28

nov

Googla smartare med vår julkalender

Vad vore vi utan sökmotorer på internet? Förmodligen drunknande i information som är totalt irrelevant för oss. Sökmotorer har kommit och gått under åren och idag har vi en som dominerar användningen så mycket att ordet googla blivit synonymt med att göra en websökning. I Europa görs ca 95% av internetsökningarna i Google men få har koll på hur den verkligen fungerar och vilka möjligheter den innehåller.

1 december startar vår julkalender med 24 tips som gör dig till en bättre googlare.
Följ oss på Skolbiblioteksbloggen fram till jul och se till att du alltid får de svar du letar efter.

Bild på Googles sökfönster

Vi ses på måndag! /Skolbiblioteksgruppen

Skolor och bibliotek spelar en nyckelroll när det gäller att stärka MIK hos både barn och vuxna. Idag håller MediaCenter i Västerbotten tillsammans med Sveriges depåbibliotek och lånecentral en heldag om MIK – ”Sant, falskt eller mittemellan”. Under dagen direktsänds alla föreläsningar och de går även att ta del av i efterhand. Ett tips är också att kolla in Mediacenters sajt i övrigt. Där finns mycket intressant om både MIK och IKT.

Länk till seminarierna:
http://mittmediacenter.se/2014/11/direkt/

Program:
09.30 Om barns och ungas medievanor, Alma Kastlander, Statens medieråd
10.00 Är du redo för det nya medielandskapet? MIK-rummet, en sajt om medveten medieanvändning, Alma Kastlander, Statens medieråd
10.45 Utan medie- och informationskunniga medborgare – ingen demokrati, Fredrik Holmberg, Filmpedagogerna
12.00 Lunch
13.00 MOOCs och OER: möjligheter och utmaningar för biblioteken, Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek
13.45 Guided inquiry: hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta och handleda elever för att utveckla deras undersökande och analyserande förmågor, Lena Fogelberg Carlsson, Sofia Eriksson, Katedralskolan, Linköping
14.30 Kaffe
15.00 Skolan, skolbiblioteket och elevens behov, Krister Widell, medie- och utbildningskonsult
15.30 Digitalism: när allting är internet, Pelle Snickars, HUMlab, Umeå universitet
16.15 Avslut

/Linda och Elin

 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ’MIK’ från det vedertagna begreppet ’informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

Författarbesök på Spånga gymnasiumÅsa Anderberg Strollo, Gunnar Ardelius, Björn af Kleen, Sofia Nordin, Ritta Jacobsen, Natalie Gerami, Pernilla Gesén, Maria Nygren och Niklas Krog. Spånga grundskola och gymnasium satsar stort på författarbesök i år inom ramen för ”Läsning pågår”. Två författarbesök är genomförda och 10 ytterligare väntar inom de närmsta veckorna.

Skolans bibliotekarie Per Johansson har bloggat om detta på Svindlande höjder – Lärande med Stockholms gymnasiebibliotek :

”Det kan öppna upp elevernas upplevelse av vad en berättelse är, hur skrivande sker och hur man kan läsa långt bortom det som skall bedömas och betygsättas i skolan.” I alla fall, som han skriver, om det är ett väl genomfört författarbesök där timingen för besöket och valet av författare för en specifik klass klaffar och den där ”magin” som  kan uppstå i mötet mellan elever och författare faktiskt uppstår. Läs mer av hans tankar kring författarbesök i blogginlägget från den 31 oktober.

Även Thorildsplans gymnasiums bibliotek har slagit på stort i fråga om författarbesök i år. Tillsammans med svensklärarna anordnade de 22/10 en särskild läsdag för alla klasser i årskurs 1, med författarbesök, teater och workshops kring informationssökning mm.

Någon ytterligare Stockholmsskola som satsar mycket på författarbesök i år? Berätta!

/Elin

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

29

sep

Läsutveckling med e-böcker

Vad händer med läsningen när e-böckerna kommer in i klassrummet och skolbiblioteket? Det är en av de frågor vi hoppas utforska tillsammans i det pilotprojekt kring e-böcker som vi på Medioteket drar igång v. 46. Det finns fortfarande tid att ansöka om att vara med – sista ansökningsdag är fredag den 3 oktober.

Är du nyfiken och vill se närmare på e-bokstjänsten ElibU? Skaffa ett testkonto i Learnify eller  i SLI/Läshörnan.

Hur kan e-böcker användas för att främja elevers läsutveckling? På Minervaskolan i Umeå var man tidigt ute att använda e-böcker i undervisningen. På en nätverksträff med Digitala Akademin  i våras berättade Linda Björkman Swanberg om den roll e-böckerna kommit att spela i skolans och dess skolbiblioteks arbete med läsutveckling.

Emma Rolander och Elin Hirschfeldt
Skolbiblioteksgruppen

Bild på Skolbibliotekets webbkatalog

Grundskolornas skolbibliotekskatalog, WinBib,  har blivit snyggare och enklare att söka i oavsett om du befinner dig i skolan eller på annan plats. Lägg en länk till den på skolans hemsida så att den blir lätt att hitta till för alla. Självklart fungerar utlåningsdelen precis som den brukar på skolan.  /Emma

Bild på Skolbibliotekets webbkatalog

 

10

sep

Beställ höstens Barnbokskatalog

barnbokskatalogen14I Barnbokskatalogen 2014/2015 presenteras ett urval av de barn- och ungdomsböcker som ges ut under året. Den fungerar väldigt bra som vägledning och inspiration för elever och lärare och har en given plats i skolbiblioteket och i samband med Bokjuryn.  Låt elever och lärare få varsin egen katalog, be dem kryssa för böcker de önskar till skolbiblioteket, klipp ut informationen om de böcker som köps in och sätt upp på en anslagstavla i biblioteket och personalrummet, gör egna bokmärken och så vidare. Hos Barnens bibliotek hittar du fler tips om hur du kan använda Barnbokskatalogen i skolan.

Barnbokskatalogen släpps den 25/9 men går att beställa redan nu!

/Elin

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier