Aktuellt

2021

mars

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

I biblioteksvärlden har det under några år pratats mycket om och arbetats mycket med UX. Kanske har du hört eller läst om det? Eller kanske rent av testat lite själv? Främst är det nog universitetsbibliotek och folkbiblioteket som anammat UX-metoderna. Men skulle det kunna vara något även för skolbibliotek? Här kommer i alla fall en liten introduktion till vad UX är.

UX står för User Experience och betyder användarupplevelser, kortfattat försöker man ta reda på vad den som använder biblioteket egentligen tycker och sedan använda denna kunskap som grund för utveckling. En viktig komponent i UX är att det ska gå snabbt mellan observation och handling. Exempelvis har du på ditt bibliotek gjort observationen att få elever i mellanstadiet hittar till seriehörnan, ta då snabbt fram en tydligare skylt eller någon annan lämplig åtgärd. Om du märker att detta fungerar efter en ny observation är det läge att göra förändringen mer permanent.

Fem olika metoder inom UX
I en artikel i Biblioteksbladet sammanfattas dessa fem metoder:

  1. Betrakta människor i biblioteket. Vad gör de egentligen?
  2. Användarintervjuer. Intervjua användarna om deras upplevelse av biblioteket. Lyssna noga och ge dem tid att tänka och tala, många som intervjuar pratar för mycket själva. Var inte rädd för tystanden och tala högst 20 procent av tiden själv.
  3. Skugga användare. Be användare att utföra en enkel uppgift och fråga om du får följa med. Det kan till exempel vara att hitta en bok. Du ser hur många hinder de möter på vägen, hur de interagerar med skyltar, hur de rör sig genom rummet, om de pratar med någon och om de använder bibliotekskatalogen.
  4. Kärleksbrev och göra slut-brev. Låt användare i grupp skriva varsitt brev som om de höll på att bli kära i eller göra slut med biblioteket. Be dem berätta hur de känner, varför de gör slut eller har blivit kära.
  5. Kognitiv kartläggning. Låt användare rita bilder av bibliotekets styrkor och svagheter med färgglada pennor under sex minuter. Be dem byta penna varannan minut, eftersom de ritar det viktigaste först kan du sedan följa deras prioriteringsordning. De får även ­berätta om sin bild.

Post-it
Innan jag hade provat på UX förknippade jag alltid post-it med filmen Romy & Michele´s High school reunion, varför just den filmen är dock en helt annan historia. Men nu för tiden tänker jag alltid UX = post-it. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att strukturera upp de svar man får efter till exempel användarintervjuer. Så här kan det se ut:

images2

images (1) images3

Under dessa tre kategorier sätter du sedan nya post-it i samma färger med kommentarer du fått via dina intervjuer. Tänk på att inte tolka personen i fråga utan skriv ner sådant som verkligen är sagt samt att det endast ska vara en kommentar per lapp. På detta sätt får du en väldigt bra och tydlig överblick över vad du har fått för information och sedan återstår bara analysen av vilka tankar/kommentarer som du vill ta vidare.

Viktiga komponenter när man provar UX som metod är att vara orädd, vilja testa idéer och våga misslyckas (för det kommer man garanterat göra en eller två gånger).

För den som är intresserad av att fördjupa sig vidare i UX finns bland annat:

Podden Greppa UX

https://blogg.lnu.se/ux/

/Jenny & Magdalena

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

februari

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

När Skolinspektionen 2018 kom med sin rapport ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” konstaterade de bland annat att värdegrundsarbete har en nedtonad och ofta oreflekterad roll i skolbibliotekens verksamhet och menar att här finns det utvecklingsarbetet att göra. Skolbiblioteken behöver involveras mer i skolans värdegrundsarbete. Ett sätt att göra det är att utgå från skönlitteratur och därför vill jag tipsa om en nyutkommen bok på ämnet.

I boken ”Skönlitteratur i värdegrundsarbetet” av Jenny Edvardsson finns många praktiska förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Det finns tips på titlar som passar att använda för olika delar av värdegrundsarbetet samt för vilken ålder de är lämpliga.

Skönlitteratur i värdegrundsarbetet

Boken inleds med en diskussion av begreppet värdegrund som ju används ganska brett och har en omfattande innebörd. I skolans värld fick begreppet sitt fäste i de läroplaner som togs fram under 1990-talet och skollagen preciserar hur värdegrunden ska komma till uttryck i skolan: §5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollag 2010:800). Men det finns ändå ett tolkningsutrymme, menar författaren, vilket kan leda till att vi när vi pratar om värdegrund menar olika saker och detta i sin tur kan leda till missförstånd. Men det är viktigt att hela tiden våga lyfta, problematisera och diskutera värdegrunden. Här kan skönlitteraturen, och skolbiblioteken, spela en stor och betydande roll.

Mer konkreta exempel på i vilka ämnen Jenny Edvardsson menar att skönlitteraturen passar kan du läsa om i den här intervjun (och ännu mer får du såklart veta om du läser själva boken som rekommenderas varmt):

Artikel Grundskolläraren: Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen.

/Jenny

januari

Arbetar du på ett skolbibliotek i världsklass?

Fackförbundet DIK delar varje år ut utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass till skolor som lyckats integrera skolans bibliotek till en självklar del av den pedagogiska verksamheten. Samarbete är en nyckelfaktor liksom att du är en engagerad skolbibliotekarie”.

Förra året tilldelades tre skolor i Stockholm utmärkelsen ”Skolbiblioteket i världsklass” nämligen Gullingeskolan, Sjöängsskolan och Thorildsplans gymnasium.

I år hoppas vi att ännu fler nomineras eftersom vi vet att många skolbibliotek har en pedagogisk, inspirerande och fantastiskt verksamhet.Library-way (2)

Här hittar du mer information om ”Skolbibliotek i världsklass” och om hur nomineringsarbetet går till:

Om Skolbibliotek i världsklass på DIKs hemsida

Vänta inte för länge sista dag är 26 februari!

Lycka till!

Förlagsdag

Btj brukar två gånger om året samla förlag som berättar om sin kommande utgivning. I år, precis som i höstas, blev presentationerna digitala och gick under namnet FörlagsDigidagarna. Idag var det dags för utgivningen för barn och unga och cirka 900 personer över hela Sverige följde förmiddagens direktsändning. Här kommer några personliga reflektioner. Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier.

Den här gången fick författarna ta större plats och det positiva med det är att det nästan alltid gör en lässugen att höra en författare berätta om sin bok och kunna fördjupa sig lite mer i karaktärer och miljöer. En författare som gjorde mig extra lässugen var Johan Rundberg som skrivit Nattkorpen,  första delen i en triologi av historiska deckare för barn. Den utspelar sig på 1880-talet och finns redan utgiven – läsex beställdes asap.

De flesta böcker som togs upp riktade sig till ålderspannet 0-12 år och en spaning är att det verkar ges ut väldigt lite ungdomsböcker, åtminstone var det få som fick ta plats under presentationerna. Janne, min vän av Peter Pohl är dock en. Intressant att veta är att den i måndags blev utsedd till årets Stockholm läser bok och att den nu även kommer i en lättläst version för första gången. Jag ser fram emot att läsa om den och se om jag tycker att den fortfarande håller…

Min förhoppning innan dagen var att jag skulle få höra om en utökad utgivning av böcker som tar upp klimatkrisen. Denna förhoppning uppfylldes dessvärre inte. Är det kanske för svårt att skriva om? Ett undantag var boken En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty för unga som kommer i mars. Den har fått uppmärksamhet i andra länder och ska bli intressant att läsa.

Som bonus till livesändningen finns också en mängd extramaterial att fördjupa sig i. Detta ska vi ta oss an under de kommande veckorna och den som är intresserad av att veta mer om vilka böcker vi på Cirkulationsbiblioteket tycker är vårens allra bästa (och jobbar inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad) är varmt välkommen att anmäla sig till vårens presentationer av nya böcker. Det kommer att genomföras en för årskurs F-6 och en för årskurs 7-9 + gymnasiet. Digitalt förstås 🙂 Läs mer på utbildningsplattformen:

Våren nya böcker

/Jenny

sou-2021-3-framsidaUtredningen ”Stärkta skolbibliotek och läromedel” har under ledning av Gustav Fridolin haft regeringens uppdrag att ta fram förslag till en ny lagstiftning som ger alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. Tisdag 19 februari lämnades förslaget på förändringar i skollagen och läroplanerna över till utbildningsministern Anna Ekström. Utredningen har fått det talande namnet ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” och du hittar den i sin helhet här:

Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3)

I utredningen föreslås att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara en gemensam och samlad resurs som innehåller tryckta böcker och digitala medier av hög kvalitet. Där ska finnas litteratur och sakprosa för olika åldrar och på olika språk.

Det ska också framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personer med en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det ställer krav på utbyggnad av dessa högskoleutbildningar. Lärare som arbetar i skolbibliotek bör få tillgång till vidareutbildningar.

Utredningen vill vidare att det ska framgå i läroplanerna att det är rektors ansvar att se till att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.

Skolbiblioteket finns till för alla elever och är viktigt för att främja läsning samt att stärka arbetet med källkritik och informationssökning. Här kan en skolbibliotekarie och tillgången till ett skolbibliotek göra stor skillnad och fungera som ett verktyg för att skolan ska nå sina mål.

Skolbibliotek är en del av skolans bildningsuppdrag och bidrar till den demokratiska värdegrunden. Fridolin lyfter också vikten av att det finns skolbiblioteksplaner hos alla huvudmän. I Stockholms stads skolbiblioteksplan står det följande: ”Att kunna läsa, skriva, göra sin röst hörd och ha tillgång till information är demokratiska rättigheter. Eleverna behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle”. Detta, liksom resten av planen, rimmar väl med utredningens innehåll.

Utredningen är nu överlämnad och innehåller många goda förslag. Nu behövs det politisk vilja och handlingskraft för att förslagen ska bli verklighet och leda till verklig förändring.

2020

december

Så är vi framme vid sista luckan och vi hoppas att alla ni som följt oss känner er laddade med bra strategier som gör er till vassare och googlare. Skulle ni bli osäkra finns självklart hela kalendern kvar här även i vår.

För den som nu otåligt väntar på tomten och undrar när vi får besök hittar vi svaret hos Google.

Vi önskar er alla en God Jul & ett Gott Nytt År! 

24

I 22 luckor har vi nu presenterat tips på användbara funktioner du kan använda för att göra effektivare googlesökningar. Nu går vi på julledighet och ägnar de två sista luckorna åt roligheter. Kanske något som att roa sig med istället för Kalle Anka i år? Eller efter…

Google har en massa knasigheter inbyggda.För att vara säker på att det fungerar, använd en annan webbläsare än Internet Explorer. När vi testar fungerar vår första sökning i Chrome och Firefox. Tyvärr fungerar det inte heller på mobila enheter.

Testa att skriva in do a barrel roll i sökrutan. Vad händer?
Och vad händer om du skriver in den viktigaste frågan ”The answer to life, the universe and everything”?

Dessa inbyggda skämt brukar kallas för easter eggs, kanske är de ett resultat av uttråkade eller skämtlystna programmerare. Om du är nyfiken på fler, gör en sökning. Många har dock bara fungerat under kortare tidsperioder så listor blir snabbt inaktuella. hur ska du formulera din sökning för att hitta en aktuell sammanställning? Vilket påskägg blir din favorit?

Vi ses i sista luckan imorgon!

/Magdalena