Visar inlägg med tagg:

12

dec

Tredje advent och ännu ett MIK-moment

Postad av Jenny

När tredje ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
medierikets sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

 

Veckans kunnigheter

Mediakunnighet

Sociala medierkunnighet

Integritetskunnighet

Medborgarkunnighet

Social- och emotionellkunnighet

TV-kunnighet

Reklamkunnighet

Bland dessa kunnigheter är det sociala medierkunnighet, medborgarkunnighet, social- och emotionellkunnighet samt integritetskunnighet som är tillagda i den nya cirkelöversikten. Det är också dessa fyra kunnigheter som kommer att lyftas fram i detta inlägg.

 

Vad betyder kunnigheterna för skolan?

Ett gemensamt fokus för dessa kunnigheter kan vara att man tittar på innehåll, alltså på det som jag som individ och medborgare producerar och delar. Men även hur vi interagerar med varandra på nätet, alltså det som ofta kallas nätetik. Detta hänger i sin tur tydligt ihop med skolans arbete med värdegrund.

Att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning är ju inget nytt under solen, inte heller att ”det innebär bland annat att barn och elever ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt.” (Skolverket) I dag befinner sig i princip alla barn och unga på nätet och det de gör allra mest är att umgås på olika digitala plattformar så som Roblox och Youtube (Svenskarna och internet, 2022) Så med andra ord måste vi koppla ihop värdegrundsarbetet med MIK-arbetet för att kunna möta eleverna i deras vardag. Även i Lgr22 finns det tydliga skrivningar som vi kan luta oss mot, till exempel i kursplanen för samhällskunskap där det står att eleverna ska förstå hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter (Kursplan för Samhällskunskap i årskurs 4-6).

Till syvende och sista landar vi, liksom tidigare inlägg, med dessa kunnigheter även i demokrati, att eleverna ska kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Denna gång med fokus på att kunna lyssna på andra, att känna empati och medmänsklighet. Likaså genom att kunna formulera sina egna tankar och åsikter, på digitala plattformar så väl som i övriga sammanhang.

 

Tips på vidare läsning/fördjupning

På internetstiftelsens sida digitalalektioner.se hittar du en mängd olika lektionsupplägg, bland annat kopplat till just värdegrundsarbetet.

Digitala lektioner – värdegrund

Skolverket har en sida där du kan läsa om hur du som skolbibliotekspersonal kan vara en resurs i skolans arbete med värdegrund, till exempel genom samarbete med elevhälsan kring nätetik.

Skolverket – Skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Statens medieråd samordnar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. I deras kunskapsbank kan du söka efter material från, i dagsläget, fyra aktörer. Dessa är Digiteket/Kungliga biblioteket​, Internetstiftelsen, Statens medieråd​ och Sveriges Utbildningsradio (UR). Här kan du till exempel välja att söka på material kopplat till olika ämnesområden så som sociala medier.

Statens medieråd – MIK Sveriges kunskapsbank

 

/Magdalena

5

dec

Andra advent och dags för ytterligare ett MIK-moment

Postad av Jenny

När andra ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
teknikens stora sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Datorkunnighet
  • Internetkunnighet
  • Digital kunnighet
  • Spelkunnighet
  • Datakunnighet
  • AI-kunnighet
  • Nätverkskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011. Datakunnighet, AI-kunnighet och nätverkskunnighet tillkom dock i och med Unescos uppdatering av MIK-ramverk 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Den gemensamma nämnaren i dessa kunnigheter är teknik. MIK alltid haft många kunnigheter i sin ekologi, men kärnan har varit informationskunnighet och mediekunnighet. I det nya ramverket utökas dessa kärnområden till att även omfatta digital kunnighet. Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, och det är något som man behöver för att kunna vara en delaktig medborgare.

Skolan ska skapa en förståelse hos eleverna för digitaliseringens påverkan, både på individ och samhällelig nivå. Det kan till exempel ske genom att vi talar om hur algoritmer fungerar för att styra våra informationsflöden och vilken effekt det kan ha på våra liv. Det kan också handla om hur vi kan påverka till förändring för oss själva eller för samhället i stort.

Eleverna behöver också kunskap i hur man använder digital teknik samt förmågan att urskilja vilken teknik som är lämplig för vilken uppgift. De ska också utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Här kan naturligtvis källkritiken ta upp stort utrymme, men glöm inte viktiga aspekter så som nätvett och integritet. Ett ansvarsfullt förhållningssätt innebär bland annat att vi kan använda tekniken på ett säkert sätt.

Denna veckas kunnigheter handlar i grunden om att förstå sin samtid och att kunna ta del i det demokratiska samtalet. Det tekniska är nog så viktigt, men det är även förståelsen för de möjligheter och de risker som är förenade med användning av nätet, människors samspel online och nya kulturella uttryck.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Skolverket har fler bra moduler rörande digital kompetens, däribland:

Kritisk användning av nätet (Skolverket)

Säker användning av nätet (Skolverket)

Digiteket har denna kurs som bygger på forskning av Jutta Haiders och Olof Sundin:

Algoritmer – så påverkar de din vardag (Digiteket)

/Sebastian

28

nov

Första advent och dags för ett MIK-moment

Postad av Jenny

När första ljuset brinner
står MIK i fokus här
och särskilt allt som rör
bibliotekens sfär

Under adventsveckorna kommer vi här på skolbiblioteksbloggen att publicera ett inlägg per vecka som gemensamt berör kunnigheterna i UNESCOs MIK-ekologi. (MIK står för Medie- och Informationskunnighet.) Det finns dock många olika ingångar till kunnigheterna och det vi presenterar här är endast ett av många sätt att ta sig an dem. Men hänger du med fram till jul så får du en introduktion av de 23 olika kunnigheterna!
Översättningen av MIK-ekologin till svenska är gjord av Digiteket.

Veckans kunnigheter

Den här veckans inlägg fokuserar på dessa kunnigheter:

  • Bibliotekskunnighet
  • Informationskunnighet
  • Yttrande- och Informationsfrihetskunnighet
  • Nyhetskunnighet
  • Kritisk kunnighet
  • Trycksakskunnighet

De fyra första fanns med även i den första versionen av MIK-ekologin som kom 2011 och de två sista är några av de nya kunnigheterna som tillkommit i Unescos uppdaterade ramverk från 2021.

Vad kan kunnigheterna betyda för skolan?

Ett gemensamt fokus för veckans kunnigheter är att de står för det som vi brukar se som traditionell bibliotekariekunskap. Områden som informationssökning och källhantering är sånt som bibliotek av olika slag sysslat länge med. Inte minst skolbiblioteken. Att träna eleverna i bibliotekskunnighet och att lära ut hur ett bibliotek fungerar och är uppbyggt har länge varit en central del av skolbibliotekens vardag. Den kunskapen är också något eleverna har nytta av när de besöker nya bibliotek och något som de behöver för att känna att bibliotek är en plats för dem.

Allt som rör MIK är faktiskt inte digitalt, även om man lätt kan tro det. Att lära sig förstå hur en tryckt bok är uppbyggd och hur man söker i ett register och alfabetisk ordning är också exempel på viktiga delar av grundläggande MIK. Liksom att kunna känna och formulera sina egna informationsbehov.

Den kritiska kunnigheten kopplar vi kanske i första hand till källkritik och de klassiska frågorna som vem påstår något och varför? Hur ser källan ut? Är den trovärdig? osv. Ämneskunskaper är också något som är nära kopplat till vår förmåga att vara källkritiska. Det är lättare att bedöma källors trovärdighet när vi kan något om ämnet.

På senare år har dock källkritiken kompletterats med frågor som handlar om sökkritik – hur påverkar till exempel olika algoritmer de träffar vi får när vi söker på google? Även begreppet källtillit har blivit centralt för att belysa hur källkritik kan dras till sin spets så att allt kan kritiseras, även vedertagna sanningar och då riskerar vi att hamna i ett tillstånd där vi inte litar på någon eller något. Nyligen har också begreppet självkritik börjat användas av flera forskare i samband med den kritiska kunnigheten. Säkert något vi kommer att få höra mer om framöver.

I slutändan handlar veckans kunnigheter mycket om demokrati. Att som medborgare kunna hitta och få tillgång till nyheter och relevant samhällrelaterad information är grundläggande i en demokrati. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är exempel på värderingar och attityder som främjas av Medie- och Informationskunnighet.

Tips på vidare läsning och fördjupning

Vill du läsa mer om Unescos uppdaterade ramverk kring MIK finns denna kurs hos Digiteket:

Tänk kritiskt, klicka klokt – lär känna Unescos uppdaterade MIK-ramverk (Digiteket)

Skolverket skriver att ”det är skillnad mellan att söka kortfattade fakta på fritiden och att söka information inför ett större skolarbete. Elever behöver få handledning i informationssökning för att kunna söka på ett mer kvalificerat sätt och för att hitta relevant material”:

Handleda elever i informationssökning (Skolverket)

Guide för källkritik för lärare (Skolverket)

Källkritikbyrån har på sin webb bland annat användbara guider, men också egna granskningar av misstänkt falska virala fenomen:

Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se)

/Jenny

15

nov

Cirkulationsbiblioteket tipsar

Postad av Jenny

Höstens nya böcker

Varje termin presenterar Cirkulationsbibliotekets bibliotekarier ett urval av nyutkomna böcker. Förra veckan var det dags för höstens nya böcker med titlar som passar från förskoleklass till årskurs nio. Om du är intresserad av att veta vilka böcker som blev utvalda hittar du presentationen här, uppdelad i tre filer efter signum:

  1. Höstens nya böcker Hcf, inkl bilderböcker (pdf 4150 kB)
  2. Höstens nya böcker Hcg (pdf 5051 kB)
  3. Höstens nya böcker Ungdom (pdf 3036 kB)

Sexualitet, samtycke och relationer

En av de större förändringarna i de nya läroplansskrivningarna för grundskolan och gymnasiet är att kunskapsområdet ”sexualitet, samtycke och relationer” lyfts fram i flera olika ämnes- och kursplaner. Det omfattar frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Namnet visar på betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. Skönlitteratur kan vara en bra ingång för att arbeta med dessa frågor. I Cirkulationsbibliotekets bestånd finns flera passande titlar och här kommer en lista med böcker som passar för högstadiet och gymnasiet:

Tipslista ”sexualitet, samtycke och relationer” högstadiet och gymnasiet (pdf 487 kB)

11

nov

Pyssel, pyssel, pyssel

Postad av Jenny

Nu när mörkret är här kanske det kan liva upp med lite pyssel i skolbiblioteket? Bokmärken, prydnader, presentförpackningar, julpynt…  bara fantasin sätter gränser. Till exempel kan gamla böcker användas till många olika saker. Här kommer några tips på sidor där du kan få inspiration:

Att göra egna ordgömmor och korsord med mera som knyter an till vissa böcker brukar vara uppskattat. Till exempel gömma de mest kända karaktärerna i Harry Potter och låta eleverna leta upp dem. Den här gratis-sidan har jag själv använt mig av men den finns även andra liknande sidor:

Online Puzzlemaker (Discovery Education Puzzlemaker)

Ett intressant läsfrämjandeprojekt i Litauen vill skapa läslust med hjälp av miniböcker. Böckerna består av en A4-sida som man själv skriver ut, viker och klipper till en minibok av. Böckerna finns på många olika språk förutom litauiska, till exempel engelska, ukrainska, polska och luxemburgska. Projektet stöttas av bland andra IBBY.

Tiny books (länk till vaikuzeme.lt)

 

 

 

 

 

 

 

Har du egna pysseltips så dela dem gärna i kommentarerna :).

/Jenny

21

okt

Sitting Drama – en lustfylld metod

Postad av Jenny

Ni har säkert alla någon gång blivit uppslukad av en berättelse men önskat få höra mer eller lämnats kvar med många frågor. Tänk då om du hade kunnat få prata med karaktärerna och ställa frågor? Och vet du vad, det kan du få göra – genom den läsfrämjande metoden Sitting drama.

Förra veckan sågs vi, ett antal skolbibliotekarier, lärare och konsulenter på Medioteket för att pröva på Sittning Drama utifrån en novell vi alla läst i förväg. Två av deltagarna levde sig in i och gestaltade de två huvudkaraktärerna i novellen ”Råttornas palats” av Rebecka Åhlund. Resten av deltagarna ställde frågor till huvudpersonerna. Vid detta tillfälle tog vi några minuter i början till att läsa om novellen samt fortsätta fundera ut frågor. När man genomför metoden tillsammans med elever kan man be att de förbereder frågor innan själva tillfället eller att de gör det gemensamt i grupper. Det är dock alltid bra att läsa om texten precis innan så den är färskt i minnet. Efter ett tag bytte våra deltagare plats och det gavs möjlighet till nya tolkningar. Stämningen i rummet var tät och otroligt koncentrerad och vi fick en fin stund tillsammans, en och annan deltagare hade till och med en tår i ögonvrån.

I Sitting Drama blir eleverna en del av berättelsen. Genom att leva sig in i och ikläda sig rollen av några av karaktärerna i den gemensamma text som de läst så blir berättelsen mer levande och intressant.  I och med att eleverna också tolkar texten utifrån sina egna erfarenheter kan tolkningarna bli olika. Det bidrar i sin tur till att eleverna får se berättelsen utifrån flera synvinklar. Har de tur kan de få en riktig aha-upplevelse innan de går ut från klassrummet!

Metoden är lustfylld och rolig samt utrymmesmässigt enkel att få till i klassrummet eller i skolbiblioteket. Det är ett annorlunda sätt att gemensamt bearbeta en berättelse som gör att både den och karaktärerna stannar kvar hos en länge.
Väl värd att prova på!

Vill du läsa mer om metoden kan du göra bland annat göra det det på Lektionsbanken och på Svensklärarföreningen

 

/Maria & Magdalena

17

okt

Läslovet 2022 närmar sig

Postad av Jenny

Vecka 44 är det dags för läslov. Spänning är årets huvudtema men även förra årets tema idrott och läsning fortsätter som tema i år. Funderar du på vad du kan hitta på före, under och efter lovet i ditt skolbibliotek? Här kommer några tips.

 

11

okt

Svenskarna och internet 2022

Postad av Jenny

Svenskarna och internet är Sveriges största individundersökning om internetanvändning och har genomförts sedan år 2000. Sedan 2010 har den genomförts i Internetstiftelsens regi. Undersökningen baseras på totalt 2400 telefonintervjuer med personer i olika generationer över 18 år. För barn 9-18 år har uppgifter hämtats från webbenkäter som skickats till barnen efter föräldrarnas godkännande. Idag presenterades årets undersökning och här kommer ett urval med fokus på i huvudsak barn och ungas internetanvändning.

I rapportens sammanfattningen kan vi läsa:

I princip alla barn använder internet. De tycker att de lär sig nya saker där, och blir bättre på engelska. Barn umgås också med varandra till stor del på andra sociala medieplattformar än de vuxna. Näst efter Youtube är Roblox den mest använda plattformen bland barn på lågstadiet. Nästan alla som använder Roblox är födda på 10-talet.

Men barn är också mer utsatta på nätet – andelen barn i åldern 12–19 år som utsatts för näthat har fördubblats från 9 procent förra året till 17 procent. Flickor utsätts oftare än pojkar för kränkningar på nätet. Dubbelt så många flickor har drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet och tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande bilder från personer de inte känner.

Fler nedslag om barn och unga

  • Molnlagring är något som känns otryggt för alla åldrar. Det är svårt att förstå var saker egentligen sparas.
  • Yngre skyddar sin identitet på nätet i högre grad än äldre.
  • Användandet av Roblox har ökat och är nu större än Snapchat och TikTok för lågstadiet. På mellanstadiet börjar TikTok ta över och på  högstadiet dominerar Snapchat. Gymnasieungdomar liknar vuxna i sin användning. Kan det kanske vara så att varje åldersgrupp vill hitta sitt eget medium och att detta sedan följer med allt eftersom barnen blir äldre, att man fastnar vid en tjänst?
  • Spelplattformar används mer som sociala medier för barn och unga. Man umgås via spel. Sjunker något på gymnasiet men för allla över 8 år anger över 70 % att det är mycket vanligt att de umgås med kompisar via spelplattformar. Allra vanligast bland pojkar men ökar också bland flickor.
  • Det är vanligt att titta på andra som spelar samtidigt som man till exempel har ett youtubeklipp igång.
  • Snapchat används främst för att snappa med personer man känner i verkliga livet medan TikTok främst används för att titta på videor från personer man inte känner. Intressant att fundera vidare över dessa skillnader och vad det kan innebära…
  • Det finns stora skillnader mellan vilka influencers som flickor respektive pojkar följer. Bland flickorna dominerar Therese Lindgren och Bianca Ingrosso medan hos pojkarna är Ijustwantobecool och Mr Beast populärast.
  • Det är skillnad i andelen barn som anger att de utsatts för näthat eller negativa konsekvenser och andelen föräldrar som anger att deras barn blivit utsatta. Föräldrarna vet inte alltid om vad som hänt och det kan bero på att barnen är rädda för att berätta för inte riskera att bli förbjudna att använda ett visst medium.
  • Över 80 % av barnen anger att de lär sig nya saker på nätet, till exempel engelska.

Den som är intresserad av att läsa mer om svenskarna och internet kan ta del av hela rapporten här:

Svenskarna och internet 2022 | Svenskarna och internet

/Jenny

26

sep

Dyslexiveckan – Allas rätt till läsning

Postad av Jenny

Bild: Robert Nyberg

Dyslexiveckan 2022 är den 3 – 9 oktober och världsdyslexidagen infaller 6 oktober. Årets tema är ”Allas rätt till läsning”. Dyslexiförbundet har tagit fram material som man kan skriva ut och använda i bland annat skolbiblioteket. Här kan du till exempel hitta dessa 9 punkter som kopplar till året tema.

9 punkter om rätten till läsning:

  • Alla barn ska få möjlighet att lära sig läsa på traditionellt sätt.
  • Barn med dyslexi behöver tidigt få extra stöd för att lära sig att läsa.
  • Personer med dyslexi läser långsammare än andra efter träning.
  • Elever med dyslexi läser långsammare än andra även efter träning.
  • Elever med dyslexi behöver lästräna men de behöver också hjälpmedel för att inte hamna efter i skolan.
  • Vuxna med dyslexi kan behöva hjälpmedel för att klara arbetslivet och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällets alla delar.
  • Att inte kunna läsa på traditionellt sätt är ett stigma som kan överbryggas med hjälpmedel.
  • Den som läser med öronen tar in samma skriftliga språk som den som läser med ögonen.
  • Den som läser med öronen utvecklar också sitt ordförråd och sin grammatiska förmåga.
  • Rätten att komma åt innehåll i texter är i högsta grad en fråga om demokrati!

Materialet och information om olika evenemang under veckan hittar du här:

Dyslexiveckan 2022, Dyslexiförbundet

Material för anpassad läsning

Att ge elever som har behov av det möjlighet att läsa med öronen är en viktig och central uppgift för skolbiblioteket. Det är skolbiblioteket som kan ge eleverna tillgång till egen nedladdning via Legimus. Är du osäker på vad som gäller och hur det går till kan du läsa mer här:

För bibliotek, Legimus.se

Folkbiblioteken har ofta så kallade äppelhyllor där man samlar medier för barn i behov av anpassad läsning av olika slag. De kommunala skolorna i Stockholms stad kan via Medioteket låna depositioner av ”äppellådor” vars innehåll bygger på folkbibliotekens arbete med äppelhyllor. Läs mer här om hur du gör för att låna depositionerna och vad lådan kan innehålla:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning, Pedagog Stockholm

/Jenny

31

aug

Mångspråksbiblioteket kan utses till Årets bibliotek!

Postad av Jenny

Årets bibliotek är en utmärkelse som fackförbundet DIK har delat ut sedan 1986. Mångspråksbiblioteket nominerades i våras och i dagarna blev det officiellt att vi är ett av fem utvalda bibliotek som kan få priset. Så roligt! När juryn har besökt samtliga fem kommer de att välja ut tre finalister och sedan inbjuds allmänheten att vara med och rösta. Vilket bibliotek som vinner priset avslöjas under en prisutdelning på Bokmässan.

Medan vi nu väntar och fortfarande inte vet ifall Mångspråksbiblioteket går vidare vill vi passa på att glädjas över den extra uppmärksamheten. Sedan några år har tävlingen Årets bibliotek ett särskilt tema som ska synliggöra en aktuell utmaning eller frågeställning inom biblioteksvärlden och årets tema är inkludering. Den stora utmaningen att på skolbiblioteket kunna erbjuda elever litteratur på deras modersmål kan mötas med den gemensamma resurs som Mångspråksbiblioteket är. Med dess hjälp kan ALLA elever som vill läsa på sitt modersmål låna böcker och utveckla sitt språk och sin identitet genom läsning.

Jurymedlemmarna som besökte oss förra veckan fick ta del av en kort presentation, de fick tillfälle att ställa frågor och de fick en liten rundvandring. Vi hoppas att det framgick ordentligt vilken omfattande och uppskattad resurs Mångspråksbiblioteket är! Att ta reda på vilka språk som talas på skolan och att beställa böcker är inte svårt men vi påminde om hur otroligt viktigt det är att det finns en skolbibliotekarie som har ordentligt med tid för alla elevers olika behov och önskningar. Vi är extra glada över att vi hade med en skolbibliotekarie vid juryns besök som kunde framföra skolbibliotekens perspektiv.

Verksamhet som bidrar till inkludering av flerspråkiga elever är Mångspråksbibliotekets mål och tillsammans med välfungerande skolbibliotek når vi dit. Nu håller vi tummarna för att juryn och andra tycker detta är viktigt!

Följ oss på Instagram: @mangspraksbibl

Läs mer om utmärkelsen: Årets bibliotek | Fackförbundet DIK

Läs om vad vi skrev om Mångspråksbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen när det startade 2015:

Har du upptäckt Mångspråksbiblioteket? – Skolbiblioteksbloggen

/Ingalill och Piret

Om bloggen

Här får du information, inspiration och omvärldsbevakning med fokus på skolbibliotek.

Bloggen skrivs av Mediotekets skolbiblioteksgrupp som arbetar med skolbiblioteksutveckling och fortbildning för Stockholms stads kommunala skolbibliotek.

Vill du nå oss? Kontakta oss på
skolbiblioteksstod@edu.stockholm.se

Senaste inläggen

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier