Visar inlägg med tagg:

7

jun

DIK-stipendiat med uppdrag att skapa positivt häng

Postad av Jenny

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

1

jun

Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

Postad av Jenny

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

17

maj

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Postad av Jenny

Enskede skola 0053– Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

11

maj

Skolbibliotekarien – en expert som inspirerar

Postad av Jenny

Enskede skola 0132

– För oss på Enskede skola har det varit en prioriterad uppgift att få högstadieeleverna att använda biblioteket, säger rektor Lars Benon när vi träffas en regnig aprilmorgon. De yngre eleverna läste redan mycket och var ofta i biblioteket när vi i januari anställde Malena Martinger Storme, som är utbildad bibliotekarie.

– Vi ville ha en kvalificerad bibliotekarie som skulle vara med i skolans övriga verksamhet, jobba nära lärarna, se framåt och arbeta med källkritik, nya medier och ny teknik. När jag frågade hur hon gjorde för att få högstadieeleverna till biblioteket, svarade hon kort och gott ”Jag var där”.  Då förstod jag att jag inte bara fått en bra bibliotekarie till biblioteket utan också en person med förmåga att bygga relationer till eleverna.

Lars Benon fortsätter med att berätta att skolbiblioteket är till stor nytta på Enskede skola och deltar i skolans utvecklingsarbete. Han menar att den expertkunskap som bibliotekarier besitter är extra viktig i dagens samhälle, och ett exempel på det är digitaliseringen och den enorma mängden medier av alla de slag som eleverna möter. Skolan behöver få in experter som kan stötta och utbilda både elever och lärare.

– Skolbibliotekarien har flera roller, fortsätter han, dels att jobba direkt med ungdomar i alla åldrar med litteratur och språkutveckling men också att vara den som kan locka in ungdomarna i biblioteksvärlden. Det görs genom att bygga relationer. Jag tror att det är viktigt att det finns fler på skolan som kan inspirera eleverna och som de inte blir bedömda av eller behöver prestera någonting för.

Bibliotekslokalen är ganska liten med tanke på behovet för skolans 940 elever men eftersom den gamla gula skolan nu byggs om så planeras biblioteket in en av de finaste lokalerna med större yta. Då ges också möjlighet att tänka nytt och bygga annorlunda mot hur bibliotekslokalen ser ut idag. Enskede skola håller på med ett skolgårdsprojekt där tanken är att bygga en oas, en läshörna i ett grönt område på skolgården som finns tillgängligt under den varma årstiden på rasterna. De provade förra året med att flytta ut en del av biblioteket till ett lugnt hörn av skolgården. Det var populärt och lockade särskilt de yngre eleverna att läsa.

– För mig har biblioteket alltid varit någonting viktigt. Läsandet är ju ett sätt att reflektera och det är viktigt med skolbibliotek både som en plats för att lära sig men också som en möjlighet att stanna upp och hitta lugn och ro, konstaterar Lars Benon avslutningsvis.

/Maria Ronnås

3

maj

Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek!

Postad av Jenny

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

7

apr

Ett tillgängligt skolbibliotek som når alla

Postad av Jenny

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

30

mar

Bokprovning – en påse med gott och blandat

Postad av Jenny

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

4

mar

Vad är väl ett rum med böcker?

Postad av Jenny

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

23

feb

Vikten av att viralgranska

Postad av Jenny

Jack Werner – en viralgranskande viralgranskare

Jack Werner är en av grundarna till ”Viralgranskaren” i tidningen Metro och har under flera års tid guidat oss i den djungel av halvsanningar och osanningar som sprids på nätet. Förutom att han i allmänhet är journalist, bloggare och debattör, så är han i synnerhet författare till ”Creepypasta: spökhistorier på nätet”. Efter att ha föreläst för ett gäng gymnasieungdomar kom han direkt till oss på Medioteket, och kunde konstatera att vi var oändligt mycket mer lättskrattade än gymnasisterna, som knappt drog på munnen under hela föreläsningen. Utgångspunkten för hans föredrag är dock inte så mycket att skratta åt, för den handlar helt enkelt om att man dagligen och ideligen utsätts för en mängd tveksamma inlägg på de sociala medierna, och att man ofta inte varken reflekterar eller reagerar på innehållet. Hans föredrag var en nyttig påminnelse om vikten av att VIRALGRANSKA ofta och mycket.

Och vad innebär då detta viralgranskande för oss som vilset trevar oss fram i internets till synes oändliga hav? Ja NE beskriver ordet viral som ”viral (jämför virus), term som avser snabb (”virusliknande”) spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, och ordet granska som att ”noggrant undersöka vanl. med hjälp av synen, men äv. med känsel o.d.; ofta för att kontrollera och ev. korrigera färdig produkt, uträkning m.m”.

Jack Werner gav oss sin egen något mer målande beskrivning av innebörden av att VIRALGRANSKA:

V – Vakna – Vidden av vad det innebär att man/du/jag publicerar oss.

I – Inse din makt – Vi är osannolikt, obeskrivligt många som använder sociala medier.

R – Riskanalysera – Vad är de största riskerna med att dela?

A – Avväg – Tänk etiskt publicistiskt inför varje publicering.

L – Leta beståndsdelar – Är det för bra för att vara sant? Kolla bilder, namn, plats, tidpunkt och källa.

G – Genomskåda satir – Är det verkligen på riktigt eller finns det en liten satirisk bakgrund?

R – Research – Kolla upp varifrån bilderna, texterna etc kommer? Var togs den här bilden – egentligen?

A – Anmärk – Ligg på med jobbiga frågor, visa att du har koll.

N – Nyansera – Har båda sidorna kommit till tals? Här är en källa – litar vi på den?

S – Se sägnerna – Skaffa dig kunskap för att kunna urskilja det som sprids på nätet. Har du kanske hört det förut? Känner du igen det?

K – Kvalitetsmarkera – Samla på dig trovärdiga källor.

A – Agera – Anmäl. Anmäl igen. Och igen.

Och sist, men på långa vägar inte minst:

T – Tro aldrig att något är för dumt att spridas!

För sprids, det gör det. Och även om det kommer aldrig så många viralgranskare och säger att en publicerat inlägg är lögn och osanning så är skadan i många fall redan skedd. För någonstans i bakhuvudet ligger det ändå kvar; Var det inte lite sant ändå? Ingen rök utan eld?

Jag känner att jag absolut måste lära mig mer. Mycket mer. För det är så lätt att bara köpa allt som man hör och det är så enkelt att bara tro på det man ser. Men jag har i alla fall vaknat och insett min makt och från och med nu ska jag alltid fråga mig om det är för bra för att vara sant. Ju fler vi är som noggrant undersöker denna ”virusliknande spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, desto större är chansen att kontrollera, och om möjligt korrigera, halvsanningar och osanningar. Men det är inte lätt att veta vem man ska lita på så att man blir vägledd på rätt sätt? Ja, vem kan man egentligen lita på? Skolbibliotekarien så klart!

/Anja Sahlstedt

15

dec

Talboksteam är modellen!

Postad av Jenny

talboksblogg

En eftermiddag i november samlades ett 30-tal specialpedagoger och personal från stadens skolbibliotek för ett seminarium om vad det innebär att arbeta med talboksteam. Under seminariet som anordnades av Medioteket och Skoldatateket fick de höra om utmaningar som man kan ställas inför när en verksamhet med talböcker ska komma igång på en skola.

Visst förstår vi att alla barn vill läsa och lära!
Att när skolbiblioteket lockar till läsning, då finns talböckerna där.

Tyvärr är så inte alltid fallet. Långtifrån alla elever som har rätt till talböcker erbjuds dem. Skolbiblioteken har tillstånd att ladda ner och låna ut talböcker, men det ska mera till för att talböcker ska ses som en naturlig möjlighet. På seminariet belyste vi hur situationen kan förbättras.

Utmaningen är ökad kunskap och mer samarbete:

  • Kunskap om läsnedsättning, upphovsrätt, teknik, logistik och praktik
  • Samarbete mellan olika personalkategorier
Satsa på talböcker!

Under 2014 arbetade fyra skolor med att utveckla sitt arbete med hjälp av Medioteket. På skolorna samlades man i talboksteam för att stödja varandra, inventera behov, diskutera vad som skulle göras och vem som skulle göra vad.

Vilka ingick i talboksteamen?
  • Skolbibliotekspersonal med kännedom om böcker och litteratursökning, talböcker och nedladdning från digitala kataloger
  • specialpedagog med kunskap om elevernas läsförmåga och läsverktyg
  • klasslärare med föräldrakontakter och ett inkluderande arbetssätt
  • IT-personal med kunskap om datorer, spelare, mobiler och plattor
  • skolledare som understödjer hela personalen med ett gemensamt förhållningssätt – alla elever ska med på läståget!

Tillsammans i ett talboksteam klarnar bilden av ett komplext arbetsområde och med alla pusselbitarna på plats kan man skapa långsiktigt hållbara arbetssätt för talböcker.

Konkreta erfarenheter från skolor

Ett populärt inslag på seminariet var när Monica Fagerstam från skolbiblioteket och IT-kunnige Lars-Erik Ekström berättade och svarade på frågor om hur de arbetat på Oxhagsskolan. Deras och övriga skolors arbetstips är samlade i en rapport.

Satsa på talböcker – Rapport från ett utvecklingsarbete på fyra skolor 2015
öppnar pdf i nytt fönster

Titta också gärna på tiominutersfilmen Talböcker i skolan som beskriver hur  Snösätraskolan arbetar i sitt talboksteam.

Har ni på er skola funderingar kring hur ni kan utveckla ert arbete med talböcker, kontakta Mediotekets skolbiblioteksgrupp på skolbiblioteksstod@stockholm.se så hjälper vi er gärna.

/Margareta

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier