Elever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta