterar. Det blir ju också ett effektivt sätt för mig att lura i de som inte alls är boksugna en bok, efter en termin har de ju faktiskt tagit del av ett par romaner oavsett om de vill eller inte, hehe. Precis som med de yngre eleverna så är det ju också så att de har en förmåga att ta till sig lite mer avancerad litteratur när de lyssnar och inte själva behöver stå för avkodningen. Även om de flesta har ett bra läsflyt i den åldern så tycker jag att man märker den skillnaden fortfarande.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att det i ungdomsböcker kan komma en del scener som är lite jobbiga att läsa högt haha. Ibland funkar det ändå, men är det explicita sexscener kan det ju bli lite genant för både eleverna och mig som läser, så då kanske jag planerar det så att de läser just det kapitlet tyst. Sedan tränar de ju inte det egna läsflytet på samma sätt vid högläsning, men litteraturupplevelsen blir densamma.

Har du några bra boktips för de som vill börja läsa högt för sina äldre elever?

Nyckeln, precis som vid val av pedagogiskt upplägg, tycker jag handlar om att välja rätt bok för rätt grupp. Jag väljer alltid ut 5-6 böcker som jag tycker skulle passa gruppen och sedan får de rösta fram vilken vi ska läsa. Att de känner att det är deras val är ju också positivt för motivationen. Mina senaste grupper har uppskattat t.ex. Det andra inte ser av Christoffer Holst och Dubbelgångare av Jenny Valentine. Just nu läser vi skräcksamlingen Höstväsen.

När jag har haft mer läsvana elever har vi läst t.ex. Melina Marchettas Jellicoe road, The hate u give av Angie Thomas, Jag, En av David Levithan, Ingenting och allting av Nicola Yoon och flera av John Greens böcker med stor behållning.

Tack Lisa och lycka till med högläsningen!

PS. Du hittar The hate u give, Jellicoe road, Dubbelgångare och böcker av John Green i Cirkulationsbiblioteket. Du söker böcker och gör din beställning via Cirkbloggen. Vill du läsa mer om högläsning och äldre elever? Här hittar du en artikel av professor Anna Nordenstam och universitetslektor Olle Widhe.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

feb

Bilder berättar för både stora och små – såhär kan du använda bilderböcker i din verksamhet

Postad av Jenny

februari 17, 2020 9:58 f m

Katarina Lycken Rüter är förstelärare i svenska på Anna Whitlocks gymnasium och Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor om hur hon jobbar med bilderböcker i sin undervisning.

Du använder mycket bilderböcker i din undervisning. Hur gör du rent konkret?

Jag är gymnasielärare i svenska, och en stor del av mitt arbete i klassrummet handlar om att resonera om text. Vi läser lyrik, noveller, romaner och naturligtvis en mängd olika slags sakprosa; vi har en bredd i vår läsning både vad gäller texternas form och tillkomsttid. Bilderböcker är en del läsningen och vi läser dem precis som vi läser andra slags böcker: med avsikt att förstå mer om oss själva och vår värld. Vi läser dem för att de har något intressant att säga oss. Samtidigt är bilderböcker speciella eftersom de dels kombinerar bild och text på ett intrikat sätt, och dels (oftast) är korta. Det skapar goda förutsättningar att utveckla förmåga att analysera och utforska komplicerad litteratur utifrån gemensam läsning i klassrummet. Av den anledningen kommer bilderböcker ofta in i mina klassrum när vi undersöker och diskuterar frågor som till exempel berättarperspektivets betydelse för en text, intern och extern fokalisering, undertexter, intertextualitet och andra berättartekniska grepp. En av mina favoritlektioner är när vi jobbar med sex olika komplicerade och sinsemellan väldigt olika bilderböcker och undersöker just berättartekniken i dem – det brukar leda till både ahaupplevelser och väldigt intressanta diskussioner med gymnasisterna. Men naturligtvis läser vi också bilderböcker helt i ”egen rätt” och resonerar om psykisk skörhet, normer och identitet utifrån Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner eller om migration utifrån Shaun Tans Ankomsten.

Vilka kurser och delar i läroplanen har störst nytta av att inkludera bilderböcker som material?

Jag tror inte riktigt att man kan tala om ”mest och minst nytta” utifrån en litterär form. Allt handlar om vad man tillsammans vill få syn på och undersöka i undervisningen just nu, i den aktuella situationen. Jag har fått förmånen att under de senaste åren på olika sätt bekanta mig mer med ALMA-pristagares litteratur – där det finns många bilderböcker – och har hittat berikande inslag till min och mina elevers läsning. Jag tror kanske att vi ofta går förbi bilderbokshyllan för att vi tror att den inte har något att erbjuda oss i det arbete vi vill driva, och det gör att vi ibland missar möjligheter.

Hur har responsen varit från eleverna?

Första gången jag tar fram en bilderbok för läsning brukar gymnasisterna bli lite konfunderade. Bilden av att bilderboken är ”enkel” litteratur som inte har något för äldre läsare att engagera sig i är ofta ganska cementerad. Men det går över! Och sen… tja, det är väl som med all annan litteratur. Olika titlar faller olika väl in i olika läsares liv och erfarenhet, och där är bilderböckerna som andra böcker.

Har några titlar fungerat bättre/sämre än andra?

Jag tror att all litteratur som är tillräckligt utmanande har goda förutsättningar i ett klassrum. Därför fungerar många bilderböcker väldigt bra! Isols pekbok En anka är bra att ha har en suverän gestaltning av berättarperspektivets betydelse som alltid går hem. Shaun Tans Ankomsten är en annan favorit som jag återkommer till år efter år. Anna-Clara Tidholms Hanna huset hunden väcker alltid starka känslor, och att efter läsning av Kafkas Förvandlingen ta fram När Greger blev skalbagge och resonera om olika sätt att gestalta upplevelsen av att inte vara sedd för den man är… ja, det är förstås buskul.

Och slutligen, vilken är din egen favoritbilderbok?

Oj vilken svår fråga! Det finns så otroligt många olika, var och en för sig lysande, bilderböcker… men kanske, om jag med kniven mot strupen absolut MÅSTE välja, att det blir Vem ska trösta knyttet av Tove Jansson.

Tack Katarina!

PS. Du hittar Ankomsten, Vem kan trösta knyttet och Om detta talar man endast med kaniner på Cirkulationsbiblioteket. Du hittar böckerna och gör din beställning på Cirkbloggen. Vill du fördjupa dig i hur du kan arbeta med bilderböcker med äldre elever? Läs antologin För berättelsens skull. DS.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

feb

Ladda upp för Modersmålsdagen!

Postad av Jenny

februari 5, 2020 11:16 f m

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

jan

Lär dig mer om Sápmi!

Postad av Jenny

januari 27, 2020 8:15 f m

Foto: Marie Enoksson/Sametinget

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är ett av målen att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, avsnitt 2.2). Här ingår urfolket samerna.

Den 6 februari infaller Samernas nationaldag och är ett bra tillfälle att uppmärksamma frågor relaterade till samerna. Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Här hittar du mer information om dagen och här kan du lära dig mer om Sápmi. Du hittar en lättläst text här.

Så hur kan du uppmärksamma dagen i skolbiblioteket? Nedan hittar du förslag på material, boktips, lektionsförslag och filmer.

Lektionsförslag:

Natur & kultur har flera lektionsförslag för olika stadier.
Du hittar ännu mer material och fler lektionsförslag på Samiska informationscentrums hemsida.
SO-rummet har också en hel del lektionsförslag.
Även Levande historia har material samt förslag på vidare läsning.

Kulan har flera erbjudanden, bland annat skolbio av den prisvinnande filmen Sameblod, som rekommenderas för åk 7-9.

I Cirkulationsbiblioteket hittar du SMS från Soppero, Augustpristagaren Ann-Helén Laestadius debut som de också har bloggat om. Samma författare har även skrivit Bara dra, eller Ber vuolgget, som boken heter på samiska och passar elever i högstadiet och på gymnasiet. Den hittar du i Mångspråksbiblioteket och samtliga böcker i det beståndet på samiska hittar du här.

Stockholmskällan har källmaterial som du kan använda och SLI har flera filmer på temat.

Vill du söka böcker i bibliotekssystemet för att göra en utställning i skolbiblioteket? Du hittar relevanta böcker med hjälp av sökorden: Samer, Renskötsel, Samisk mytologi. Om du vill hitta böcker på samiska, då finns det följande språk inlagt i posterna: Nordsamiska, Lulesamiska, Sydsamiska. I vår katalog finns dessa språk även som ämnesord, plus ämnesord Samiska och Minoritetsspråk.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

jan

11 tips från stadens skolbibliotekarier

Postad av Jenny

januari 23, 2020 3:28 e m

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört? Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.
Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo
Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!

Foto: Malena Martinger Storme

När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem.
Foto: Jenny Berggren

Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se