Aktuellt

2016

april

Under temat ”Den generösa högläsningen” betonade Ann-Marie Körling vikten av att läsa högt. ”Läs högt för alla, i alla åldrar, på alla stadier” uppmanade och upprepade hon under den föreläsning för skolbibliotekarier som anordnades den 22 april av MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier).

Hon berättade om hur hennes son, när han gick på gymnasiet kom hem och trots sitt av tonåren tillfälligtvis något begränsade ordförråd, lyckades få sin mor att förstå att de hade ett fått en ny lärare som var så BRA. Och han var så bra för han HÖGLÄSTE för dem. På RASTERNA.  Och eleverna stannade kvar i klassrummet över rasten och lyssnade och kände att läraren läste högt för dem för att han tyckte om dem. Dessutom läste han inte vad som helst – han läste ju Nalle Puh.

Ann-Marie Körling berättade också om att hon alltid har en bok med sig, var hon än går, som eleverna får klämma och känna på, bläddra i och allt som oftast händer det att de ber henne att läsa högt. Och då gör hon det. Och hon läser en gång och en gång till om de vill det, och ytterligare en gång om de så önskar. Hon läser så många gånger de önskar och vill, även om det innebär att hon får läsa samma text 18, 27 eller 110 gånger.

Så hur kan vi som arbetar i skolbiblioteket hjälpa till och se till att eleverna blir höglästa för? Först och främst så kan vi ju själva läsa högt för eleverna när de kommer till oss, eller om vi kommer till dem. Jag kan tänka mig att detta sker på de flesta skolor, men då främst i de yngre åldrarna. Vi behöver alltså läsa högt även för de äldre eleverna och även se till att skolans övriga pedagoger gör det. Och vi kan också vara steget före med att föreslå bra högläsningsmaterial till pedagogerna, så att de vet vad som finns. Och vi kan kanske till och med få vara lite enerverande och jobbiga och smyga efter dem med högläsningstips som vi sticker fram under näsan på dem? ”Kolla här – ett litet tips bara…”

”Egentligen vet jag inte vad högläsningen ger eleverna på lång sikt annat än vad den ger oss för stunden. För stunden får eleverna lyssna till en berättelse, de hör skriftspråket, de lyssnar in grammatiken, de hör hur punkt och frågetecken låter, de får ord och begrepp i lekande, spännande, eggande äventyr. Vi lär oss lyssna ihop, vi lär oss berätta och fråga om det vi läst tillsammans. Vi får något. Vi får en berättelse.” (Ur Ann-Marie Körlings blogg ”Körlings ord” den 9 november 2014.)

Vi får något. Något som räcker mer än väl. En berättelse. En gemenskap. Och elever som känner att vi tycker om dem! Det räcker hur långt som helst.

————————————————————————-

Är du sugen på att höra mer om Ann-Marie Körlings läsfrämjande arbete? Den 1 juni kommer hon och föreläser på Mediotekets sommarfrukost. Skriv in det i era kalendrar redan nu – inbjudan är på väg!

/Anja Sahlstedt

Älska högläsning!

Älska högläsning!

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

mars

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

happy

-Det är inte klokt vilken skillnad det har blivit här på skolan sedan vi satsade på skolbiblioteket säger Happy Hilmarsdottir, rektor på Eriksdalsskolan, i Stockholm. Nu är biblioteket en levande mötesplats med bred verksamhet som kopplas till de olika målen i läroplanen.

-Skolbibliotek med utbildad och kompetent personal är en fantastisk tillgång på skolan fortsätter hon. All inlärning och undervisning baseras ju på läsförmåga och att kunna läsa bra är ett grundläggande fundament i lärandet. Vi har fördubblat vår utlåning. Under hösten lånade vi ut dubbelt så mycket som tidigare och det fortsätter att öka.

Eriksdalsskolan har sedan i höstas skolbibliotek bemannat med en fackutbildad bibliotekarie och en erfaren bibliotekspedagog. Skolan har 1100 elever och biblioteket håller öppet hela skoldagen.

-Hela skolan satsar på ett kvalitetsarbete och i det arbetet ingår skolbiblioteket berättar Happy Hilmarsdottir vidare. Eftersom de nu är två anställda kan biblioteket hållas öppet och ha verksamhet på fler ställen i skolan samtidigt. Skolbibliotekarien samarbetar med IT-pedagogen och lärarna på skolan i arbetet med informationssökning och hon har lektioner i källkritik i vissa årskurser.

– Jag känner mig tryggare nu när Annika, som vår skolbibliotekarie heter, ser till att alla i en årskurs får undervisning i källkritik och informationsökning. Det bidrar till en likvärdig skola. Jag som rektor markerar att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien är viktigt.

Skolan satsar nu vidare med att bygga ut skolbiblioteket med mer lokalyta genom att bygga ihop det med ett uppehållsrum där bokprat och annan pedagogisk verksamhet kan äga rum. Ny inredning är på gång och satsningen har också bidragit till en ökad budget för inköp av ny litteratur, tidningar och tidskrifter. Eleverna är delaktiga genom ett biblioteksråd.

– Jag tycker att skolbibliotek bidrar till en likvärdig skola och jag vill ge alla elever möjlighet att bli läsande människor. Till andra rektorer vill jag säga att skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier stödjer undervisningen och lärandemålen och det är en fantastisk mötesplats och en fristad som sjuder av liv och energi.

– Tillgång till bibliotek gjorde min egen karriär möjlig. Jag älskar bibliotek, avslutar Happy Hilmarsdottir intervjun.

/Maria Ronnås, skolbibliotekskonsulent Medioteket

Nästa vecka får ni möta Annika Lundström skolbibliotekarie samt Barbara Bukowski, bibliotekspedagog, de som utvecklat biblioteket på Eriksdalsskolan.

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

2014

februari

Bengt Lindström, lärarbibliotekarie på Gubbängsskolan, går i pension till sportlovet. Innan han börjar ägna sig åt alla andra väsentliga grejer i livet vill vi passa på att berätta lite om den skolbiblioteksverksamhet han nu lämnar.

För Bengt har den viktigaste uppgiften för skolbiblioteket varit att på olika sätt stimulera och öka läsintresset hos skolans elever – ”Det är ju själva essensen i vårt uppdrag, går det framåt här finns det hopp!”

För att lyckas öka läsintresset har han och hans kollega Yvonne Ekström lagt mycket jobb på bokbeståndet. Det handlar om att följa med i bokutgivningen, samla in inköpsförslag, gallra ”hyllvärmare”, förbättra skyltningen på hyllorna och så vidare. Talboksutlåning till behövande elever är också en viktig del av det läsfrämjande arbetet som de just nu försöker skapa tydligare rutiner kring.

Inte minst betonar Bengt också vikten av att ”vara glad och trevlig och AKTIV med att försöka ge tips till frågvisa elever!” Och det är ju också det han tycker varit det roligaste i jobbet – att hjälpa barnen hitta en bok som de blir nöjda med.

Biblioteket på Gubbängsskolan erbjuder skolans pedagoger ”fasta tider” – ett veckoschema där man kan skriva upp sin klass och vara säker på att bibliotekarien verkligen är på plats.

Otillräkneliga öppettider och bristande tillgång till personal var ett problem som  uppmärksammades av skolinspektionen 2013. Detta ledde till att biblioteket fick fler personaltimmar och bättre kunde garantera de utlovade öppettiderna.

Nu när Bengt går i pension så är det Yvonne Ekström som ensam kommer att ansvara för biblioteket. Till hösten blir det sedan troligtvis en ny person i Gubbängsskolans bibliotek som får fortsätta jobba med att öka läsintresset bland skolans elever.

Vi önskar skolbiblioteket – och Bengt – lycka till framöver!

/Elin Hirschfeldt

januari

som har fått fackförbundet DIK:s utmärkelse för ett Skolbibliotek i världsklass 2014!

Och framför allt stort grattis till skolans elever och personal som har två så kompetenta och engagerade skolbibliotekarier i Cilla Dalén och Ulrika Lindmarker.

Bakgrunden till utmärkelsen är att Hjulsta grundskola satsat mycket på sina två skolbibliotek, inte minst när det gäller personalen. DIK betonar att skolbibliotekarien är nyckeln till ett fungerande skolbibliotek. Hjulsta grundskola är ett strålande exempel på att med rätt person på rätt plats och med tillräckliga resurser kan skolbiblioteket bli en viktig del av skolans pedagogiska vision och göra stor skillnad för elevernas lärande, läslust och språkutveckling.

Nyfiken på mer info om skolbiblioteket på Hjulsta grundskola? Här är tips:

Hjulsta boktips – bokblogg för F-6

Vad gör de i biblioteket – bibliotekarien Cilla bloggar tillsammans
med Lotta Metcalfe från Mariaskolan

Världens ALMA – nytt spännande samarbetsprojekt mellan
Hjulsta grundskola och Östra Real

Läsmuskler – dokumentation av försöket med Personlig LäsTränare
på Hjulsta grundskola och Östra Real

 

/Elin, Skolbiblioteksgruppen

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste kommentarer

Kategorier