Aktuellt

2021

augusti

e-bok till bloggen

Nytt läsår och kanske dags att testa något nytt? Alla Stockholms kommunala gymnasier och högstadium kan under läsåret 21/22, via Cirkulationsbiblioteket, kostnadsfritt låna e-böcker. Urvalet av e-böcker utökas succesivt och skolbibliotekspersonal eller lärare är varmt välkomna att lämna förslag på titlar som kan ingå i utbudet. Det är lätt att låna en e-bok och boken blir snabbt tillgänglig! Ingen transporttid eller risk för att glömma att lämna tillbaka. När du lånar en e-bok går den att läsa i 28 dagar, sedan går den inte längre att öppna (har du då inte hunnit läsa klart behöver du låna boken på nytt, den går inte att låna om). Läs mer om hur det går till att låna e-böcker här:

E-böcker via Cirkulationsbiblioteket – Cirkbloggen

Det finns också fria e-böcker som är gratis att lyssna på eller ladda ner. Till exempel tillgängliggör Litteraturbanken äldre skönlitteratur. Där hittar du dikter, noveller och romaner av svenska klassiska författare. Stockholms stadsbibliotek har sammanställt en sida med länkar till fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska och andra språk:

Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser – Stockholms Stadsbibliotek

Men är det då bra att läsa digitalt eller inte? Där är forskningen inte ense och det finns många olika aspekter att tänka på. Bland fördelarna lyfts exempelvis tillgängligheten – att teknologin möjliggör läsning när och var som helst där samma digitala bok kan nås av flera personer samtidigt på olika platser. Den som läser digitalt kan också enkelt förstora text och ändra kontrast vilket är bra för personer med t ex synnedsättning. Det finns även studier som visar att det särskilt är de som kämpar med läsning och tycker det är jobbigt som är mer positiva till e-böcker och blir motiverade av att läsa på skärm.

Bland e-bokens nackdelar tas det bland annat upp att pappersformat är bättre för inlärning då det skapar ett taktilt minne när man exempelvis bläddrar och lätt kan se hur långt man har läst till skillnad från skärmen som bara visar en sida i taget och gör det svårare att få överblick. Tryckta böcker ökar också förståelsen för berättelsen, enligt flera studier. De är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.

Men preferenser är också högst personliga, några föredrar pappersböcker medan andra gillar e-böcker mer.  Kanske kan det också vara som med annan läsning – att man måste träna sig på det? I alla fall kan det vara bra att prova innan man bildar sig en egen uppfattning. Det handlar inte om antingen fysiska böcker ELLER e-böcker, det handlar om både och. Det ena kan komplettera det andra. Kanske några elever föredrar fysiska böcker och andra e-böcker och det är helt ok?

Vill du fördjupa dig mer i digital läsning kommer här några tips lästips:

Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning – Skolverket

Tryckta texter ger bättre läsförståelse – Skolverket

/Jenny

juni

sommar

Vårterminen lider mot sitt slut och vi i skolbiblioteksgruppen på Medioteket vill önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar med många läsupplevelser. Cirkulationsbiblioteket har satt ihop en lista med tips på sommarläsning som vi gärna tipsar om:

Cirkulationsbiblioteket sommarlovsläsning 2021 (pdf, 368kB, nytt fönster)

Vi ses till hösten igen och då kommer skolbiblioteksbloggen att ha fått en ny look, det känns spännande :-).   Du som är nyfiken på vilka kursen Medioteket erbjuder i höst kan redan nu hitta dem på utbildningsplattformen eller Pedagog Stockholm. Den tryckta katalogen har gjort sitt så kurserna hittas numer endast digitalt.

Efter lite mer än ett år av nästan enbart digitala möten hoppas vi att vi snart kan ha fler fysiska möten och träffar, och förhoppningsvis har vi inte glömt bort hur man gör 😉

Tack för detta läsår och glad sommar!

På lördag 5 juni är det Världsmiljödagen, en internationell temadag som infördes efter FNs miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Men anledning av detta kommer här några tips och tankar som vi hoppas ska vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i skolbiblioteket och på resten av skolan.

Det första som dyker upp i tanken när man tänker på hållbar utveckling är kanske miljö och arbetet med att bekämpa klimathotet. Men tittar man närmare på vad FN inkluderar i temat så är det bredare än så. I Agenda 2030 har FNs medlemsstater kommit överens om 17 Globala mål för hållbar utveckling.

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Målen knyter ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vill du läsa mer om de Globala målen så klicka dig in på denna webbplats som innehåller mycket information:
Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling

Undervisning i hållbar utveckling är inskrivet i skolans styrdokument och tanken är att miljö– och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning. Det finns dock inga direkta hänvisningar till Agenda 2030 i styrdokumenten men det finns i exempelvis läroplanernas inledningar tydliga kopplingar till demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling som är centrala i Agenda 2030. Vill du läsa mer om hållbar utveckling i undervisningen tipsar vi om denna artikel på Pedagog Stockholm:
Hållbar utveckling i undervisningen | Pedagog Stockholm

Resurser att använda i skolbiblioteket eller för att tipsa lärare om:

  • Cirkulationsbiblioteket har utifrån sitt bestånd tagit fram boktips på skönlitterära böcker som kan fungera bra som diskussionsunderlag för flera av de Globala målen:
    Hållbar utveckling – Cirkbloggen
  • Förutom böcker fungerar ju även filmer bra som diskussionsunderlag och ögonöppnare. Filmgruppen på Medioteket tipsar om flera samlingar på temat hållbar utveckling här: Medioteket – film. Till flera av filmerna finns också diskussionsunderlag som kompletterar filmhandledningarna och knyter an till de Globala målen, bland annat denna som passar för årskurs 7-9 och som knyter an till mål 13, bekämpa klimatförändringarna:
    Diskussionsunderlag för Beasts of the Southern Wild (pdf, 358 kB, nytt fönster).
  • Den globala skolan är en del av Universitets- och högskolerådet och erbjuder bland annat kostnadsfri fortbildning och material för skolor och förskolor. Kostnadsfritt!
    Information om Den globala skolan

/Jenny

maj

fireworks

Fantastiskt roligt att få gratulera både Enbacksskolan och PA Fogelströms gymnasium och även skolbibliotekarierna Cilla Dalén och Lena Moser, som arbetar där, till detta erkännande. Utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass delar fackförbundet DIK ut för nionde året i rad.

Biblioteksverksamheten på dessa skolor får priset för sitt goda samarbete och att biblioteket är så väl integrerat i undervisningen och i skolans kvalitetsarbete. Läs mer om utmärkelsen och om kriterierna för att få priset.

Så här berättar Cilla om varför Enbacksskolan kvalificerat sig för utmärkelsen när jag frågar henne:

” Det har varit enkelt att få igång en bra skolbiblioteksverksamhet här eftersom skolan är så välorganiserad och arbetar tydligt med mål och utvärdering. Språkutveckling och läskunnighet är centralt för hela skolan och där blir ju skolbiblioteket snabbt en viktig del.

Skolbiblioteksverksamheten har väl inte kommit lika långt med MIK-delen, men är på god väg. På Enbacksskolan finns också ett klimat där alla i personalen är trygga i sina roller och vet vad de har ansvar för. Även detta underlättar samarbetet”, menar Cilla.

Lena som arbetar på PA Fogelströms gymnasium förklarar utmärkelsen med att skolledningen har en grundläggande skolidé om att ge eleverna en gedigen högskoleförberedelse. I stället för en aula som bara används då och då fick biblioteket ta plats i den före detta samlingslokalen i det nyrenoverade huset på Stigberget. Hela lärarkollegiet är organiserade i samma arbetslag vilket underlättar samarbete mellan lärare och bibliotek. Så här säger Lena:

”Alla lärare oavsett ämne jobbar med skolans läs- och skrivmallar som har tagits fram av skolans förstelärare i svenska. Eleverna genomför fem vetenskapliga projekt som träning inför gymnasiearbetet och vi har temadagar om bland annat kritiskt tänkande”.

Dessa faktorer har tillsammans med krav på biblioteket att vara en resurs i elevernas kunskapsinhämtning gjort det möjligt att utveckla en bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer om Cillas arbete här: Vad gör de i biblioteket? (stockholm.se)

Mer om skolorna kan du läsa här:

Det är här det börjar. | P A Fogelströms gymnasium (stockholm.se)

Mediateket | Enbacksskolan (stockholm.se)

Världens största litteraturpris för barn och unga, Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) kommer i år att delas ut digitalt. Måndag 31 maj kl 19 kommer både 2020 års pristagare Baek Heena och 2021 års pristagare Jean-Claude Mourlevat att firas. Alla som vill kan vara med på den digitala prisutdelningen. Läs mer och anmäl dig här: Prisceremoni 2021 (alma.se) 

Då Astrid Lindgren avled 2002, 94 år gammal, beslöt Sveriges regering att instifta ett pris i hennes minne, Astrid Lindgren Memorial Award, för att värna barnens rätt till bra berättelser och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur. Varje år belönas en person eller organisation som bidrar till litteraturens betydelse för barn och unga över hela världen. Prissumman på fem miljoner svenska kronor gör priset till världens största i sitt slag. Första gången priset delades ut var 2003 och hittills har 21 pristagare belönats. Bland tidigare pristagare finns till exempel Barbro Lindgren, Shaun Tan, Jacqueline Woodson och Philip Pullman. 

Priset är uppmärksammat och leder till att böcker översätts till fler språk. (Lagom till årets prisceremoni ska  exempelvis Jean-Claude Mourlevats första bok på svenska komma ut.) För vad händer om barn och unga inte får tillgång till de världar som läsning öppnar dörrar till? Astrid Lindgren själv gav svar i sitt tacktal när hon mottog H.C. Andersen-medaljen 1958:

”Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dagen barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten fattig.”

/Jenny

I bland annat delbetänkandet ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” framkommer det att det råder brist på personer som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap vilket kan göra det svårt för rektorer att anställa en fackutbildad skolbibliotekarie. Sedan är det kanske även så att just denna inriktning inte är högst rankad bland de blivande bibliotekarierna. Så hur kan man då råda bot på detta? Hur skapar man fler skolbibliotekarier?

Under tio veckor på våren har studenter från Södertörns bibliotekarieutbildning praktiserat inom staden där jag, Magdalena från Medioteket och en representant från Stockholms stadsbibliotek varit samordnare. Upplägget har sett lite olika ut men en del har fördelat sin praktik mellan skolbibliotek och folkbibliotek.  Enligt mig ett drömupplägg som jag själv som studerande verkligen skulle ha uppskattat.

I torsdags hade vi en avslutande träff där alla handledare, praktikanter och en representant från Södertörns högskola var med och reflekterade över hur perioden har varit. Det var så många kloka tankar som kom fram så jag vet knappt vart jag ska börja. Sammantaget var alla nöjda och praktiken hade blivit ett väldigt värdefullt lärmoment, inte bara för praktikanterna utan även för handledarna. Att få ha någon till ens verksamhet som kommer med nya pigga ögon och som kan ställa frågor om varför man gör på ett visst sätt kan verkligen sätta igång tankarna och starta spännande processer. Jag tror alla var överens om att det har varit ett ömsesidigt utbyte.

people-2569234__480

Att sedan få höra praktikanterna berätta om sina erfarenheter värmde ett gammalt bibliotekariehjärta. Någon hade upptäckt hur viktigt det är att arbeta med beståndet på ett skolbibliotek och hur roligt det är att omvärldsbevaka kring barn- och ungdomslitteraturen. Någon fick bekräftat att det VERKLIGEN är skolbibliotekarie hen vill bli. Och alla hade haft stor behållning av sina handledare som blivit viktiga professionella yrkesförebilder för dem. Något annat som alla lyfte var hur stor del av verksamheten som har pedagogisk inriktning och att detta var någon man önskad se mer av på utbildningen Vilket jag också håller med om förstås! För att kunna ge en bra grund för yrket, och det gäller ju egentligen för alla olika biblioteksverksamheter, så är pedagogik en oerhört viktigt del. Men inte minst om man kommer att arbeta på ett skolbibliotek. I ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” föreslås en utökning av samarbetet mellan utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap och lärarutbildningen. Detta kan säkert också, förutom att bidra till ett ökat samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, även bidra till att fler lockas till arbeta på just ett skolbibliotek.

Kommer ni ihåg frågan jag ställde i början, hur skapar man fler skolbibliotekarier? Jo man sammanför ett antal begåvade studenter från en bibliotekarieutbildning med ett antal lika begåvade människor som arbetar på skolbibliotek. Hokus pokus så har man fått en blivande skolbibliotekarie eller två.
Enkelt eller hur?

Vi hoppas på att det blir en fortsättning på detta fina samarbete, både med Stockholms stadsbibliotek och med Södertörns högskola.

Med dessa tankar önskar jag er en fortsatt fin vecka.

/Magdalena

april

dansens dag

Dansens dag är en internationell temadag som firas 29 april och kallas också ofta internationella dansdagen. Dagen började firas 1982 och 29 april valdes därför att det är Jean-Georges Noverres födelsedag. Noverres var en förnyare av den klassiska baletten.

I år är det såklart svårt att samlas för att dansa ihop men kanske kan du fira dagen genom att titta på en dansföreställning? På till exempel svt play finns många fina filmade föreställningar.

Hur kan då dans och skolbibliotek höra ihop? Vi har tidigare skrivit om bokdans här på skolbiblioteksbloggen som kan vara ett exempel, Böcker och dans – hur går det ihop? Testa gärna :-).

Det finns också danskompanier och koreografer som gjort särskilda föreställningar eller projekt just för bibliotek. För några veckor sedan ordnade Regionbibliotek Stockholm en temadag om dans på folkbibliotek. Där fick vi som lyssnade bland annat höra på hur man i Hallonbergen har skapat en bok utifrån dans tillsammans med sexåringar. Där fokuserades på  hur dans kan leda utforskandet av språk och skapandet av text. Utgångspunkt var frågorna: Kan man dansa fram en bok? Vilka berättelser kommer fram då? Mycket intressant och den som vill läsa mer kan göra det här: Hallonbergen stories – dansresidens med fokus på läsfrämjande.

/Jenny

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Omvärldsbevakning betyder enligt Wikipedia ”en organisatorisk aktivitet att införskaffa underrättelser om omvärlden (till exempel konkurrenter och marknader) i syfte att positionera organisationen, dess produkter och tjänster”. Konkurrens väl kanske inte är det första skolbiblioteksvärlden förknippas med men tänker man på aktiviteten läsning så går det att se att den aktiviteten utsätts för hård konkurrens… Hur som helst så är det viktigt att ha koll på saker som händer inom den egna sfären för att kunna utveckla sin verksamhet och då är det bra att kunna lägga lite tid på att omvärldsbevaka. Men hur görs detta på bästa sätt? Frågan har säkert lika många svar som läsare men här kommer ändå några tips där det går att hitta matnyttig information och intressanta reflektioner. Du får också mer än gärna dela med dig av dina bästa omvärldsbevakningstips i kommentarerna nedan!

Nyheter 

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Det finns många olika nyhetsbrev att prenumerera på som med jämna mellanrum dyker upp i din mejlkorg. Till exempel har dessa organisationer egna nyhetsbrev som kan vara av intresse för skolbibliotek: Skolverket, Barnens bibliotek, Kulturrådet, Digiteket, Internetstiftelsen, UR.

  • Sociala medier

På sociala medier finns många grupper och konton med biblioteksfokus. Till exempel: @Skolbibliotekarierna – ett stafettkonto på Instagram och Twitter där olika skolbibliotekarier turas om att göra inlägg om sitt arbete. @Svbib – Svensk biblioteksföreningens konto som lånas ut till olika biblioteksverksamheter. Skolbibliotekssamtal och Forum för barn-och ungdomsbibliotekarier är grupper på Facebook där du kan dela artiklar, länkar och diskutera olika skolbiblioteksrelaterade frågor.

  • Skolbiblistan

Skolbiblistan administreras av Skolverket och det är ett forum via e-post för dig som vill diskutera, ställa frågor och utbyta erfarenheter som rör skolbibliotek. (Om du prenumererar så ställ med fördel in en regel så att post från skolbiblistan hamnar i en egen inkorg, då blir det lättare att överblicka).

  • Poddar och bloggar

Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. För den som vill fördjupa sig i MIK-området visuella kulturer och bildbruk finns Bildpodden.

Vad gör de i skolbiblioteket? är en blogg här på Pedagog Stockholm där du kan följa en skolbibliotekarie i Stockholm stad i det dagliga arbetet.

Vilka är dina bästa tips för omvärldsbevakning?

mars

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena