16

okt

Coming up: Läslovet

 

Nu är det bara några veckor kvar till Läslovet. Årets tema är ”vänlighet”. Har du något på gång i ditt skolbibliotek? Kanske vill du ha med det i det nationella kalendariet? Eller vill du få inspiration genom att läsa vad andra ska göra? Ta en titt på Läslovets egen sida:

läslov.se

Läslovet startade 2015 på initiativ från Läsrörelsen och är ett brett läsfrämjande samarbete mellan bland annat elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. Läslovet infaller vecka 44.

”Berättande bilder – talande böcker” är namnet på en satsning på lässtimulans och stärkt samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem i ett antal grundskolor i Stockholms stad. Det är vi på Medioteket som håller i satsningen och den genomfördes för första gången hösten 2019. Detta blogginlägg handlar främst om den andra omgången av satsningen som genomfördes läsåret 2022–2023. (Du kan läsa mer om satsningens första omgång här: Berättande bilder-talande böcker – Skolbiblioteksbloggen)

Omgång två av satsningen ”Berättande bilder – talande böcker” involverade totalt 16 grundskolor. Syftet var att stimulera elevernas läsintresse, främja samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem samt sprida lässtimulerande metoder för att arbeta med bilderböcker. Satsningen var en del i implementeringen av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2024.

I början av satsningen fick de deltagande skolorna varsitt bokpaket med sju särskilt utvalda bilderböcker. I arbetet med dessa bilderböcker utforskandes olika estetiska uttrycksformer, digitalt skapande samt olika former av textsamtal och berättande. Även lekens betydelse för språkutveckling fick en framträdande roll. Under läsårets gång bidrog Medioteket bland annat med inspiration och kompetensutveckling och deltagarna hade möjlighet att diskutera och dela erfarenheter genom ett gemensamt Team.

Resultat

Resultaten vid läsårets slut visar att deltagarna tillsammans använt sig av många olika arbetsmetoder och uttrycksformer i arbetet med
bilderböckerna, så som bild, drama och boksamtal. Deltagarna upplever att arbetet med bilderböckerna bidrog till läs- och språkutveckling samt stimulerade elevernas fantasi och diskussioner om känslor och tankar. Den stora utmaningen var att hitta tid till gemensam planering mellan skolbibliotek och fritidshem. Samarbetet ökade dock på flertalet skolor och skolledningens stöd har haft stor betydelse för möjligheten att öka samarbetet. Flera av deltagarna uttrycker att de planerar att fortsätta samverka kring läsning och läsfrämjande även efter satsningens slut.

Vill du veta mer?

Vill du läsa mer om satsningen kan du göra det i detta sammanfattande PM:

Berättande bilder – talande böcker PM 2023 (pdf 716 kb)

Här ser du vilka bilderböcker som ingick i satsningen:

15

sep

E-bokens dag 18 september

Det finns många olika temadagar instiftade från olika håll och det känns nästan som om man skulle kunna fira något varje dag. Några av dessa dagar är mer välkända än andra och andra känns säkert helt irrelevanta. Men en dag som kanske är mer okänd fast ändå relevant för skolbibliotek vill vi gärna lyfta lite extra här på skolbiblioteksbloggen. Nämligen e-bokens dag som infaller 18 september, eller Read an ebook day som den heter internationellt. Initiativet till dagen kom 2014 från företaget Overdrive. Syftet var att att särskilt uppmuntra till att läsa e-böcker och visa på fördelarna med digital läsning. (Vi har skrivit en del om bland annat fördelarna med e-böcker förut: Inlägg som handlar om e-böcker).

Tyckandet om e-böcker varierar såklart från person till person, men i vår digitala värld är den nog här för att stanna oavsett vad man personligen tycker om e-bokens vara eller icke vara. Då kan det kanske också vara intressant att ha lite koll på till e-bokens historia?

E-bokens historia

Idén att skapa e-böcker har funnits länge, ända sedan 1930-talet. Men det dröjde fram till 1971 innan den allra första e-boken blev tillgänglig i USA, som en del av Projekt Gutenberg. Det var ”The Declaration of Independence”  som kan fortfarande är tillgänglig. Projekt Gutenberg var det första digitala biblioteket som var knutet till det datanätverk som senare utvecklades till internet. Projekt Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Free eBooks – Länk till Project Gutenberg (gutenberg.org)

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock inte rum förrän år 2008. Då lanserade den amerikanska Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Innan dess fanns det en rad olika e-boksformat och det krävdes både teknisk skicklighet och tålamod för att köpa och läsa e-böcker. Men med Kindle blev det lätt för vanliga konsumenter att få tag på e-böcker och då tog intresset fart.

I Sverige har e-boken ännu inte fått så stort genomslag som i de engelska och spansktalande språkområdena där e-boksförsäljningen är betydligt större än i Sverige. En av böckerna som gjorde att många svenskar fick upp ögonen var ”Jag är Zlatan” som när den släpptes 2011 blev tillgänglig som både tryck bok och e-bok på samma gång (om inte mitt minne sviker mig helt). Generellt har biblioteken spelat en stor roll för e-böckerna i Sverige:

Ointresse för e-böcker i handeln – tur nog finns biblioteken – Länk till forskning.se

Tillgång till e-böcker

Du som arbetar på högstadiet eller gymnasiet i Stockholms stad har tillgång till ett bibliotekariemodererarat urval e-böcker. Läs mer här om du känner dig osäker på hur du ska göra för att få tillgång:

E-böcker för gymnasiet och högstadiet – Länk till Pedagog Stockholm

/Jenny

I en tid då det larmas om barn och ungas försämrade läsförmåga har vi inte råd att vara utan skolbibliotek. Ett bemannat skolbiblioteket innehåller inte enbart ett varierat och brett utbud av skönlitteratur och faktaböcker utan där finns också en skolbibliotekarie som kan förmedla dessa, väcka läslust och stimulera läsningen både under skoltid och för läsning på fritiden. Detta sker förstås i samarbete med lärare och annan pedagogisk personal. Skolbibliotekarier kan med sin kunskap om medie- och informationskunnighet även stötta och stärka undervisningen i källkritik, informationssökning och i mycket annat som ingår i detta breda område.

Alla elever har rätt till ett välfungerande och pedagogiskt integrerat skolbibliotek på sin skola. Så är långt ifrån fallet på Sveriges alla skolor.

Läs vad Nationella skolbiblioteksgruppen har bloggat om men även skickat ut till riksdagens utbildningsutskott i samband med skolstarten.

Är det här rimligt? Länk till Nationella Skolbiblioteksgruppens blogg

/Maria

Rapporteringen om censur av böcker på skolbibliotek, inte minst i södra USA, väcker känslor och funderingar. Varför förekommer censur egentligen och och är det även en form av censur att korrigera språket i böcker? Vilka är/blir konsekvenserna? Vad ska vi vara uppmärksamma på i vår närhet och finns det något vi kan göra?

Här kan du läsa mer om läget i USA:

Utrensning av böcker kan ta honom till Vita huset – Länk till Biblioteksbladet

Böcker rensas ut från klassrum och skolbibliotek i USA – Länk till Dagens nyheter (kräver inloggning)

Ett sätt att göra något är att uppmärksamma Banned Books Week som i år infaller 1-7 oktober. Enligt svenska PEN är en Banned (förbjuden) bok en bok som någon anser att ingen annan ska få läsa. De som tar initiativ till att förbjuda böcker kan till exempel vara en statlig myndighet, polis, föräldraorganisationer, religiösa samfund och liknande. Banned Books Week startade 1982 och under veckan uppmärksammar olika organisationer och aktörer inom bokbranschen just den litteratur som blivit förbjuden någonstans i världen. Årets tema är ”Let Freedom Read”. Svensk biblioteksförening skriver om evenemanget och länkar vidare till mer information:

Banned Books Week 2023 – Länk till Svensk biblioteksförening 

Vilka böcker kan det då handla om och vad är det som upprör?

Vanliga anledningar till att böcker blir förbjudna är till exempel att de har en tydlig HBTQ-tematik, att texten uttrycker kritik mot ett samhälle eller att innehållet går emot religiösa uppfattningar. Visste du att Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i fd Tjeckoslovakien under 80-talet eftersom den ansågs kunna inspirera till uppror mot staten? Eller att Harry Potter innehåller magiska inslag som i vissa länder anses som ondskefull och i strid med landets religion? Här kan du läsa om fler förbjudna böcker i en sammanställning som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö gjort:

Förbjuden litteratur – Länk till Malmö stads webb 

Historien har dock visat att en censur-stämpel på en bok ofta gör den ännu mer eftertraktad för läsarna. Så frågan om effekten av censur är också högaktuell!

/Jenny

Priset Årets skolbibliotek har funnits sedan 1994 och delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek.  Av de inkomna förslagen väljer sedan en jury ut en vinnare samt två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.

Juryn lägger särskild vikt vid:

  • skolledningens del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål
  • en bemanning som motsvarar skolans behov

Nu är ansökan öppen fram till 17 augusti:

Årets skolbibliotek | Nationella skolbiblioteksgruppen

I år delas priset ut på Bokmässan fredag 29 september kl 13. Under rubriken Det värdefulla skolbiblioteket samtalar årets prisutdelare med en skolbibliotekarie om vikten av välfungerande och bemannade skolbibliotek. I slutet avslöjas vem som vinner Årets skolbibliotek 2023. Vem som är årets prisutdelare kan du läsa om här:

Välkomna till prisutdelningen på Bokmässan | Nationella skolbiblioteksgruppen

/Jenny

12

maj

Poesigympa – vad är det?

Poesigympa är ett koncept som är utvecklat av Litteraturutveckling Sörmland. Nu finns det en kurs på Digiteket där du kan prova på, lära dig mer om vad det är och hur du själv kan bli behörig poesigympaledare samt få tillgång till färdiga pass. I korta drag går det ut på att göra rörelser till upplästa dikter med musik i bakgrunden. Rörelserna är enkla och passar de flesta. Ursprungligen är det framtaget för vuxna men går med enkla anpassningar att använda även med barn- och unga. Ett spännande sätt att introducera/arbeta med poesi i skolbiblioteket!

Poesigympa har tre syften: litteraturfrämjande, hälsofrämjande och kulturstödjande. Här kan du se en kort film för att få ett hum om hur det kan se ut:

På Digitekets webb finns numera också många andra kurser och annat material kopplat till läsfrämjande arbete. Väl värt att spana in!

Start – Digiteket

/Jenny

Att böcker kan drabba oss känslomässigt och därigenom få stor betydelse i människors liv är nog något vi alla som jobbar med och i bibliotek kan skriva under på. Världsbokdagen 23 april är en dag som passar särskilt bra att lyfta boken och vad den kan ha för betydelse när den verkligen berör oss. (I år infaller dagen på en söndag men det går ju finfint att göra något både veckan före och vecken efter också.) ChatGPT radar upp dessa fyra punkter för att beskriva hur bra litteratur kan påverka människor:

  1. Emotionellt: Bra böcker kan väcka starka känslor hos läsaren, såsom glädje, sorg, ilska eller spänning. Läsare kan identifiera sig med karaktärerna i boken och känna empati för deras upplevelser.
  2. Kognitivt: Läsning kan också utmana vårt tänkande och vårt sätt att se världen på. Bra böcker kan ge nya perspektiv och förändra vår syn på olika ämnen och situationer.
  3. Kulturellt: Genom att läsa böcker från olika kulturer och tidsperioder kan läsare få en större förståelse för olika sätt att leva och tänka på. Litteratur kan hjälpa oss att förstå vår egen kultur och historia bättre.
  4. Personligt: Läsning kan också vara en form av självutveckling. Bra böcker kan inspirera läsaren att reflektera över sitt eget liv och sina egna val.

Att drabbas av litteraturen

”Att drabbas av litteraturen” var temat på ett fullsatt pedagogiskt café som vi på Medioteket anordnade i slutet av mars. Kvällens huvudtalare lyfte fram budskapet att det är den känslomässiga inlevelsen som skapar läsintresse och som skiljer skönlitteratur från annan text. Starka läsupplevelser är en förutsättning för att eleverna ska hitta sin läsaridentitet och samtal om det lästa är centralt för att upptäcka nya infallsvinklar och perspektiv. Här kan du läsa en artikel på temat:

”Samtalet om läsningen är centralt” – Pedagog Stockholm

Till det pedagogiska caféet tog Cirkulationsbibliotekets personal fram en tipslista på böcker som berör. Listan innehåller böcker som passar från förskoleklass till gymnasiet. Några av dem finns också som e-bok.

Drabbande böcker – Cirkbloggen

/Jenny

Ps Vill du ha tips på vad du kan hitta på i skolbiblioteket på världsbokdagen? Spana in våra inlägg från tidigare år, här finns massor av tips:

Sökning ”Världsbokdagen” på Skolbiblioteksbloggen

 

Idag, 21 mars, är Världsdagen för Downs syndrom. Syftet med dagen är att öka allmänhetens medvetenheten om Downs syndrom. I Sverige och i flera andra länder uppmärksammar man dagen med att Rocka sockorna. Genom att ta på dig olika strumpor är du med på att uppmärksamma människor med Downs syndrom och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Du kan läsa mer om Rocka sockorna på Svenska Downföreningens webb:

Rocka sockorna – SvDf (svenskadownforeningen.se)

Dagen till ära vill vi också passa på att slå ett slag för anpassad läsning, eftersom elever är olika och läser på olika sätt, och de medier som kanske lätt hamnar lite i skymundan. Böcker som vi till exempel kan läsa med öronen och fingrarna. Ett sätt att visa upp dessa böcker kan vara att ha en så kallad äppelhylla i skolbiblioteket. Exempelvis kan denna typ av böcker finnas på en äppelhylla:

  • Böcker med TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. (Kan också kallas teckenstöd och bygger på teckenspråkets tecken men skiljer sig från teckenspråket genom att man endast tecknar de viktigaste orden, samtidigt som man läser/pratar).
  • Taktila böcker – böcker som känns. En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Bokens text består av både tryckt skrift och punktskrift. Främsta målgruppen är barn med synnedsättning men även andra kan ha stor glädje av taktila bilderböcker.

Mer om äppelhyllor

Fler exempel på medier och annat som kan finns på en äppelhylla kan du hitta på dessa sidor:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Pedagog Stockholm)

Äppelhyllor på bibliotek – information för bibliotek (barnensbibliotek.se)

För den som vill veta mer hur man kan jobba med äppelhylllor och verksamhet kopplat till dem (och är medlem i Svensk biblioteksförening) kan jag varmt rekommendera att gå med i Expertnätverket för Äppelhyllor där man kan få fin kompetensutbildning, många tips samt nätverkskontakter. Förra veckan anordnades till exempel en givande och trevlig nätverksträff i Umeå på kulturhuset Väven. 

Rocka på!
/Jenny

 

Varje år sedan 2017 infaller Källkritikens dag den 13 mars. Olika organisationer uppmärksammar dagen på olika sätt, liksom såklart många skolbibliotek. Men vad är källkritik egentligen? Internetstiftelsen definierar det såhär: Källkritik är en metod för att systematiskt granska källor och bedöma deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken som har sitt ursprung i historieforskningen är en utgångspunkt vid granskning av information. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas. Just den sista meningen pekar på att källkritik i dag inte är detsamma som källkritik förr och detta behöver vi förhålla oss till.

Just ordet ”källkritik” kan kanske också kännas svårt för de yngre eleverna (är det en källare?) och kanske aningen uttjatat för de äldre? Men oavsett om vi använder begreppet källkritik eller inte så är betydelsen av det något mycket viktigt för oss. Själva innebörden av ordet är det centrala och det finns många olika sätt att ta sig an källkritiska utmaningar. Och det finns mycket att lära för alla, det går nog aldrig att bli fullärd när det gäller något så komplext som källkritik.

Lär dig mer

Här kommer några tips på sidor där du kan fördjupa dig i olika källkritiska frågor:

Vill du ha extra påfyllning just 13 mars så får du här två tips på evenemang:

/Jenny

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Kategorier